Hot och hat: det oacceptabla kommer före det olagliga

När det demokratiska samtalet hårdnar och förtroendevalda utsätts för hot och kan det leda till självcensur. SKR och FOI har gjort en underökning av fördomar mot politiker i sociala medier. Den undersökte i vilken utsträckning det förekommer fördomar om politiker och av vilken karaktär.

När det demokratiska samtalet hårdnar och förtroendevalda utsätts för hot och hat, både som individer och som politiker, kan det leda till självcensur och att det blir svårare att både behålla och rekrytera förtroendevalda. På sikt hotas hela vårt demokratiska system.

Utgångspunkten för den svenska representativa demokratin är att medborgare, de politiska partierna och dess medlemmar väljer att engagera sig i samhällsfrågor och tar på sig uppdrag som förtroendevalda i kommuner, regioner och riksdag. Som Brottsoffermyndigheten uttrycker det i sin rapport Näthat och självcensur:

Rätten att uttrycka åsikter, att kritisera och att ifrågasätta är en del av en levande demokrati. Var och en bör skydda, värna och bevara yttrandefriheten genom att respektera andra och bidra till en samhällsdebatt fri från hot och hat. Tystas människor tystnar demokratin.

Fördomar mot politiker i sociala medier

SKR har länge arbetat med frågan om hot och hat, som riktas mot förtroendevalda. Med hjälp av ledamöter i SKR:s styrelse kommer vi under hösten att rikta än mer uppmärksamhet på frågan i sociala kanaler med budskapet; Att värna vårt demokratiska samtal.

Vi behöver tillsammans agera redan när det oacceptabla sker och inte vänta tills det leder till förtal, hot och hat. Det visar inte minst undersökningen "Fördomar om politiker i sociala medier", som Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) gjort på uppdrag av SKR 2021.

Studien undersökte i vilken utsträckning det förekommer fördomar om politiker och av vilken karaktär dessa fördomar är. Den baseras på kommentarer till artiklar som är publicerade på 28 lokaltidningars Facebooksidor. Den andra delen i undersökningen innehöll generaliseringar och fördomar om politiker som grupp. Undersökningen visar att:

  • drygt hälften av kommentarerna handlade om enskilda individer eller partipolitik
  • de vanligast förekommande fördomarna om politiker var att de inte tar ansvar, är lata, inkompetenta, hycklare, översittare eller maktgalna

Undersökningen belyser behovet av att vi tillsammans reagerar och agerar när vi ser att retorik och ton i samtalet når en nivå som inte är acceptabel vad gäller saklighet, hot eller hat.

Rapport: Fördomar om politiker i sociala medier, webbutik

Näthat och självcensur – det nya normala?

Under våren 2021 genomförde även Brottsoffermyndigheten (Brå) och Högskolan i Halmstad en bred enkätundersökning, som också visar på näthatets påverkan på det demokratiska samtalet. I enkäten, som gick ut till ett riksrepresentativt urval av personer boende i Sverige från åldern 16 år och uppåt, svarar:

  • Mer än hälften av de tillfrågade att de har känt sig kränkta av sådant som andra skriver om dem på nätet.
  • Åtta av tio uppger att de har censurerat sig själva genom att anpassa innehållet eller att avstå från att publicera.
  • Drygt en tredjedel har under det senaste året blivit utsatta på ett sådant sätt att det påverkat deras hälsa negativt.
  • Undersökningen visar även att kränkningar kopplade till diskrimineringsgrunderna har ökat.

Brå:s rapport: Näthat och självcensur – det nya normala? (PDF)

Oro för att tonen påverkar samhällsdebatten

Brottsoffermyndighetens studie visar också att det finns en utbredd oro att engagemang i samhällsfrågor kan leda till näthat. De tillfrågade uttrycker bland annat oro för att framföra åsikter i offentliga Facebookgrupper, starta offentliga trådar om aktuella samhällsproblem, kommentera debattartiklar på social medier eller skriva insändare i lokaltidningen. Nästan sju av tio anser att näthatet i ganska- eller mycket stor utsträckning påverkar människor till att inte delta i samhällsdebatten.

— Vi behöver alla vara med för att sprida kunskap, öka medvetenhet och därmed möjliggöra en respektfull dialog i det demokratiska samtalet. Vi kan inte vänta tills det sker förtal, hat och hot som är olagliga. Vi behöver agera redan när det oacceptabla sker. Det i sig är ett första steg till att utgöra en motståndskraft, säger Anders Knape, Ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Informationsansvarig

    • Cecilia Ramqvist
      Handläggare

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till SKR:s blogg om mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 september 2022.

    I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen