Läget inför vårändringsbudgeten

Om två veckor är det dags för regeringen att presentera vårändringsbudgeten (VÄB:en). Mycket är redan känt och den presenteras i ett läge där svensk ekonomi står och stampar. Men där vi bedömer att tillväxten snart ska ta fart.

Som vanligt har mycket redan presenteras och som brukligt för VÄB:en är satsningarna storleksmässigt rätt begränsade. Hälften av reformutrymmet, 5,8 miljarder, är satsningar som regeringen kallar ”direkta konjunkturstimulanser” (mer om det nedan).

Vi kommer att komma med en övergripande kommentar när hela budgeten presenteras. Men jag vill skriva några ord om de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner just nu.

Efter två tuffa år ser 2025 betydligt bättre ut, men förutsättningarna och utmaningarna är väldigt olika i landet, därav krävs också olika lösningar. De demografiska skiftet som sker, med både minskad tillväxt och en förändrad befolkningsstruktur ställer dock krav på omställning och anpassning i de flesta kommuner och regioner. Trots minskad befolkningstillväxt är investeringsbehoven stora men av en annan dynamik. Här krävs prioriteringar.

Medel som redan presenterats

• Förstärkt ROT-avdrag. Tanken med satsningen är att få fart på hushållens konsumtion för att få fart på tillväxten. Att få fart på tillväxten är en viktig komponent i kommunernas intäkter. Om det är det mest effektiva sättet får vi återkomma till.
• Satsningar på yrkeshögskola och regionalt yrkesvux. Arbetslösheten är hög och vi har en dålig matchning på arbetsmarknaden både kompetensmässigt och geografiskt. Regeringens reform med aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd skulle vara ett kraftfullt initiativ för fler i jobb - men förutsätter att regeringen återkommer i höstbudgeten och ger kommunerna förutsättningar för detta nya uppdrag i storleksordningen 3 mdkr i enlighet med finansieringsprincipen. Vi välkomnar regeringens engagemang både för regionalt yrkesvux och feriejobb för unga, men medelstilldelningen behöver bli mer långsiktig om den ska ge ordentlig effekt.
• Medel till Arbetsförmedlingen och tidigarelagt höjning av a-kassan.
• Ett kapitaltillskott sker till Norrlandsfonden. Norrlandsfonden lånar ut medel till nyetablering, utveckling och expansion i det norrländska näringslivet. Välkommet men här kommer det krävas fler satsningar för att få fart på bostadsbyggandet i de kommuner som idag har stora nyetableringar.
• Att satsningar på bostäder (500 miljoner) och infrastruktur (160 miljoner) är en viktig komponent vid större nyetableringar lyfts fram av regeringen. Här finns dock utmaningen att nyproduktion av bostäder i delar av landet med dagens system ofta innebär stora nedskrivningar när byggnationen står klar. Det gör att en investering i bostäder blir till en förlustaffär. För att få kompetens till alla de företag som nu finns i norra delarna och till kommunerna behövs mer folk. Arbetslösheten där är extremt låg, samtidigt som vi har en betydligt högre arbetslöshet i de södra delarna av Sverige. Här behöver förändringar ske.
• Medel till säkerhetshöjande åtgärder på skolor i ljuset av den otroligt tragiska händelsen på campus Risbergska har också aviserats.
• Nu senast (onsdag 2 april) aviserades
  • 500 mnkr till psykiatrin där 250 mnkr ska gå till att öka antalet vårdplatser i vuxenpsykiatrin,
  • 200 mnkr till att öka platser för självvald inläggning
  • 50 mnkr till Socialstyrelsen för att underlätta övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin.

Vad finns då kvar att vänta?

Ungefär 60 procent av reformutrymmet på 11,5 miljarder, har nu presenterats. Vad de resterande cirka 4 miljarder kronor ska gå till är ännu oklart.

De 300 miljarder som presenterats till försvaret bedömer vi inte tar utrymme från vårändringsbudgeten utan ligger utanför denna. En betydande del behöver vara satsningar på det civila försvaret där kommuner och regioner är ryggraden, åtgärder och finansiering av dessa för att stärka det civila försvaret är nödvändiga.

Jag tror inte att det kommer några generella bidragsförstärkningar till kommuner och regioner. Det är generellt sett inte heller optimalt att satsningar kommer såhär sent om det inte är något extremt som inträffat, eller att läget på något sätt är akut. Och där är vi inte nu – även om det finns stora utmaningar i många kommuner.

Men för att möta dessa utmaningar krävs andra åtgärder. Det som efterfrågas är långsiktiga satsningar som ger bättre planeringsförutsättningar.