Vad jag pratar om när jag pratar kommunal ekonomi

Det har nu gått två veckor sedan jag tillträdde som chefsekonom. I mitt första blogginlägg vill jag lyfta tre begrepp som jag menar är helt centrala för kommunsektorn.

Först vill jag passa på att säga hej. Jag som nu tar över stafettpinnen efter Annika Wallenskog här på bloggen heter Emelie Värja och kommer senast från Kommuninvest där jag var forsknings- och utbildningschef.

Mina två första veckor har varit minst sagt intensiva. Det har varit fyllda av möten, diskussioner och insikter från olika perspektiv. Det är mycket att lära och mycket att ta in, men jag tänkte sätta ord på tre begrepp som jag tänker är centrala och viktiga för kommunsektorn.

För det första: Anpassning

Som de flesta av Ekonomibloggens läsare vet står kommunsektorn står inför betydande demografiska förändringar. Därför handlar det dels om att anpassa sig till en kraftigt minskad befolkningstillväxt, dels om att hantera en förändrad befolkningsstruktur.

Från november 2023 till november 2024 minskade befolkningen i 191 kommuner. 2021 var motsvarande siffra 91 kommuner. Från november 2023 till november 2024 minskar antalet barn i 235 kommuner , 2021 var det 103 kommuner. Det ställer krav på anpassning till förändrade förutsättningar i de allra flesta kommuner.

Att anpassa kommunernas verksamhet till dessa förändringar är en komplex uppgift. Det kräver strategiska beslut kring serviceutbud, infrastruktur och finansiering för att kunna upprätthålla en god samhällsservice även i ett nytt demografiskt landskap.

För det andra: Prioritering

Kommunerna möter idag ett växande antal angelägna frågor – civil beredskap, ny socialtjänstlag, klimatanpassning och omställning, för att nämna några. Det är omöjligt att fokusera på allt samtidigt, vilket gör prioriteringar nödvändiga. Kommuner väljer olika vägar, och det finns en styrka i denna decentraliserade modell. Genom att olika kommuner hittar lösningar inom olika områden kan de dela med sig av erfarenheter och metoder.

Men även om kommunerna generöst sprider sina insikter behövs bättre strukturer för att systematiskt ta tillvara på dessa lärdomar. Detta är ett område där jag tror det kommer att ske utveckling framöver.

För det tredje: Långsiktighet

Långsiktighet är avgörande för kommunernas planeringsförutsättningar. Här spelar flera aktörer en viktig roll. SKR måste till exempel leverera tillförlitliga skatteunderlagsprognoser. Även om det har varit större avvikelser under de osäkra tiderna så visar en nyligen genomförd utvärdering att genomsnittliga prognosavvikelser i SKR:s prognoser har varit i linje med, eller något mindre, jämfört med motsvarande prognoser från ESV och regeringen.

Prognosutvärdering av skatteunderlaget 2018-2023 (PDF)

En annan avgörande faktor är statens roll i att skapa förutsägbara ekonomiska villkor för kommunerna. Till skillnad från till exempel Norge har Sverige inga automatiskt indexerade statsbidrag. Det handlar alltså inte om att ropa efter mer pengar, utan det handlar om att bibehålla kommunernas finansieringsnivåer i reala termer – och skapa en förutsägbarhet i systemet. Om inga nya generella statsbidrag tillkommer skulle andelen av kommunsektorns totala intäkter som kommer från bidrag minska markant – för regionerna från 14 procent till 11 procent och för kommunerna från 17 procent till 13 procent mellan 2025 och 2030. Detta förutsatt att skattesatsen, ansvarsområden och konjunkturen förblir stabila.

Sist men inte minst har också kommunsektorn själva en nyckelroll i att planera långsiktigt, ta långsiktigt kloka beslut och använda de skattemedel man har på så effektivt sätt som möjligt.

Fokus framöver

De tre ledorden ovan kommer att följa med mig genom mitt arbete den närmaste tiden. Det är genom att skapa goda planeringsförutsättningar, effektivisera resursanvändningen och utveckla spridningen av effektiva lösningar mellan kommuner som vi kan navigera genom de utmaningar som väntar.