Frågor och lästips från Stjernkvists utredning

Nu har betänkandet Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning gått ut på remiss precis lagom till sommarledigheten. För alla med intresse för hur gymnasieskola och komvux ska styras i framtiden vill jag därför passa på att komma med några lästips till hängmattan.

Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning

Men först lite bakgrundsinformation och reflektion från min sida. Lars Stjernkvist och hans sekretariat har under 2,5 års tid kartlagt behoven av förändrad styrning av gymnasieskola och komvux. Utöver de flertalet åtgärdsförslagen har utredningen också sammanställt mycket värdefull kunskap om de båda skolformerna.

Av betänkandet, som är på över 1000 sidor, framgår exempelvis att redan idag samverkar 274 av landets 290 kommuner om gymnasieutbildning i någon form, i områden som motsvarar cirka 95 procent av eleverna. Inom yrkesvux har kommunerna, sedan kravet för att få statsbidrag kom 2017 om att minst tre kommuner måste samverka, klustrat sig i 48 samverkanskonstellationer. Över hälften av konstellationerna är sju kommuner eller fler. I cirka 100 kommuner är samverkansområdet för gymnasieskolan överlappande med motsvarande inom komvux.

För gymnasieskolans del anordnades läsåret 2018/19 nationella program i 223 kommuner och introduktionsprogram i 253 kommuner. Ser man till de enskilda programmen och inriktningarna kan utbudet skilja sig åt. Det är inte så konstigt med tanke på att flera av yrkesprogrammens inriktningar sammantaget i landet bara har runt 200 elever samtidigt som de mest populära inriktningarna på högskoleförberedande program har 20 000 elever.

Jag tror också att kommuner på vissa håll i Sverige behöver samverka mer och att förutsättningarna för planering och dimensionering av gymnasial utbildning måste präglas mindre av konkurrens och mer av samarbete mellan huvudmän. Men för detta behövs också stöd för att nå fram till lösningar på de kniviga situationer som kan uppstå. Det låter bra med regionala ramar och att det ska vara i dialog med Skolverket. Men när det behöver bli konkret och beslut ska fattas; hur ska till exempel utbildningar och platser fördelas mellan huvudmän, hur gör vi om vi inte kommer överens om sådana beslut och vad innebär att huvudmän ska få yttra sig? Vem betalar om klassrum blir halvfulla och vad händer om en fristående skola går i konkurs? Det är exempelvis sådana frågor som ordförande för SKRs utbildningsberedning Mats Gerdau hänvisade till som obesvarade när betänkandet överlämnades.

Målsättningarna för utredningen om att fler ungdomar ska fullfölja gymnasieutbildningen och att stärka kopplingen till arbetslivets behov är något SKR också tror starkt på och arbetar med. Vi har till exempel drivit ett av Europas största projekt för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan, Plug In som övergått till Uppdrag fullföljd utbildning. Inom komvux har vi publicerat flera rapporter och skrivelser med förslag om hur till exempel statsbidraget för yrkesvux kan möjliggöra fler platser och breddat utbud samt att systemet behöver hänga ihop med arbetsmarknadsutbildningar som också har en viktig roll för att möta kompetensförsörjningsbehoven.

Jag tror att det kommer behövas mer incitament för huvudmän att anordna dyra utbildningar som idag har litet söktryck, men som är av regionalt eller nationellt intresse ur kompetensförsörjnings-perspektiv än att enbart ändra till ska-krav om samverkan i lagar och förordningar. Gällande söktryck och elevernas intresse så är det en del som utredningen själva är inne på som kan bli problematiskt. Jag hade gärna sett mer i konsekvensanalysen kring hur förslagen slår när fler elever inte kommer att komma in på sitt förstaval och effekten för genomströmning när elever kanske läser en utbildning de inte vill gå. Vad innebär exempelvis förslaget att huvudmän aktivt ska verka för en allsidig och social elevsammansättning?

Så till lästipsen:

  • För den historieintresserade läsaren: läs kapitel 4 och bilaga 6.
  • Som obligatorisk läsning för alla: Förslagskapitel 6 och författningsändringarna i kapitel 1.
  • Är du istället sugen på en riktig nagelbitare: Läs konsekvensutredningen i kapitel 8.
  • Drama, kanske får det bli finansieringskapitlet?
  • Mer science fictioninriktat om hur en regional planeringsmodell kan komma att se ut i reformens andra steg: Läs bilaga 4.
  • För dig som gillar trilogier är det inte omöjligt med fortsättning, det finns flera förslag om nya direktiv (t.ex. en utredning av gymnasieutbildningarnas innehåll och programstruktur): läs förslag 6.9.2 och bilaga 5.

Hur epilogen blir återstår att se. Vi planerar för att fånga upp medlemmarnas syn på de förslag som lagts i utredningen - så håll gärna ögonen öppna för kommande inbjudningar om du själv tillhör en av remissinstanserna eller ta kontakt med oss om du ändå har för avsikt att lämna synpunkter på åtgärdsförslagen. Inga kommuner från Västernorrland, Gävleborg, Uppsala, Jönköping, Östergötland, Gotland, Kronoberg, Halland eller Bleking län är med på remisslistan men alla som vill får skicka in synpunkter till regeringskansliet. Jag hoppas att ni gör det så att det blir en bred representation över landet då de lokala och regionala skillnaderna i Sverige är stora. Deadline för att svara är den 30 november i år.

Avslutningsvis finns alltså mycket som pekar på att det kommer bli en intressant höst med många möjligheter till konstruktiva diskussioner om skolans styrning och huvudmannaskap. Men först vill jag önska er alla en riktigt skön sommarsemester!

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Jag som bloggar här heter Monica Sonde och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.

    Prenumeration

    Sök i bloggen