Det tar tid att ställa om

Förändringar i demografin kräver omställning i kommuner och regioner. Men att ställa om tar tid. Vad betyder det och vad ska kommuner och regioner fokusera på?

Förra veckan publicerade vi Ekonomirapporten. I korthet visar den att efter två år av real minskning syns en tydlig återhämtning 2025, med en prognostiserad real ökning på 4,7 procent. Trots det har kommunsektorns köpkraft varaktigt urholkats under lågkonjunkturen. Även om läget förbättras kvarstår också skillnaderna mellan kommuner, där befolkningsmässigt små och glesa kommuner - som under lång tid upplevt befolkningsminskning - har en mer utmanande situation.

Antalet barn minskar snabbt

Demografiska förändringar påverkar sektorn i stor utsträckning. Antalet barn minskar snabbt, vilket leder till lägre demografiskt tryck på förskola och skola, men innebär samtidigt behov av omställning. I Ekonomirapporten beräknar vi att anpassningsbehovet i kommunerna till följd av färre barn och elever under åren 2025–2028 uppgår till totalt nära 19 miljarder kronor (varav 10 miljarder kronor i förskolan, 7,5 miljarder kronor i grundskolan och 1,2 miljarder i skolbarnsomsorgen).

När antalet elever i grundskolan minskade med 16 procent mellan 2002 och 2010 ökade kostnaden per elev i fasta priser med 8 procent. Det tyder på att det historisk funnits en tröghet i att anpassa kostnaderna när elevantalet sjunker. Förklaringarna till trögheten är olika beroende på kommunernas olika förutsättningar, och är ofta svårare i mindre och glesa kommuner. Ett viktigt verktyg för kommunerna är att ha en uppdaterad befolkningsprognos, gärna nedbruten på olika delområden i kommunen.

Analys av äldreomsorgsbehovet framöver

Antalet äldre ökar snabbt, i synnerhet de allra äldsta. Fram till 2033 väntas antalet personer över 85 år öka med över 60 procent. Det innebär ett växande behov av äldreomsorg. Högre utbildningsnivåer, bättre levnadsstandard och framsteg inom medicin och välfärdsteknik har hittills bidragit till att behovet ökat långsammare än förväntat, vilket underlättar det ekonomiska läget för kommunerna. Även om denna trend skulle fortsätta så är behovsökningarna inom äldreomsorgen stora.

Ett avsnitt i Ekonomirapporten går djupare in i detta och analyserar vad detta kan innebära för behoven framöver. Till det har också ett verktyg kopplats så varje kommun kan gå in och se vad de olika scenarierna innebär.

Fördjupad analys av äldreomsorgsbehovet

Stora investeringsbehov i kommunerna…

Läget för kommunerna är bättre resultatmässigt men den generella utmaningen är istället de stora investeringsbehoven. Behoven är inte längre drivna av kommuner med stark befolkningstillväxt, utan är spridda över hela sektorn och består av en bred palett av underhållsinvesteringar i både verksamhetslokaler, VA-system och bostäder men också av klimatanpassning och civil beredskap.

… och fortsatta kostnadsökningar för regionerna

Regionernas ekonomiska situation är dock utmanande. Kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården har överstigit vad som kan motiveras av demografin. Relationen mellan hälsa och regionens kostnader är mer komplex än den för kommunernas behov av äldreomsorg. Att de äldre blir friskare och lever längre är bland annat en följd av fler behandlingar vid hög ålder och nya, kostsamma läkemedel.

Samtidigt har tillfälliga statsbidrag fasats ut och skatteunderlaget skrivits ned. Resultaten för 2025 bedöms bli svagt negativa. För att fortsätta ligga i framkant i den medicintekniska utvecklingen behövs långsiktiga planeringsförutsättningar.

Osäkerheten består

Jag har här försökt att kort beskriva det ekonomiska läget i sektorn, och helt enkelt är det inte. Många olika bilder i ett – och olika förutsättningar för kommuner och regioner. Dessutom ligger osäkerheten i omvärlden kvar som en våt filt, och bara häromdagen var det dags igen för nya besked om nya tullar från USA.

Skönt då att det i alla fall finns något att hålla sig fast vid: anpassning, prioritering och långsiktighet.
Låter det bekant?