Med hopp om glad sommar och fokus i reformstormen

Ännu ett läsår är till ända. Även om det nu var länge sedan jag själv vinkade av sommarlovspirriga barn, känns den här tiden på året alltid speciell. Fylld av förväntan och glädje inför ledighet, blandat med vemod och ibland oro för hur lovet kommer bli för vissa barn.

För alla verksamma i förskolan och skolan väntar nu en välförtjänt tid för återhämtning, vila och reflektion över det gångna året. Ett läsår som på nationell nivå har präglats av en intensiv debatt om skolan, en utmanande demografisk utveckling och kanske, ett rekord i antal utredningar.

Så, om du mot förmodan skulle tröttna på att läsa deckare i hängmattan, finns det därmed många intressanta reformförslag att fördjupa sig i. Eller varför inte remissvaren som kommit in till regeringen?

Mitt tips är att försöka läsa förslagen genom glasögon som ser skolan som en helhet. Det är lätt att börja fundera över konkreta frågor och planera vad man behöver göra i den egna verksamheten, till exempel för att få till stödundervisning, ordningsregler eller hur man ska förvara mobiler om man inte redan samlar in dem. Men vi behöver komma ihåg att flera utredningar går in i varandra, och det kommer bli viktigt att förslagen hänger ihop och fungerar i praktiken.

En viktig fråga att ställa sig är också hur de reformer som föreslås verkligen möter skolans utmaningar? De måste kunna omhändertas lokalt på ett sätt som stärker både kvalitet och likvärdighet.

Viktiga principer i reformarbetet

Det är först i budgetpropositionen i september vi kan ana vilka av förslagen som regeringen kommer gå vidare med innan valet. Vi har använt uttrycket ”reformstorm” som speglar en oro – trots förslagens goda intentioner – för riskerna med omfattande implementeringsprocesser. En sådan risk är att annat viktigt, som pågående lokalt utvecklingsarbete, kommer att sättas på paus.

Om reformerna ska landa väl i verksamheterna behöver vi därför tänka klokt tillsammans. Det är inte bara reformerna i sig och stödet till huvudmän och skolor som måste hänga ihop. Jag tror att en viktig framgångsfaktor kommer vara om vi kan hitta sätt att kunna kroka i implementeringsarbetet i de prioriteringar, behov och arbete som redan finns lokalt.

Jag vill här passa på att upprepa de fem principer för skolreformer som vi på SKR ständigt påminner om, såväl i remissvar som i debatt:

• Styrningen sker bäst så nära barn och elever som möjligt.

• Statlig styrning och reformer ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

• Reformer ska genomföras enligt finansieringsprincipen.

• Reformer måste utformas så att de fungerar både i stora städer och i små kommuner.

• Reformer utan detaljregleringar ger bättre resultat.

Barnen och eleverna i fokus

Utmaningen – och tjusningen – med jobbet som skolchef och rektor, är att man jobbar med skolutveckling från flera perspektiv. Å ena sidan med blicken mot det stora; systemreformer och pågående debatter, å andra sidan det nära mötet med verksamheten; det lilla barnet eller eleven. Med eller utan sommarlovspirr i magen. I allt vi gör – nationellt och lokalt - behöver fokus vara på just barnen och eleverna. Det är det som är det stora, det sikte vi inte får tappa. Detta kommer vara en viktig ledstjärna för mig inför höstens arbete – men först önskar jag er en härlig sommar.