Så blev 2024 – och så ser det ut framåt

Den senaste tiden har vi fått in ny data kring befolkningsutvecklingen och ekonomiskt resultat för 2024 samt en uppdaterad skatteunderlagsprognos för 2025. Jag beskriver utvecklingen i veckans inlägg.

Resultatet för 2024

Kommunsektorns samlade preliminära resultat för 2024 uppgår till 6,1 miljarder kronor där resultatet var 15,6 miljarder kronor för kommunerna och -9,7 miljarder kronor för regionerna. I den tidigare prognosen i Ekonomirapporten beräknades resultatet bli 4 miljarder kronor för kommunerna och -12 miljarder kronor för regionerna. Även om resultatet är svagt, är det starkare än förväntat.

I den ursprungliga prognosen för 2024 bedömdes att 174 kommuner och samtliga regioner skulle få ett negativt resultat. Men det faktiska utfallet blev 104 kommuner och 15 regioner. Det är färre än förväntat, men är ändå det högsta antalet kommuner med underskott sedan 2003.

Vad är då förklaringen till att resultaten ändå blev starkare än förväntat?

För regionerna är den främsta förklaringen ett starkare finansnetto på 4 miljarder kronor. Det är även sant för kommunerna där finansnettot var 8 miljarder kronor starkare än prognostiserat. Intäkterna ökade med 10 miljarder samtidigt som kostnaderna blev 2 miljarder högre. Av det högre resultatet handlar ungefär 5 miljarder om lägre kostnader på grund av lägre volym eller olika typer av åtgärder.

Befolkningsutvecklingen 2024

Under 2024 ökade Sveriges befolkning med 36 000 personer, motsvarande en ökning på 0,3 procent. Av dessa är 28 000 personer från Ukraina som vistas i Sverige enligt massflyktsdirektivet, en viss registerrensning av Skatteverket påverkar, men i 169 kommuner minskade befolkningen under 2024. Det kan jämföras med ett genomsnitt på 61 kommuner under perioden 2014–2023.

Befolkningsstrukturen börjar också förändras där antalet personer som är 80 år eller äldre ökade med 36 000 (5,9 procent), medan gruppen i arbetsför ålder (20–66 år) ökade med 19 000 personer (0,3 procent). Antalet nyfödda minskade med 1 600 barn (-1,6 procent), barn i åldern 1–5 år minskade med 18 800 (-3,2 procent) och antalet 6–15-åringar minskade med 3 400 (-0,3 procent).

Skatteunderlagsprognosen

BNP-tillväxten för omvärlden har reviderats ned, särskilt i Euroområdet. Fortsatt höga energipriser jämfört med före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina samt en trög tysk fordonsindustri påverkar utvecklingen. Eftersom Sverige är en liten och öppen ekonomi påverkas vi i hög grad av den globala ekonomin.

Cirkulär 25:13 MakroNytt 1 2025

För Sveriges del har BNP-tillväxten för 2025 reviderats ned med 0,1 procentenheter och beräknas nu växa med 2,7 procent. Inflationsutfallet i januari var lite högre än förväntat, främst på grund av livsmedelspriser och hyror samt nya vikter. Sammantaget är dessutom bedömningen att inflationen är lite mer trögrörlig neråt än vid vår bedömningen i december. Inflationen för 2025 är uppreviderad från 1,8 till 2,2 procent (KPIF). Även februarisiffran visade på högre inflation än förväntat, men den informationen var inte känd när skatteunderlagsprognosen publicerades.

Vår senaste skatteunderlagsprognos har inte så stora avvikelser från den tidigare prognosen. Ingen nominell revidering 2025 dock en real nedrevidering från 5,6 procents tillväxt ner till 5,2 procents.

Men, vi tror alltså att återhämtningen är här och botten i lågkonjunkturen nådd. Återhämtningen har tagit lite längre tid än vi tidigare bedömt men här kom glädjande besked i förra veckan där utfallet för fjärde kvartalet visade på högre tillväxt och att den främst drivits av att hushållens konsumtion börjar komma igång.

Sammanfattning

När vi nu summerar 2024 så ser vi att mycket av det som legat i prognoser nu också börjar synas i faktiska utfall. Samtidigt är den geopolitiska osäkerheten stor, vilket gör det viktigt för kommuner och regioner att ha både grundscenarier och alternativa scenarier redo för att kunna hantera oväntade händelser.