Vad betyder höjda tullar för kommuner och regioner?

Den senaste tiden har den geopolitiska osäkerheten börjat sätta tydligare avtryck i både ekonomiska prognoser och finansiella marknader. Men vad betyder det här i praktiken för samhällsekonomin och för kommuner och regioner i Sverige?

Egentligen är det två negativa störningar samtidigt, dels effekter på handelsflöden, och dels ökad osäkerhet. Höjda tullar ger varaktiga negativa effekter på handel och välstånd medan lägre efterfrågan och inflation från ökad osäkerhet är mer övergående.

Långsammare återhämtning – förlängd lågkonjunktur

De föreslagna tullarna riskerar att bromsa den globala handeln. För svensk del handlar det om att exporten dämpas, BNP-tillväxten blir svagare, och arbetsmarknaden försvagas. Den lågkonjunktur vi befinner oss i ser ut att bli både djupare och mer utdragen.

Det här innebär att skatteunderlaget – som till stor del drivs av löneutveckling och sysselsättning – växer långsammare än tidigare beräknat. Just nu ligger det i korten att vi kommer revidera ned vår kommande prognos för skatteunderlaget. Svaret får vi när den publiceras 29 april 2025.

Hur mycket påverkas vi egentligen?

Enligt en modellberäkning som enbart tittar på handelsflöden och effekterna av de amerikanska tullarna från Kommerskollegium kan svensk BNP på sikt minska med cirka 0,02 procent – alltså en mycket marginell effekt. Men initialt kan effekterna vara större inte minst för att hushållen och företagen blir mer avvaktande och både konsumtion och investeringar skjuts på framtiden. Vi räknar just nu med en möjlig nedrevidering på omkring 0,4 procentenheter för 2025 och 2026. Osäkerheten är dock fortsatt stor – inte minst eftersom det ännu är mycket oklart hur den eskalerande handelskonflikten kommer att sluta.

Att effekterna för svensk ekonomi ser begränsade ut beror bland annat på att:

• Ungefär en tredjedel av vår export är tjänster, som inte påverkas direkt av varutullar.
• Endast 9 procent av vår varuexport går till USA.
• Många varor som importeras från USA kan också köpas från andra länder.
  

Inflations- och räntespåret – osäkert men viktigt

Inflationseffekterna är svårbedömda. Tullar är i grunden en engångschock på priserna, vilket inte nödvändigtvis ger en varaktig inflationseffekt. Däremot spelar EU:s svar stor roll – en alltför aggressiv motreaktion riskerar att pressa upp inflationen i Europa ytterligare. Svaret hittills har dock varit mer balanserat och EU verkar nu avvakta vad som händer bilateralt mellan Kina och USA. Mellan dess två länder handlar konflikten egentligen om mer än tullar.

Vår bedömning just nu är att effekten lika gärna kan bli deflatorisk för Sverige, via dämpad efterfrågan och högre arbetslöshet. Men längre räntor kan ändå stiga – inte på grund av svensk inflation, utan på grund av utvecklingen i USA. Om internationella placerare vill ha en riskpremie för att hålla amerikanska obligationer är det en stor förändring gällande dollarn som säker hamn i osäkra tider.

Finansiella marknader – effekter på kommunernas och regionernas tillgångar

De indirekta effekterna via börs och kapitalmarknader ska heller inte underskattas. Kommuner och regioner har tillsammans över 300 miljarder kronor placerade i aktier, obligationer och andra värdepapper. En stor del av dessa tillgångar är långsiktiga pensionsplaceringar. Vissa kommuner har också en stor del av sitt aktieinnehav i sina egna bolag. Totalt ligger 275 mdkr i aktier varav 20 procent i utländska aktier.

Det är börsvärdet på bokslutsdagen (31 december) som påverkar resultatet. Orealiserade värdeförändringar justeras i balanskravsutredningen, vilket innebär att ett negativt resultat inte behöver återställas. Den stora merparten av förlusterna kommer inte realiseras när innehavet är långsiktigt. Det har kommit många mediesamtal i dagarna om detta. Bland annat har jag, med flera, pratat med Dagens Samhälle om detta.

Så påverkar börsraset kommuner och regioner, Dagens samhälle

Regionala skillnader

Beroende på hur näringslivsstrukturen ser ut i olika regioner kan vissa drabbas hårdare än andra. Enligt en analys från Länsförsäkringar finns också regionala skillnader i hur beroendet av amerikansk export ser ut. Men även om regioner drabbas olika hårt finns utjämningssystemet som jämnar ut effekterna.

Vad händer nu?

Det är svårt att säga. Det är nya besked varje dag – och det senaste (10 april) var att de högre amerikanska tullhöjningarna pausas i 90 dagar förutom mot Kina.

Hur det än blir i slutändan kommer i första hand EU:s agerande bli avgörande för de slutliga effekterna för svensk del. Men i nuläget är bilden:

• Konjunkturen i Sverige riskerar att försvagas ytterligare.
• Skatteunderlaget kan behöva revideras ned.
• Effekterna på inflation och räntor är osäkra.
• Finansiella marknader påverkas, merparten är innehav i egna bolag eller långsiktiga placeringar där förluster inte behöver realiseras.