Resultat och förutsättningar inför 2025

I veckans blogg kommer lite information om avräkning från 2023, skatteförändringar inför 2025 och lite funderingar om de ekonomiska regelverk kommuner och regioner har att förhålla sig till.

Negativ avräkning från 2023

Nu har Skatteverket granskat 2023-års deklarationer som visar att resultat i 2023 års bokslut är något högre än det skulle varit, vilket blev klart nu när alla deklarationer räknats. I år faller det in som en negativ avräkning. I stället för att skatteunderlaget ökade med 4,93 procent 2023 jämfört med 2022, visar det sig att ökningen ”bara” var 4,78 procent. Det ger en negativ avräkning i år på knappt 3 miljarder för kommunerna och drygt 1 miljard för regionerna.

Årets sista skatteunderlagsprognos

Den 12 december presenterar vi på SKR årets sista skatteunderlagsprognos. Decemberprognosen ska användas som underlag till årets bokslut, vilket gör att det kan vara särskilt intressant att se var den landar.

Något som kommer att påverka bokslutet för många regioner och några kommuner är hur de finansiella placeringarna utvecklats under året. I och med att börsen har utvecklats starkt under året kommer resultaten i de flesta regioner och några kommuner att påverkas av att värdet på placeringarna är högre än vid ingången av året och att mellanskillnaden ska bokas som en intäkt i bokslutet, vilket kommer att ge betydligt högre resultat än i prognoserna. Denna intäkt ska redovisas även om de finansiella placeringarna inte sålts, det vill säga det är inga pengar som regionerna kan använda.

Starkare resultat ger fler skattesänkningar

2025 stärks resultatet i många kommuner. Det gör att 13 kommuner beräknas sänka skatten inför 2025, medan bara 4 kommuner höjer den. I och med att skattehöjningarna är högre än sänkningarna, och att Stockholm är en av kommunerna som höjer skatten, beräknas medelskattesatsen ändå öka med ett par öre.

Två regioner höjer skatten, vilket slår igenom i ett par öres höjd medelskattesats för regionerna.

Trots de starkare resultaten kommande år beräknas kommunsektorn få ett negativt finansiellt sparande och därmed en ökad låneskuld varje år, åtminstone fram till 2029, enligt både SKR:s senaste prognos och Ekonomistyrningsverkets prognos från november i år.

Rips-kommitté-möte

Ripskommittén har nyligen haft ett avstämningsmöte. Beslut om Ripsränta tas i juni varje år, så i juni 2025 beslutas om vilken ränta som ska gälla från och med 2026. Beslutet påverkar dock enligt redovisningsreglerna kommunernas och regionernas pensionsskuld med omedelbar verkan.

Då räntan under en period varit högre än Rips-räntans 1 procent har det kommit frågor om huruvida Rips-räntan kommer att höjas. En viktig faktor i sammanhanget är att det är den reala räntan som avses, och under perioden med en hög inflation har den reala räntan blivit väldigt låg.

En höjning av Rips-räntan med 50 punkter skulle innebära att pensionsskulden minskade mer än 30 miljarder och ge en resultatförbättring på 21 miljarder för kommuner och regioner sammantaget. I och med att vi nu ser fallande räntor är dock någon höjning inte nära förestående. Läget kan naturligtvis ha förändrats till juni.

En fundering när denna typ av beslut ska fattas är om dagens regelverk verkligen är kompatibelt med de långsiktigt stabila planeringsförutsättningar som sektorn behöver för sin planering av verksamheten. Vi har de senaste åren sett att stora slag i de ekonomiska resultaten plötsligt kan komma som ligger utanför kommuners och regioners påverkan.

Sådana stora upp- och nedgångar är mycket svåra att kombinera med dagens balanskrav där oväntade underskott, som ligger utanför kommunens eller regionens kontroll, ska återsättas inom en treårsperiod.