Utrikes födda allt viktigare för välfärden

SKR släppte häromveckan rapporten ”Välfärdens kompetensförsörjning” med en ny personalprognos för åren 2023-2033. Prognosen visar på kraftigt ökade behov inom äldreomsorgen och att utrikes födda står för hela ökningen av personer i arbetsför ålder.

Gruppen äldre i befolkningen växer framöver, där det är 85-plussarna som väntas öka kraftigt kommande år. Den kraftiga ökningen gör att äldreomsorgen skulle behöva öka antalet anställda med 32 procent 2023-2033. Samtidigt ökar antalet personer i arbetsför ålder i mycket liten utsträckning under samma period.

En viktig slutsats är att rekryteringar därmed inte kommer att vara den enda lösningen på kompetensutmaningen. Fler åtgärder behövs, som nya och effektivare arbetssätt med hjälp av tekniska hjälpmedel och att satsa på det förebyggande arbetsmiljöarbetet så att fler kan och vill arbeta heltid och längre upp i åldrarna. Framför allt behöver kommuner och regioner i högre utsträckning ta vara på och utveckla kompetensen hos de befintliga medarbetarna, vilket är något som SKR har lyft under lång tid.

Utrikes födda står för hela ökningen av personer i arbetsför ålder

Ett annat perspektiv som lyfts i rapporten är hur gruppen utrikes födda blivit allt viktigare för välfärdens kompetensförsörjning. Den mycket begränsade ökningen av personer i arbetsför ålder (20-66 år) kommande år utgörs helt och hållet av utrikes födda personer. Inrikes födda i arbetsför ålder kommer till och med att minska något under kommande tio år. Även föregående tioårsperiod följde detta mönster - hela ökningen i den arbetsföra befolkningen utgjordes av utrikes födda medan de inrikes födda minskade. Det är helt enkelt tack vare att Sverige haft en invandring som den arbetsföra befolkningen har ökat – och kommer att öka – om än i liten utsträckning.

Även i välfärden har det skett en kraftig ökning av antalet utrikes födda personer som arbetar inom välfärden. Ökningen av utrikes födda i välfärden är dock betydligt större än ökningen i riket, inte minst i kommunerna och i synnerhet inom äldreomsorgen. 2023 var över hälften av vårdbiträdena och mer än en tredjedel av undersköterskorna utrikes födda. Ökningen utgörs till stor del av att fler unga utrikes födda män jobbar i äldreomsorgen, en grupp som till stor del består av personer som kom till Sverige under åren 2015-2019.

Utrikes födda har alltså fått allt större betydelse för kommuners och regioners förmåga att klara sin kompetensförsörjning. Samtidigt sker åtstramningar i migrationspolitiken, vilket riskerar att få effekter för välfärden. Den minskade asylinvandringen påverkar med största sannolikhet andelen i arbetsför ålder och utbudet av sysselsatta både på kort och lång sikt.

Svårare att rekrytera utländsk kompetens

De skärpta reglerna för arbetskraftsinvandring, med det försörjningskrav som införts och den ytterligare höjning som nu utreds, får konsekvenser för arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera utländsk kompetens. Nuvarande regering har ett ökat fokus på högkvalificerad (ofta högskoleutbildad) arbetskraft. I välfärden råder dock störst brist på kvalificerad personal på gymnasial nivå inom äldreomsorgen.

Av de utrikes födda personer som idag arbetar i välfärden har mer än en fjärdedel bott i Sverige i tio år eller kortare. Hur dagens åtstramningar i migrationspolitiken kommer att påverka möjligheten att rekrytera under kommande årtionde är svårt att överblicka. Bristen på arbetskraft gör att arbetsgivarna främst behöver ta vara på de befintliga anställda, hitta nya lösningar, bättre arbetssätt och skapa ett hållbart arbetsliv. Men att dörren stängs till att rekrytera värdefull kompetens har varken välfärden eller Sverige råd med.

Välfärdens kompetensförsörjning 2023-2033