Minskade pensionskostnader förbättrar ekonomin

Skatteunderlagsprognos, minskade pensionskostnader och utredningen om beredskap för vatten och avlopp. Om det handlar veckans blogg.

Förra veckan presenterade vi årets sista skatteunderlagsprognos. Det är den som ska användas i bokslutet. Prognosen innebär en liten nedrevidering av skatteunderlaget jämfört med den föregående. Skälet är att hushållens förväntade konsumtionsökning dröjer vilket gör att sysselsättningen inte tagit fart som beräknat. I stället förväntas antalet arbetade timmar minska något under 2024. Inför 2025 ljusnar läget, då sysselsättningen beräknas komma igång.

Skatteunderlagsprognoser

Pensionskostnaderna minskar

Det som dock har störst betydelse för sektorns ekonomi är de minskade pensionskostnaderna som påverkas både av pris- och inkomstbasbeloppets förändringar.

Prisbasbeloppet

2024 ökade prisbasbeloppet med över 9 procent, något som gjorde att pensionskostnaderna, som värdesäkras med prisbasbeloppet, också ökade rejält. 2025 ökar prisbasbeloppet långsamt, med bara 2,6 procent vilket gör att pensionskostnaderna minskar, då den stora ökning av pensionsskulden som drabbat sektorn under ett par år nu ”försvinner”.

Inkomstbasbeloppet

Inkomstbasbeloppet för 2025 som beslutades i november blev särskilt högt, det ökar med hela 5,7 procent – att jämföra med 2024 års inkomstbasbelopp där ökningen bara var 2,6 procent.

Inkomstbasbeloppet reglerar nivån för att få statlig pension, år 2024 fick man statlig pension upp till en lönenivå på 47 625 kronor i månaden. 2025 ökar nivån med hela 5,7 procent till 50 375 kronor i månaden. Över den nivån får kommuner och regioner stå för hela kostnaden för de anställdas pensioner (med det nya avgiftsbestämda pensionssystemet betalar kommuner och regioner in 6 procent under nivån och 30 procent över nivån).

När nivån för att få statlig skatt nu ökar så snabbt innebär det lägre kostnadsökning för kommuner och regioner, då de förväntade löneökningarna inte motsvarar ökningen av inkomstbasbeloppet.

VA-beredskapsutredningen har presenterats

En fråga som blivit alltmer aktuell med tanke på de senaste årens översvämningar kombinerat med stora investeringsbehov är hur vi ska klara att få fungerande vatten och avlopp kommande år. I förra veckan presenterades VA-beredskapsutredningen. Enligt utredningens förslag ska det bli obligatoriskt för kommunerna att ta fram både en investeringsplan och en beredskapsplan. Dessa ska beslutas i fullmäktige en gång under varje mandatperiod, något som gäller även om VA-verksamheten bedrivs i bolag.

Flexiblare regelverk men högre investeringsutgifter

Enligt förslagen ska VA-verksamheten kunna fondera medel upp till 10 år för att kunna investera, detta ska även gälla för reinvesteringar. Utredningen föreslår också en förlängning av tiden för att balansera verksamhetens resultat (dvs över- och underskott) från dagens 3 år till 5 år.

Kostnaderna ska enligt utredningens förslag täckas av VA-taxan. Här är det viktigt att påpeka att finansieringsprincipen inte är tillämplig i taxefinansierad verksamhet. Vilket inte med automatik behöver betyda att staten måste prioritera bort frågan ekonomiskt.

För klimatanpassningar och beredskapsåtgärder föreslås en statlig medfinansiering på 1 miljard kronor per år, under förutsättning att kommunerna genomför åtgärder. Den statliga medfinansieringen ska delvis finansieras via vissa av dagens befintliga riktade statsbidrag. Utredningen föreslår också ett bidrag på 50 miljoner kronor för ökad samverkan. Ett lite udda inslag i utredningen är förslag om förkortade avskrivningstider i syfte att öka kostnaderna, för att minska framtida behov av lån.

Vissa av förslagen i utredningen är bra, men det går att konstatera att det behövs enorma belopp i många kommuner för att få ett uppdaterat VA-system som klarar dagens EU-krav, ett förändrat klimat och den redundans som ett förändrat säkerhetsläge kräver. Det innebär att kommunsektorns låneskuld behöver öka rejält framöver om detta ska kunna finansieras. För att klara det kommer vissa kommuner behöva ekonomiskt stöd för att det ska bli verklighet. Vad som kommer att hända med utredningen är ännu inte klart. Säkert är att vi kommer att återkomma i frågan.

Med det vill jag önska er alla en God Jul och Gott Nytt 2025!