Osäkra förutsättningar kring ekonomin kommande år

De flesta kommuner och regioner har nu lagt förslag om budget 2025 i sina styrelser. Två regioner och en handfull kommuner har förslagit skattehöjningar. Samtidigt lägger en handfull kommuner förslag om skattesänkningar inför 2025.

När budgetarna nu ska beslutas ser de ekonomiska förutsättningarna bättre ut. Inflationen har nu gått ner till under två procent och Riksbanken gjorde på onsdagen en dubbelsänkning av räntan och aviserar ytterligare en sänkning i december. Det innebär att Riksbankens ränta vid utgången av året i sådana fall blir 2,5 procent.

Osäkerheten är dock stor. Kommer den låga inflationen att hålla i sig? Och vad händer i omvärlden. I Tyskland går ekonomin väldigt trögt, något som resulterat i en regeringskris. Vi har också fått en oförutsägbar president i USA, även om det kan dröja innan de förslag till tullar och handelshinder som aviseras får effekt. Vår prognos om ökade skatteintäkter bygger främst på att svenska hushåll börjar konsumera när reallönerna ökar och räntan och skatterna sjunker 2025.

Vi på SKR räknar med att regionernas sammantagna resultat vänds från ett underskott till ett litet överskott 2025 och att kommunernas resultat stärkts kraftigt, till drygt 25 miljarder per år de närmaste åren. Vi räknar alltså med klart starkare resultat kommande år. Ett dilemma är dock att det finansiella sparandet fortsätter vara negativt, vilket gör att kommunsektorns skuld fortsätter öka.

Några klargöranden runt SKR:s prognoser

Från några håll har SKR:s prognoser över kommunernas och regionernas resultat ifrågasatts för att resultaten blivit bättre än vi räknat med. I kritiken ligger att detta skulle vara ett sätt för SKR att driva på staten att öka statsbidragen. Så är det såklart inte.

Vad är då skälen till att resultaten i sektorn under några år blivit bättre än våra prognoser?

1. Vi tar inte höjd för orealiserad avkastning på finansiella tillgångar. Från och med 2019 ska värdet från börsuppgångar räknas som en intäkt i resultaten. Även om några aktier inte har sålts. Det har stärkt resultaten kraftigt. Kanske behöver vi vara tydligare i vår kommunikation och förklara att börsuppgångar leder till starkare resultat än vi räknar med i våra prognoser.
2. Vi räknar med en prognostiserad konjunkturutveckling och att kostnaderna i sektorn ökar i takt med befolkningen. Men så fort vi kommit med information om svagare skatteintäkter, eller som exempelvis 2023 och 2024 kraftigt ökade pensionskostnader, börjar kommuner och regioner vidta åtgärder för att komma i balans. Det gör att åtgärder måste vidtas, vilket automatiskt gör att det inte blir som vi räknat med.
3. Vi lägger inte in några ökade statsbidrag som vi inte känner till i våra prognoser. Om kommuner och regioner får ökade statsbidrag så förbättras resultaten jämfört med prognoserna. I synnerhet under pandemiåren 2020 och 2021 beror ”prognosmissarna” på stora tillskott från staten.
4. Konjunkturläget och därmed skatteintäkterna har blivit bättre än någon prognosmakare räknat med flera år i rad de senaste åren, på grund av att arbetsmarknaden hållit emot väl.

När vi nu räknar med kraftigt förbättrade resultat i kommuner och regioner finns risken att saker kan uppstå som gör att det inte blir så positivt som vi räknar med, till exempel gällande inflation, hushållens konsumtion, börsutveckling, konjunktur och effekter av den svagare demografin.

Och till sist. Som en del av er kanske redan sett är det nu klart vem som blir SKR:s nästa chefsekonom: Emelie Värja. Det känns tryggt och bra att lämna över till en så kompetent och driftig person. Jag kommer att vara kvar som chefsekonom januari ut.