Vad gäller vid sekundär samverkan och vilka konsekvenser kan sådan samverkan få för det primära samverkansområdet?

Utöver kravet att ingå primär samverkan har kommuner också möjlighet att ingå sekundär samverkan. För både primär och sekundär samverkan gäller att eleverna är förstahandsmottagna och att interkommunal ersättning ska utgå i enlighet med skollagen.

Sekundär samverkan kan tillämpas både för utbildning som inte omfattas av kravet på primär samverkan och för utbildning som omfattas av kravet på primär samverkan. Sekundär samverkan kan ingås med alla kommuner inom ett primärt samverkansområde eller bara med en av kommunerna i det primära samverkansområdet.

De utbildningar som inte omfattas av kravet på primär samverkan är introduktionsprogram i gymnasieskolan som är utformade för den enskilda eleven och inom komvux är det övrig utbildning på gymnasial nivå som inte är yrkesinriktad. Sekundär samverkan om dessa utbildningar kan ingås antingen med samma kommuner som ingår i det primära samverkansområde (så att det geografiska området blir detsamma) eller med andra kommuner utanför det primära samverkansområdet.

De utbildningar som omfattas av kravet på primär samverkan är gymnasieskolans nationella program samt grupputformad utbildning på introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion respektive yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå i komvux. I propositionen (prop. 2021/22:159) betonar regeringen att möjligheten att ingå sekundära samverkansavtal om dessa utbildningar i huvudsak syftar till att komplettera den primära samverkan och inte försvaga den. Det kan handla om att sekundär samverkan är motiverad för att kommunen i högre grad ska kunna erbjuda ett utbud som motsvarar ungdomars efterfrågan/vuxnas efterfrågan och behov respektive arbetsmarknadens behov av kompetens. Som exempel nämns sekundär samverkan med en region som huvudman för naturbruksutbildning. Även pendlingsavstånd i gränstrakter mellan olika primära samverkansområden kan i vissa fall motivera att en kommun inom ett primärt samverkansområde ingår ett sekundär avtal med en annan kommun. Exempel på ”vissa fall” är när behovet av platser är begränsat och enbart erbjuds på ett fåtal orter inom det primära samverkansområdet.

SKR bedömer att sekundär samverkan kan få konsekvenser för det gemensamma utbudet inom ett primärt samverkansområde. Det kan därför finnas behov av att det förs en dialog om detta inom det primära samverkansområdet och att det eventuellt även finns en gemensam hållning om vilka utbildningar de primära samverkanskommunerna kan ingå sekundär samverkan med annan kommun/region om. SKR:s bedömning är att inriktningen bör vara att kommunen i huvudsak strävar efter att erbjuda utbildning inom ramen för den primära samverkan.
Sammanfattningsvis bör kommuner som överväger att ingå sekundär samverkan om de utbildningar som omfattas av regleringen om primär samverkan ta ställning till:

1. om det är motiverat för att kunna möta elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, och
2. vilka konsekvenser det får för det gemensamma utbudet inom det primära samverkansområdet.
   

Källa: prop 2021/22:159 s. 63 ff