Vad menas egentligen med värdesäkring av statsbidrag?

SKR har under många år drivit frågan om att statsbidragen borde värdesäkras. Men varför är det relevant och vad menas egentligen med det?

Det som händer när statsbidragen inte värdesäkras är att det uppstår ett reformutrymme för staten att göra ”satsningar”. Så när det pratas om satsningar på välfärden är det oftast inte någon satsning - relaterat till hur mycket sektorn skulle ha fått om statsbidragen hade värdesäkrats.

Jag tror att ett vanligt missförstånd, som även återfinns i en rapport från Finanspolitiska rådet om statsbidragens utveckling, är att statsbidragen bara ökar för att staten hjälper kommuner och regioner. Men det absolut vanligaste skälet till att de generella statsbidragen ökar är förändringar i regelsystem som påverkar kommunsektorns inkomster, exempelvis sänkta skatter, ökade grundavdrag eller att nya uppgifter åläggs kommuner och regioner.

Skattebasen urholkas ofta av regelförändringar och sänkta skatter

När sektorn kompenseras för exempelvis sänkt skatt för pensionärer, så urholkas skattebasen som normalt sett annars skulle ha ökat i takt med pensionerna, samtidigt som det belopp som sektorn får som kompensation ligger kvar på samma nivå år efter år. Detsamma gäller när sektorn får nya uppgifter. De blir dyrare att utföra men beloppets nivå kvarstår. Det gäller även de riktade statsbidragen. Ett exempel är lärarlönesatsningen som genomfördes 2016 och ligger kvar på samma nivå, trots att löner och pensionskostnader för lärarna har ökat.

En sänkning av statsbidragen utan logik

Ett annat exempel. 2024 gjordes, lite i skymundan, en sänkning av det riktade statsbidraget för maxtaxa i förskolan på 0,5 miljard med hänvisning till indexering av inkomsttaket. Detta efter att statsbidraget för maxtaxa legat kvar på samma nivå sedan införandet 2002.

Det som verkligen skulle kunna ifrågasättas när det gäller detta är att det går betydligt fler barn i förskolan nu, både till följd av ökat antal barn och att en större andel barn går i förskolan än när den infördes 2002, så ersättningen för maxtaxa ska räcka till många fler. Men det har staten aldrig kompenserat för, i stället så sänktes alltså ersättningen nu.

En bra välfärd är en förutsättning för näringslivet

Vissa organisationer, exempelvis Svenskt Näringsliv, har många gånger ifrågasatt varför statsbidragen till kommuner och regioner ska värdesäkras. De tycks mena att uppräknade statsbidrag leder till att staten inte kan satsa på företagen. Lite som att välfärden är den tärande sektorn och näringslivet den närande.

Man kan verkligen ifrågasätta detta. En bra välfärd är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv. En bra utbildning är grunden för innovativa företag och kompetenta medarbetare. Kommunerna står också för mycket av den infrastruktur som behövs för att företagen ska fungera effektivt. Många av de riktigt stora svenska företagen har etablerats i samverkan med den offentliga sektorn. Bara för att ta ett par exempel så har de stora svenska läkemedelsföretagen kunnat växa fram tack vare en sjukvård i framkant och samverkan med sjukvården. De svenska musikframgångarna hade inte funnits utan musikskolan eller kulturskolan.

Vad är rimligt när det gäller värdesäkring?

Mellan 15 och 20 procent av välfärdens verksamheter utförs av privata leverantörer. Är de då närande eller tärande?

Jag hör sällan dessa anordnare säga att de gärna avstår uppräkning av ersättning för pris- och löneökningar för att stötta näringslivet i stort i stället. Bland annat har företagen som arbetar med personlig assistans stor erfarenhet av hur det blir när ersättningen från staten år efter år bara räknas upp med 1,5 procent trots att löneökningarna varit betydligt högre, och då har alltså ersättningen ändå haft en viss indexering, till skillnad från statsbidragen.

Slutligen - vad skulle vara rimligt när det gäller värdesäkring?

Jo, att det liksom i våra nordiska grannländer sker en uppräkning av statsbidragen. Då skulle både de generella och de riktade bidragen räknas upp i takt med priser, löner och demografi (det vill säga till följd av ökad befolkning och förändrad sammansättning av befolkningen.)

Vi fortsätter därför att driva denna fråga, även detta år.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen