Johan Pehrson, här är den osexigaste icke-reformen skolan behöver

Idag vill jag ta tillfället i akt att slå ett slag för en avgörande fråga för skolan, men som tyvärr har väldigt liten chans att hamna på löpsedlar: det systematiska kvalitetsarbetet.

Först och främst vill jag gratulera Johan Pehrson till den i mitt tycke finaste statsrådsposten man kan ha. Som utbildningsminister delar du lärares, rektorers, skolchefers och lokala politikers ansvar och engagemang för Sveriges framtid. Det är ett viktigt och gemensamt uppdrag. Jag ser fram emot god dialog och bra samarbete både med dig och skolministern framöver.

Låter inte spännande, men helt fundamentalt

Kunskapen om vad som har betydelse för skolans utveckling och vad som gör skillnad för eleverna är idag väl grundad i såväl svensk som internationell forskning. Ett bra systematiskt kvalitetsarbete är en fundamental del. Och det är mer spännande än det kanske kan låta.

Det handlar om att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad leder det till. Något som är grundläggande för att kunna fatta kloka beslut om vad som behövs på just en skola eller i ett klassrum. Ett kvitto på att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar bra, är när arbetat spelar roll för verksamheten och när det finns ett gemensamt lärande på vägen.

Ibland kan begreppet “analys” kännas både komplicerat och alldeles för stort, nästan oöverstigligt. Även om man behöver hitta olika former för hur man jobbar med uppföljnings- och analysarbetet, är min erfarenhet att man som ledare kan komma ganska långt genom att ställa enkla frågor. Uppföljning och analys ska bidra till kreativitet och nyfikenhet! Det är bara genom att regelbundet utvärdera och förbättra processer och metoder som vi verkligen säkerställer att utbildningen håller hög kvalitet.

Systematiskt kvalitetsarbete handlar heller inte bara om att mäta resultat utan även om att skapa en kultur där alla strävar efter ständig förbättring. Detta kräver ledarskap, samarbete och en vilja att lära av både framgångar och misslyckanden.

Kvalitetsarbetet gör det också möjligt att identifiera och åtgärda problem tidigt, vilket kan förebygga att mindre problem växer till större utmaningar som kräver omfattande insatser.

Förtjänar strålglans

Skolans trägna arbete med systematisk uppföljning och analys får – föga överraskande – sällan den uppmärksamhet och den strålglans det förtjänar. Det tar tid (tar aldrig slut) och innebär ofta små ständiga förbättringar snarare än storskaliga reformer. Det ger inga rubriker, men är nog ändå det som har avgörande betydelse för eleverna i slutändan.

Systematiskt kvalitetsarbete har nära koppling till annan fråga som ligger mig varmt om hjärtat och som jag lyfter så ofta jag kan. Nämligen den alltför mörka bild som finns av skolan i den allmänna debatten. Risken finns att det fattas beslut om reformer som grundar sig på denna onyanserade bild. Åtgärder som känns handlingskraftiga för stunden, men som riskerar att inte ge effekt och att rikta fokus och resurser från det som egentligen behövs. Debatt och reformer borde vara grundade i hur det faktiskt ser ut (nuläge) och vad vi vet gör skillnad – med andra ord grundade i ett systematiskt kvalitetsarbete och forskning och erfarenhet.

Om detta, och mycket annat, ser jag fram emot att samtala mer om med dig, när vi träffas!