Glädjande ambition om färre riktade statsbidrag

De är fortfarande alldeles för många, men det är bra att regeringen har en fortsatt ambition att gå mot färre riktade statsbidrag och minskad administrativ börda.

Förra veckan deltog jag på terminsmötet med finansdepartementet – lett av finansministern och civilministern. Det var ett bra och konstruktivt möte med utgångspunkt i det ekonomiska läget för kommuner och regioner men också välfärdsbrottslighet, civilt försvar, kommunernas utmaningar vid stora industrietableringar och givetvis vikten av långsiktiga planeringsförutsättningar med värdesäkrade statsbidrag och minskad detaljstyrning.

I förra veckan kom också Statskontorets årliga rapport om statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner. Den visar att det under 2024 fanns totalt 163 riktade statsbidrag och 23 kostnadsersättningar till kommuner och regioner. Statskontoret konstaterar att det är det lägsta antalet sedan 2018, trots att 18 nya statsbidrag införts under året – vilket var fler än både 2023 och 2022.

Erik Slottner skriver i ett pressmeddelande att regeringens ambition är att fortsätta minska antalet och att det är ”en viktig del i arbetet med att förbättra och effektivisera statens styrning och att minska den administrativa bördan för kommuner och regioner.”

Det är glädjande.

SKR:s prognoser står sig väl

När kommuner och regioner planerar sin ekonomi är skatteintäkterna den enskilt viktigaste faktorn. De påverkar allt från budgetramar till rekryteringsbeslut. Därför är tillgång till tillförlitliga prognoser helt avgörande. Vi utvärderar löpande våra egna prognoser – och den senaste utvärderingen hittar du här:

Prognosutvärdering av skatteunderlaget (PDF)

Utvärderingen görs dels för innevarande år (bokslutsåret), dels för nästkommande år (budgetåret). I den senaste utvärderingen för åren 2019–2023 syns tydligt att träffsäkerheten är god, även i oroliga tider. Under pandemiåren, där alla prognosmakare kämpade med stora osäkerheter, underskattades visserligen löneutvecklingen – men våra prognoser låg ändå i linje med, eller bättre än, jämförbara bedömningar.

Den genomsnittliga prognosprecisionen för budgetåret var relativt hög för 2019. Den försämrades för pandemiåren 2020–2022 men förbättrades för 2023. Det finns ingen tydlig systematisk felskattning av prognoserna, varken avseende prognoser för budgetåret eller för bokslutsåret. Genomsnittliga avvikelser i SKR: s prognoser var i linje med, eller något mindre än, motsvarande prognoser från ESV och regeringen.

I Konjunkturinstitutets senaste utvärdering av prognosprecision (för år 2024) hamnar SKR på plats 9 av 18 – bättre än de stora affärsbankerna, och inte långt bakom några offentliga aktörer. Ser man till prognoskvalitet över en längre period, 10 år, är bilden ännu bättre: SKR placerar sig på fjärde plats för innevarande år och tredje plats för budgetår. Det är starka resultat i en miljö där prognosfel ofta är ofrånkomliga – särskilt under pandemiår och stora finanspolitiska förändringar.

Konjunkturinstitutets prognosutvärdering, april 2025

Det är viktigt att vi ligger rätt. SKR:s skatteunderlagsprognoser är inte bara siffror – de är strategiska verktyg som hjälper kommuner och regioner att fatta bättre beslut. Det är därför tryggt att kunna konstatera att de håller måttet, även när verkligheten svänger snabbt.

Snart dags för Almedalen

Det går rasande fort nu och snart är det dags för Almedalen. Jag finns på plats för att prata kommunal ekonomi på längden och tvären i olika paneler. På onsdagen kl 15.00 medverkar jag på SKR:s seminarium ”Vägar framåt för Sveriges konkurrenskraft – från lokala etableringar till tillväxt i hela landet”. Kom gärna till Wisby Strand och lyssna om du är på plats - och tipsa mig gärna om samtal och seminarier som jag inte får missa!

SKR i Almedalen 2025