Misstanke om brott mot barn i förskola– stödmaterial till kommuner

Materialet är ett stöd att ta fram egna rutiner för att förebygga och agera vid misstanke om att personal utsätter barn i förskolan för brott. Det kan gälla allvarliga kränkningar eller sexuella övergrepp.

Förskolan har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barns trygghet och självkänsla. I skollagen finns ett tydligt förbud mot att personal utsätter ett barn för kränkande behandling.

När misstankar uppstår om att barn utsatts för brott eller en allvarlig kränkning av personal i förskolan är det viktigt att det finns tydliga rutiner för vad som ska göras och av vem.

Det är också viktigt att misstankar mot personal hanteras på rätt sätt. Misstankar om sexuella övergrepp väcker särskilt mycket känslor. Oron kan vara stor och frågorna många hos barn, personal, vårdnadshavare och allmänhet. Uppmärksamheten i media kan också bli stor. Det är inte ovanligt att ett fall får nationellt genomslag i media och påverkar förskolor i hela landet.

Även förskolor där inga misstankar har uppstått kan behöva hantera oroliga vårdnadshavare eller media som kräver svar och garantier för att liknande händelser inte kommer att inträffa på deras förskola.

Materialets målgrupp

Stödmaterialet är till för dig som

• ansvarig huvudman
• politiker
• skolchef
• rektor
• annan tjänsteperson.

Materialets syfte

Materialet kan vara ett stöd för att arbeta fram egna rutiner för att förebygga och agera vid brott och allvarliga kränkningar mot barn i förskolan. Att ha handlingsberedskap underlättar kommunens krisarbete och skapar trygghet för barn, personal och vårdnadshavare.

Stödmaterialets innehåll

• Förebyggande arbete
• Rutiner och ansvar vid misstanke om brott
• Information och kommunikation
• Uppföljning
• Checklista
• Lästips och mer information

Förebyggande arbete

Alla barn ska skyddas från

• brott
• övergrepp
• diskriminering
• kränkande behandling.

Förutom reglerna i brottsbalken finns det i skollagen ett tydligt förbud för personalen att utsätta ett barn för kränkande behandling. Skyldigheten att förebygga och åtgärda kränkande behandling regleras i 6 kapitlet i skollagen. Det finns även reglering om skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier i diskrimineringslagen.

Det förebyggande arbetet med riskbedömningar och handlingsplan för åtgärder mot brott mot barn kan med fördel ingå i det systematiska arbetsmiljö- och kvalitetsarbetet. Det kan vara en del i förskolans arbete mot kränkande behandling. På Skolverkets webbplats finns ett stöd för huvudmannens och verksamhetens ansvar för arbetet mot kränkande behandling.

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering - Skolverket

Viktigt att tänka på i det förebyggande arbetet

• Skapa rutiner och handlingsberedskap så att alla vet vad de ska göra och när.
• Se till att chefer och medarbetare har god kunskap om risk- och skyddsfaktorer för barns mående och utveckling.
• Skapa tydliga rutiner för registerkontroll och referenstagning.
• Informera om förskolans förebyggande arbete och rutiner vid rekrytering och nyanställningar samt vid introduktion av nya familjer.

Rutiner och handlingsberedskap

Misstankar om brott och allvarliga kränkningar mot barn som begås av personal på förskola kan komma fram på olika sätt:

• genom signaler från barn
• via personal på förskolan
• information från vårdnadshavare
• information från andra myndigheter.

Viktigt att ha en förankrad handlingsplan

Det är viktigt att ha en väl förankrad handlingsplan som gör rutiner och roll- och ansvarsfördelning i organisationen tydliga när misstankar uppstår. Det är bra att regelbundet träna på krishantering.

I handlingsplanen behöver det vara tydligt vilket ansvar som ligger på förskolan, och vad som ska hanteras av andra aktörer, som HR-avdelning, socialtjänst eller polis.

Det är också viktigt att handlingsplanen innehåller en tydlig struktur för kommunikation och information till olika målgrupper. Det förebyggande arbetet underlättas om det finns en strukturerad samverkan med socialtjänst och polis.

Förskolan behöver skapa rutiner som är kända och förankrade hos alla medarbetare, exempelvis för vad som gäller vid

• ensamarbete med barn
• vila
• blöjbyten
• rutiner för användning av privata mobiltelefoner.

Kunskap om risk- och skyddsfaktorer

Att öka kunskapen om risk- och skyddsfaktorer och stärka kompetens kring brottsutsatta barn bland förskolans personal är en viktig del i det förebyggande arbetet. Bemötande och förhållningssätt behöver regelbundet lyftas inom arbetslagen.

Att stärka tillit och relationer i arbetslagen kan göra det lättare att agera vid misstanke mot en kollega. Att skapa goda relationer i barngruppen ger förutsättningar för att barnen ska våga berätta. Det ger också förutsättningar att se förändrat beteende hos barnen.

Barnlitteratur kan användas för att stärka barnens medvetenhet om sina rättigheter och gränser, exempelvis Lilla boken om samtycke i förskolan, Okej med dig? samt Rädda barnens bok, Stopp! min kropp, som på ett lekfullt sätt kan lära små barn om integritet och samtycke. Till båda böckerna finns material och handledning för förskolans personal.

Handboken Stopp! Min kropp! Vägledning för vuxna att prata med barn om kroppen, gränser och sexuella övergrepp, Rädda barnen

Okej med dig?

Exempel på frågor att lyfta i arbetslagen;

• Hur stärker vi barn så att de känner att de har rätt till sin egen kropp och att de får säga nej?
• Vad kan barn uppleva som kränkande eller obehagligt?
• Vilka signaler hos barn kan vi vara uppmärksamma på?
• Hur bemöter vi barn som försöker berätta något svårt?

Rutiner för registerkontroll och referenstagning

Registerkontroll är obligatorisk för alla som erbjuds anställning i förskolan!

Dessutom bör referenstagning hos senaste chef alltid ske. Tidigare arbetsgivare är en viktig källa till information för att få en bild av den sökandes lämplighet.

Registerutdrag ska även visas upp av;

• lärarstudenter vid verksamhetsförlag utbildning (VFU)
• elever inom kommunal vuxenutbildning vid arbetsplatsförlagt lärande (APL)
• den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med plats för arbetspraktik eller liknande inom förskolan.

Information vid rekrytering och introduktion

Rekrytering och introduktion av ny personal är ett bra tillfälle att informera om hur förskolan arbetar för att brott och kränkningar mot barn inte ska förekomma på förskolan. Informera också om vilka rutiner som finns vid signaler och misstankar om brott eller kränkningar.

Det bör finnas rutiner som är kända och förankrade hos all personal kring hur vikarier, VFU och APL studenter, praoelever och feriearbetare ska tas emot och introduceras i arbetet i förskolan. Det gäller bland annat vilka rutiner som gäller för olika arbetsmoment i verksamheten.

Förskolans förebyggande arbete och rutiner om något inträffar behöver även kommuniceras till vårdnadshavare vid introduktionen i förskolan. Informera också gärna återkommande på föräldramöten. Vårdnadshavare uppskattar ofta information om;

• brott mot barn
• hur barn visar att de är drabbade
• vilket stöd barnen kan behöva hemma.

Rutiner och ansvar vid misstanke om brott

Det väcks mycket oro och känslor vid misstankar om att barn har utsatts för brott av personal i förskolan. Det är viktigt att fatta beslut och agera för att skydda och trygga berörda barn, ta hand om oro och frågor från medarbetare och vårdnadshavare, samt hantera misstankar mot personal på rätt sätt. Uppmärksamheten från media kan bli stor och behöver hanteras klokt. Det är då tryggt att kunna ta stöd av en handlingsplan.

Viktigt att tänka på

• Det är viktigt att känna till de rättsliga aspekterna.
• Parallella utredningar och samverkan.
• Fokus för fortsatt trygghet för barn och medarbetare.

De rättsliga aspekterna

Förskolans ansvar

Personal i förskolan har skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa.

Förskolans rektor och medarbetare kan polisanmäla misstänkt misshandel eller sexuella övergrepp mot barn utan hinder av sekretess.

Det är viktigt att inte prata med den misstänkte innan anmälan. Vid anmälan gör socialtjänsten en förhandsbedömning om en utredning om behov av stöd och skydd ska inledas.

Den som har gjort anmälan till socialtjänsten har rätt att få veta om en utredning har inletts eller inte. Vid en utredning av ett barns behov av stöd och skydd är förskolans kunskap om barnet ofta viktig för att kunna göra en bra bedömning.

Arbetsgivarens ansvar

Som arbetsgivare är det viktigt att agera snabbt och ta misstankar om att barn utsatts för brott på allvar.

Vid misstanke att en medarbetare har utsatt barn i förskolan för brott och allvarlig kränkning ska arbetsgivaren stänga av medarbetaren. Vid misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp mot barn kan polisanmälan ske utan hinder av sekretess.

Vid polisanmälan kan det förekomma att polisen önskar att förskolan inte stänger av personalen innan polisen har startat sin utredning, för att eventuella bevismaterial inte ska hinna gömmas undan. Förskolan som har ansvar att garantera säkerheten för barnen, har dock ingen skyldighet att följa ett sådant önskemål.

Bestämmelser om avstängning från tjänsten regleras för kommunernas del av kollektivavtal, allmänna bestämmelser § 10 mom. 2.  

Allmänna bestämmelser

Avstängning får ske om en arbetstagare är på sannolika skäl misstänkt för svårare fel och försummelse i arbetet eller brott som kan innebära fängelse.

Om det finns synnerliga skäl får avstängning ske innan förhandling med den anställdes fackliga företrädare har ägt rum. Huvudregeln är att avstängning sker med lön, detta för att undvika lönetvister i ett senare skede. Innan ett beslut om avstängning fattas kan det, om omständigheterna inte är helt klara för bedömning av sannolika skäl, vara nödvändigt att undersöka de närmare omständigheterna kring en händelse som har inträffat. Detta för att beslutet om avstängning verkligen grundar sig på en saklig bedömning. Innan dom har fallit eller utredning är klar, är den anställde att betrakta som oskyldig och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar gäller även för en avstängd medarbetare.

Det kan inträffa att polisen kontaktar kommunen eller förskolans ledning och meddelar att en anställd är anhållen misstänkt för exempelvis sexuellt utnyttjande av barn eller barnpornografibrott. Även i sådant fall är det viktigt att som arbetsgivare påbörja en utredning. Skulle arbetstagaren komma tillbaka till arbetsplatsen bör man stänga av medarbeten från arbete, med hänvisning till allmänna bestämmelser § 10 mom. 2.

Kommunens HR-avdelning bör kontaktas för arbetsrättslig vägledning. Även SKR:s arbetsrättsjurist kan kontaktas via Kontaktcenter för råd och stöd i arbetsrättsliga frågor.

08-452 70 00

SKR:s jurister ger rådgivning och stöd

Parallella utredningar och samverkan

Det är viktigt att känna till vad som är förskolans ansvar och vad som ska hanteras av andra aktörer. Samverkan mellan olika aktörer bör ske för att underlätta för varandra och med barnets bästa i fokus. Lokala samverkansrutiner mellan förskola, socialtjänst och polis kan se olika ut.

När det uppstår misstanke om att personal i förskolan har utsatt ett barn för brott, drar flera parallella utredningar igång. Det är viktigt att hålla ordning på vem som har ansvar för vad utifrån respektive lagstiftning.

Kommunen som huvudman för förskolan är enligt skollagen skyldig att skyndsamt utreda kränkningar. Det gäller även om en anmälan har gjorts till polisen eller socialtjänsten. Arbetsgivaren är skyldig att utreda ärendet från ett arbetsrättsligt perspektiv och polisen utreder utifrån ett straffrättsligt perspektiv.

Fokus för fortsatt trygghet för barn och medarbetare

Misstanke om brott kan innebära att en medarbetare med kort varsel försvinner från förskolan, under en period eller permanent. Det kan skapa oro och frågor. Som arbetsgivare är det viktigt att ha fokus på att alla berörda, både barn och medarbetare, får en så normal och trygg verksamhet som möjligt.

Det kan vara bra att i det förebyggande arbetet ha kartlagt vilka resurser, både inom och utanför den egna organisationen, som kan vara ett stöd under en sådan period. Resurser kan exempelvis vara företagshälsovården, en kurator eller psykolog inom barn- och elevhälsan. Det är viktigt att informera berörda om möjligheten att prata med företagshälsovård, ansvarig chef eller annat stöd.

Om misstankarna avskrivs eller den misstänkte medarbetaren frias, är det också bra att ha en plan för återgång i arbete.

Information och kommunikation

I samband med att en misstanke om övergrepp blir polisanmäld kan viss information bli offentlig. Det är viktigt att ta hänsyn till sekretessen och vara förberedd på hur man förmedlar den information som kan kommuniceras och vilken information som lämnas ut till vem. Det är skillnad på vad man kan säga till direkt drabbade och till övriga.

Information som är sekretessbelagd kan vanligtvis inte spridas, till exempel

• vilka enskilda barn som är berörda
• vem som är misstänkt
• vilken typ av handlingar det kan röra sig om.

Uppgifter om vilken förskola i en kommun som är berörd blir oftast inte offentlig. Polis/åklagare vet vilken information som kan lämnas ut.

Viktigt att tänka på

• En handlingsplan för information och kommunikation ger ett bra stöd när något händer.
• Hur information och kommunikation hanterats av arbetsgivaren.
• Yttrande- och meddelarfrihet för personal.

Handlingsplan för information och kommunikation

En handlingsplan med tydlig struktur för kommunikation och information till olika målgrupper ger ett bra stöd i en akut situation.

Planen bör omfatta

• hantering av media, inklusive sociala medier
• hur sekretess är reglerad gällande aktuella barn och misstänkt personal
• vem som ansvarar för kommunikation och information till olika grupper av vårdnadshavare, personal, media och allmänhet.

Informationsansvaret bör inte ligga hos förskolans personal som har ansvar för att skapa en trygg vardag för barnen.

Hantera ryktesspridning

När det uppstår misstankar att brott mot barn har begåtts av personal på för skolan kan information och rykten snabbt börja spridas via kanaler som förskolan inte har någon kontroll över, till exempel sociala medier. Det kan hända att ryktesspridning slår över till hot och förtal mot misstänkt personal. Det är därför bra att hantering av sociala medier ingår i en handlingsplan för information och kommunikation. Tydlig information och möjlighet att ställa frågor kan förhindra oro och ryktesspridning.

Information till vårdnadshavare

Förskolans rektor bör informera vårdnadshavare till drabbade barn om det finns skäl att misstänka att deras barn utsatts för brott eller allvarlig kränkning av personal. När det gäller information till övriga vårdnadshavare ska förskolan av sekretesskäl inte informera om enskilda barn eller personal. Det är viktigt att tänka på hur man informerar så att man inte föregår domstolsbeslut.

Information till barnen på förskolan

Även barnen på förskolan kan behöva information. De påverkas av situationen som uppstår vid misstankar om brott. En del barn kan vara utsatta för brott. Andra barn kan ha bevittnat det som skett. Barn påverkas om en av förskolans personal hastigt försvinner eller om personal och vårdnadshavare är oroliga och i kris.

De äldre barnen behöver få en förklaring till varför så att de inte tror att de gjort något fel. De kanske tar på sig skuld eller oroar sig i onödan. Det är viktigt att personalen förmedlar till barnen att ingen får göra dem illa och att de som är vuxna vill veta när andra barn eller en vuxen beter sig illa.

Bestäm vilka som ska uttala sig

Det kan vara klokt att forma en grupp av några få personer som representerar kommunen i kommunikation om händelserna externt och internt. Då minskar risken för att informationen blir motsägelsefull, än om flera personer ska lämna information. Förvaltningschef och nämndsordförande kan vara lämpliga företrädare att kommunicera externt.

Kommunicera med olika målgrupper

Kommunikation kan behöva riktas till olika målgrupper, som till rektorer och personal inom verksamheten, vårdnadshavare och allmänhet, beroende på omfattning och typ av händelser. Det är en fördel om kommunen producerar skriftlig information som de olika målgrupperna får del av.

Hur information och kommunikation hanterats av arbetsgivaren

Vid misstanke om brott mot barn behöver arbetsgivaren enbart hänvisa till att en arbetsrättslig utredning pågår. På vilket sätt information och kommunikation hanteras kan dock påverka möjligheten för medarbetaren att återgå i arbete, om den visar sig vara oskyldig.

Om en medarbetare har blivit avstängd från sitt arbete eller om det finns skäl att tro att medarbetaren ska omplaceras kan uppgifter om detta skyddas av personalsekretessen. Det är arbetsgivaren som gör bedömningen om en begäran om uppgifter om en anställd ska lämnas ut.

Det är viktigt att känna till att innan dom har fallit så är misstänkt medarbetare att betrakta som oskyldig i lagens mening. Därför måste arbetsgivaren vara ytterst försiktig med hur information lämnas ut till övriga medarbetare, vårdnadshavare och barn.

Om en medarbetare blivit avstängd har arbetsgivaren ingen skyldighet att informera om detaljer, det är även olämpligt. Självklart behöver alla berörda få information om att något har hänt, och för allas säkerhet, inklusive den avstängde medarbetarens, är denne avstängd tills utredning har klarlagt vad som har hänt.

Arbetsmiljöansvar för avstängd personal

Arbetsgivare har ett arbetsmiljöansvar även för medarbetare som är avstängda. Det är bra att hänvisa till företagshälsovård och möjlighet att prata med ansvarig chef. Fackliga organisationer ska kopplas in för hantering av den enskilda medarbetarens avstängning samt arbetsrättsliga konsekvenser.

Yttrande- och meddelarfrihet för personal

Personal i förskolan har som alla andra yttrandefrihet det vill säga, frihet att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Men med begränsning av eventuell sekretess.

Förskolans personal har även meddelarfrihet. Det innebär att de muntligt får meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att göra dem offentliga till exempel till en tidning eller nyhetsbyrå. Justitieombudsmannen (JO) har uttalat att det inte finns något som hindrar att en myndighet har vissa kontaktpersoner som allmänhet och journalister kan vända sig till vid behov. Det påverkar inte medarbetarnas meddelarfrihet. Att ha en rutin som innebär att en medarbetare måste hänvisa till sin chef vid frågor från media är inte förenlig med meddelarfriheten. (JO dnr 6378-2018)

Sekretess utgör inget hinder för att lämna uppgifter till polisens förundersökning eller i domstol och förskolans personal är skyldiga att vittna i förhör och i domstol.

Uppföljning

Arbetet med handlingsberedskap för brott mot barn och allvarliga kränkningar bör ingå i det systematiska kvalitetsarbetet med uppföljning inlagd i årsarbetshjulet. Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process. Personalsammansättningen ändras ofta och därför är det viktigt att regelbundet se till att alla rutiner är kända av all personal.

Följ upp det förebyggande arbetet, rutiner och handlingsplan och ställ frågor som;

• Arbetar vi enligt de rutiner vi kommit överens om i det förebyggande arbetet?
• Är handlingsplan och rutiner kända av alla?
• Hur har agerandet enligt rutiner och ansvar fungerat?
• Vad behöver åtgärdas eller förbättras?

Dokumentera vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Revidera rutiner och handlingsplan vid behov så att den är aktuell och kan följas om något inträffar.

Checklista

Checklistan bygger på Barnafrids material. Den kan användas som inspiration för att ta fram en egen rutin/handlingsplan.

1. Aktualisering

Den person som tar emot den första informationen om misstanke om sexuella övergrepp bör omgående dela informationen med sin chef och andra enligt upprättad rutin/handlingsplan. Viktigt att balansera att det rör sig om en misstanke där överreaktion såväl som förminskande undviks.

2. Anmäla till polis och socialtjänst

Anmälan till socialtjänsten ska göras när förskolan får information om att barn misstänks ha varit utsatta för sexuella övergrepp. Polisanmälan görs i samråd med polisen. Den misstänkte bör inte delges misstanken innan man haft samråd med polis.

3. Sammankalla en krisledningsgrupp

Bilda snabbt en liten krisledningsgrupp enligt upprättad rutin/handlingsplan. Förutom representanter för förvaltning, respektive nämnd i kommunen, inkludera HR-ansvarig, kommunikationsansvariga och eventuellt företrädare för den politiska ledningen.

4. Definiera berörda grupper

Definiera vilka grupper som är berörda. Vårdnadshavare och medarbetare kan vara berörda av händelserna på olika sätt. Behoven kan se olika ut för olika grupper.

5. Hur kommunicera

Begränsa antalet personer som uttalar sig externt och internt, enligt rutin/handlingsplan. I all kommunikation berätta allt som går att berätta. Stäm återkommande av med polis/åklagare om vilken information som kan lämnas ut och vad som omfattas av sekretess. Chef för berörd förskola ska ha tillgång till information som kan vidarebefordras till medarbetare och vårdnadshavare.

Samla all information på hemsidan. Håll informationen uppdaterad och förmedla skriftlig information också översatt till relevanta språk.

6. Ge stöd och bearbetning

Krisstöd bör erbjudas vårdnadshavare vars barn utsatts för övergrepp. Medarbetare bör erbjudas krisstöd. Särskilt de som varit utsatta för påfrestande arbetsuppgifter i samband med avslöjanden.

7. Följ upp

Följ upp händelserna och identifiera åtgärder som behöver vidtas för uppföljning av tidigare kris samt preventivt arbete inför framtiden.

Lästips och mer information

I arbetet med detta stödmaterial har SKR fått värdefulla synpunkter från Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik vid Södertörns högskola, Botkyrka och Luleå kommuner samt Malmö stad.

Förskoleförvaltningen i Malmö stad har tagit fram en checklista i form av en akutmatris för de första dygnen vid misstanke om sexuella trakasserier mot barn av medarbetare på förskolan. Akutmatrisen innehåller åtgärder i olika steg riktade till dels medarbetare i förskolan, rektor samt utbildningschef. Alla chefer på förskoleförvaltningen bär dagligen med sig akutmatrisen.

Ett urval av länkar för stöd och relevant information

Skolverket -Stöd i arbetet för att stärka barnens integritet i förskolan, Barns integritet i förskolan

Barnafrid är nationellt kunskapscentrum med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Barnafrid

Barnafrid har en utbildning om våld och övergrepp mot barn som riktar sig till personal i förskolan. Basprogram om våld mot barn och unga Gruppspår för förskolan - Barnafrid

Barnafrid har tagit fram en vägledning med råd för kommuner/huvudmän som är i behov av akuta råd kring insatser vid misstanke om sexuella övergrepp inom verksamheten, Vägledning vid misstanke om sexuella övergrepp inom förskola (pdf), Barnafrid

Brottsoffermyndigheten - Liten och Trygg är handledning för personal i förskolan om brottsutsatta barn, Liten och trygg – En handledning för förskolan - Jag vill veta

DO Diskrimineringsombudsmannen – stödmaterial och vägledningar som hjälp i det förebyggande arbetet mot diskriminering och sexuella trakasserier, Stödmaterial,DO

Sunt arbetsliv och Prevent erbjuder verktyg och stöd för att möta och hantera kris och oro i verksamheten inom ramen för arbetsmiljöarbetet.

Så skapar ni en krisplan - Suntarbetsliv

Suntarbetsliv: Hantera kris och oro

Krishantering, Prevent

Lästips för vuxna och barn

Christian Eidevald har skrivit en bok som tar upp sexuella övergrepp i förskolan, Förskolan – en trygg plats för barn och pedagoger? Sexuella övergrepp och förebyggande arbete,

Sara Sjögrens böcker för 3 - 6-åringar, handlar om att sätta gränser, skillnaden på hemligheter och vad som kan dyka upp på digitala skärmar, Lilla hemlis-boken, Lilla nej-boken och Lilla nätet-boken

Åsa Karsins böcker för 3 - 6-åringar, handlar om integritet, samtycke och hemligheter. Okej med dig?, Stopp! min kropp! och Bra och dåliga hemligheter