Förebyggande arbete i grundskolan lönar sig

En obehörig elev i årskurs nio har inte bara en betydligt lägre sannolikhet att slutföra gymnasiet med en examen. Kommunens kostnad för denna elev är också tolv procent högre än för en behörig elev.

Det är ganska enkel matematik. Fler elever måste starta sin gymnasieutbildning som behöriga. Det skulle både öka genomströmningen i gymnasieskolan och bli billigare för kommunen.

Gymnasieexamen är idag en vattendelare. Utan en sådan har en person sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och löper en högre risk för att bli beroende av försörjningsstöd senare i livet. Det innebär ofta lidande för den enskilde och kostnader för samhället. Det förebyggande arbetet är därför viktigt och måste påbörjas redan i grundskolan.

Genom ett samarbete med Örebro universitet kan SKR nu för första gången presentera siffor på skillnaden i kostnad för åren direkt efter grundskolan för en behörig respektive obehörig elev.

Studien bygger på data för alla elever som gick ut årskurs nio 2011 eller 2012. Den merkostnad som uppstår för obehöriga elever genom introduktionsprogram, det kommunala aktivitetsansvaret samt eventuellt fler studieår uppgår till i genomsnitt 38 000 kronor, vilket innebär att en obehörig elev i genomsnitt kostar cirka 12 procent mer än en behörig elev.

I ekvationen med en högre kostnad för obehöriga elever tillkommer också variabeln att dessa unga även har en betydligt lägre sannolikhet att uppnå en gymnasieexamen. Endast 26 procent av de elever som var obehöriga i nian hade gått ut med en gymnasieexamen efter sju år. Motsvarande andel för de behöriga eleverna var 78 procent.

Resultaten i rapporten är inte överraskande. Alla som arbetar i skolan vet att de ungdomar som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg också är de som kommer att få svårast att klara sina gymnasiestudier. Det är heller inte förvånande att studien kommer fram till att dessa elevers skolgång kostar mer. Men det är intressant att faktiskt få en konkret summa på vad avsaknad av behörighet kostar. Det har tidigare gjorts kostnadskalkyler för utanförskap ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv som fått stort genomslag i media. (Utanförskapets pris: En bok om förebyggande sociala investeringar). Problemet med den typen av modeller är att de spänner över långa tidsperioder och involverar en rad olika samhällsaktörer. Det är sällan den aktör som står för de förebyggande investeringarna som skördar vinsterna av dem.

SKR:s samarbete med Örebro universitet är ett första steg mot att utveckla en betydligt enklare modell som den enskilda kommunala förvaltningen kan använda för att planera och beräkna sina kostnader och investeringar under en överblickbar tidsperiod. Vi vet att det finns ett stort intresse för den typen av verksamhetsnära modell och arbetar nu vidare för att färdigställa den tillsammans med en grupp av referenskommuner.

Arbetet med att ta fram en verksamhetsnära beräkningsmodell är en del i SKR:s satsning Uppdrag fullföljd utbildning. I den erbjuds även skolhuvudmän att delta i ett utvecklingsprogram för fullföljda studier där fokus ligger på just det förebyggande arbetet. Gå gärna in på länken nedan och läs mer om det. Vi för även i skrivande stund en dialog med regeringen om hur vi tillsammans genom en överenskommelse ska fortsätta att utveckla stödet och skapa bättre förutsättningar för alla unga att fullfölja gymnasiet.

SKR:s arbete för fullföljda studier

Rapport: Kommunens merkostnad för en obehörig elev (PDF) Pdf, 1 MB.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Jag som bloggar här heter Monica Sonde och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen