Det svänger om skatteunderlaget

Innan jag går in på dagens huvudämne, som handlar om skatteunderlaget, vill jag kommentera utvecklingen av Northvolt och det som händer i Skellefteå.

Skellefteå kommer att klara sig!

Jag har ju skrivit två rapporter om den gröna omställningen, bland annat med ett budskap om att staten måste hjälpa de kommuner som genomför stora investeringar för att få till omställningen med en vinst- och riskdelning, då staten har mest att tjäna på de nya industrierna och arbetstillfällena rent ekonomiskt.

Nu när Northvolt har det besvärligt verkar många personer bli skadeglada. Inte riktigt som när Ericsson eller Volvo haft bekymmer. Nu används rapporterna tyvärr också mot Skellefteå som lagt ned enorm tid och kraft för att hjälpa till med att den gröna omställning som hela landet har nytta av ska bli av.

Nu arbetar kommunen tillsammans med andra för att hitta arbetstillfällen för de 1000 personer som blir av med jobbet. Hittills har Skellefteå investerat 150 miljoner i infrastruktur bland annat kopplat till industriområdet där Northvolt och andra finns. Planen är att koncernen ska investera över 40 miljarder kommande år i ett stort antal projekt, som inte är kopplade till Northvolt. Men det går att avbryta. Skellefteå med sitt Skellefteåkraft är en av Sveriges rikaste kommunkoncerner och de kommer att stå starka oavsett vad som händer med Northvolt.

Rapport 1: Vem ska stå för risken

Rapport 2: Den gröna industriomställning, hur blir etableringarna verklighet?

Nu till ämnet för dagen – skatteunderlagsprognosen

På torsdagen presenterade SKR lite obemärkt sin nya skatteunderlagsprognos. Den bedömning vi gör av samhällsekonomin ligger till grund för alla beräkningar i Ekonomirapporten som vi presenterar den 16 oktober. Här kommer några axplock och tankar om prognosen.

Senaste skatteunderlagsprognosen

Skatteunderlaget revideras upp något 2024

I prognosen har årets skatteunderlag reviderats upp marginellt, från 3,5 till 3,7 procents ökning. Det ger knappt 2 miljarder mer i beräknade skatteintäkter 2024 än i vår prognos från augusti, varav cirka 1,3 miljarder mer till kommunerna. Skälet till upprevideringen är att utfallen för lönesumman, det vill säga hur mycket lön som totalt sett betalats ut hittills i riket i år, är något högre än enligt den tidigare beräkningen.

Vår prognos för 2024 avviker därmed relativt mycket från den som regeringen redovisade i budgetpropositionen. Där beräknades skatteunderlaget endast öka med 3,1 procent i år.
Staten kompenserar förändringar som påverkar skatteunderlaget genom ökade statsbidrag
En ökning med 3,7 procent av skatteunderlaget tyder på att vi är inne i en svag ekonomisk period. Dock är det viktigt att ha med sig att skatteunderlaget egentligen (underliggande) ökar snabbare än 3,7 procent. Skälet är förändringar i regelverk, exempelvis sänkt skatt för pensionärer, som minskar de skatteintäkter som kommuner och regioner skulle ha fått ta del av.

När staten fattar beslut om förändringar som påverkar kommunernas och regionernas skatteintäkter så ges pengarna i stället som ökade generella statsbidrag. Om man lägger till dessa statsbidrag skulle skatteunderlaget ha ökat med 4 procent i år i stället för som nu med 3,7 procent.

Lägre skatteunderlagstillväxt visar på sämre tillväxt än normalt och höga pris- och löneökningar 2024

Under ett år med normalkonjunktur ökar skatteunderlaget med ungefär 4,5 procent. Det är den genomsnittliga skatteökningstakten för den tioårsperiod vi är inne i nu. Tidigare har genomsnittet varit något lägre. Det betyder dock inte att konjunkturen är starkare nuförtiden utan att löneökningstakten blivit högre kopplat till inflationen.

Sätter man skatteunderlagets underliggande ökning på 4 procent i relation till den sammanvägda pris- och löneökningstakten för sektorn som i år är 4,2 procent, är det tydligt att skatteintäkterna inte har räckt till att finansiera pris- och löneökningarna 2024, då pris- och löner ökat snabbare än intäkterna.

2025 stärks skatteunderlaget, men prognosen har reviderats ned något

Hittills har vi inte sett att hushållen börjat den ökning av konsumtionen som alla väntar på, i samband med att inflation och räntor nu faller. Men vi bedömer att det kommer till vintern, drivet av högre reallöner och lägre skatter nästa år. Då påbörjas konjunkturåterhämtningen.

Under nästa år växer även exporten. Men trots den starkare tillväxt vi räknar med de kommande två åren kommer vi inte ha lämnat lågkonjunkturen ens 2026. Skatteunderlaget beräknas underliggande öka med 4,6 procent 2025, vilket om man reducerar för den sänkta skatten för pensionärer som kommer nästa år blir 4,3 procent (resten kommer ju som statsbidrag - för att sektorn inte ska förlora på detta statliga beslut).

Det är en nedrevidering jämfört med augustiprognosen med 0,4 procent (fast från en högre nivå på skatteunderlaget från 2024). Skälet är att vi reviderat ned arbetade timmar 2025 på grund av att vi bedömer att de ökar lite mer 2024 i stället.

Unik ökning av det reala skatteunderlaget 2025

Den stora skillnaden för kommuner och regioner är dock inte skatteunderlagets ökningstakt utan pris- och löneökningstakten som 2025 är -0,3 procent. (Negativ i regionerna och nära noll i kommunerna, på grund av att pensionskostnaderna minskar så kraftigt.) Det innebär att det reala skatteunderlaget, det vill säga skatteunderlagets köpkraft, ökar med nästa fem procent 2025! Det är helt unikt och jag har aldrig hört talas om att det skett något år tidigare.

Normalt sett brukar det reala skatteunderlaget öka med 0,5 - 1 procent per år. Det vill säga skatteintäkterna brukar öka cirka en halv till en procent snabbare än pris- och löneökningarna.
Det går alltså inte att säga annat än att det svänger rejält i kommunernas och regionernas ekonomi. Mer om det i Ekonomirapporten den 16 oktober som sagt.

Håll utkik!

Ekonomirapporten