Vad innebär den nya principen och hur ska avvägningen mellan ungdomars/vuxnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov göras?

Den nya principen innebär att arbetsmarknadens behov ska få större betydelse när en huvudman fattar beslut om vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa.

För gymnasieskolan innebär den nya principen att såväl ungdomars efterfrågan som arbetsmarknadens behov ska vägas in i beslut om utbud av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktions som anordnas för en grupp elever. För övriga introduktionsprogram gäller inte detta krav. Betydelsen ”ungdomarnas efterfrågan” är densamma som tidigare reglering som anger att ungdomarnas önskemål att läsa en viss gymnasieutbildning ska vara vägledande i beslut om utbud. Det som kan anses som nytt för gymnasieskolan är att det nu tydligt framgår av skollagen att hänsyn även ska tas till ”arbetsmarknadens behov”. Med det avses det bedömda behovet av kompetens på arbetsmarknaden såväl direkt efter avslutad gymnasieutbildning som efter följande högskoleutbildning. Den nya principen ska tillämpas av kommuner, regioner och enskilda huvudmän (för de sistnämnda med utgångspunkt i vilka utbildningar som de har godkännande som huvudman för).

För komvux del innebär den nya regleringen delvis en skärpning i kravet på kommunens anpassning av utbudet av yrkesinriktad utbildning efter vuxnas efterfrågan och behov, där den nuvarande regleringen endast gör gällande att kommunen ska sträva efter att möta efterfrågan och behov av utbildning. Med arbetsmarknadens behov avses hur behovet av kompetens på arbetsmarknaden bedöms se ut efter avslutad utbildning, vilket är ett nytt krav.

Det finns inga riktlinjer för hur avvägningen mellan ungdomars eller vuxnas efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov ska göras. Regeringen hänvisar i propositionen till att praxis över tid kommer att utvisa hur avvägningen kan gå till. Till grund för besluten kan huvudmannen använda de regionala planeringsunderlagen som Skolverket tar fram med hjälp av andra myndigheter och regioner, men huvudmannen kan även använda andra källor till information, till exempel regionala prognoser eller egna undersökningar.

15 kap. 30 b-32 a §§ och 20 kap. 16 a § skollagen, Riksdagen

Propositon 2021/22:159, sidan 40, Regeringen