Publicerad 18 mars 2021

Avgiftsbeslut, kommunicering

Avgiftsdebiteringen i enskilda fall ankommer på den eller de kommunala nämnder som svarar för uppgiften i fråga. Om beslut om avgiftsuttag i det enskilda fallet ska fattas av någon annan än nämnden själv krävs stöd i ett beslut om delegation från nämnden.

Beslut om uttag av avgift kan, med stöd av 6 kap 37 och 39 §§, 7 kap 5–8 §§ och 9 kap 37 § kommunallagen, och med de inskränkningar som följer av 6 kap 38 § kommunallagen, delegeras till:

  • nämndens presidium (ordförande, vice ordförande och, i förekommande fall, andre vice ordförande),
  • ett utskott inom nämnden,
  • en enskild förtroendevald i nämnden (begreppet förtroendevald innefattar både ledamöter och ersättare),
  • i fråga om ärenden som normalt omfattas av delegationsförbud, för brådskande fall, till ordföranden eller annan ledamot i nämnden (dvs. inte till ersättare i nämnden)
  • förvaltningschefen, som också kan ges rätt att vidaredelegera beslutanderätten till annan anställd,
  • en anställd i kommunen, eller
  • inom avtalssamverkan enligt kommunallagen: förvaltningschefen (med möjlighet till vidaredelegation) eller direkt en anställd i den andra kommunen.

Om beslutanderätten i fråga om avgifter inte delegeras lig­ger beslutanderätten kvar hos nämnden.

Effektivitetsskäl talar för att rätten att fatta beslut om avgifter bör delegeras till förvaltningen.

Kommunicering

Frågan om kommunicering regleras i 25 § första stycket förvaltningslagen (2017:900):

Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om

1: ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,

2: det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller

3: ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Kravet på kommunikation omfattar enbart sådant material som utgör underlag för beslutet och inte varje uppgift som har tillförts ärendet. När det gäller avgiftsfrågan är det alltså uppgifter eller sakförhållanden som har betydelse för bedömningen av vilken avgift som ska bestämmas som kan behöva kommuniceras.

Beslutsunderlaget måste inte kommuniceras

Enligt SKR:s uppfattning bör det inför ett avgiftsbeslut normalt inte krävas någon särskild kommunicering av beslutsunderlaget, främst av det skälet att de upp­gifter som läggs till grund för beslutet har tillförts ärendet av sökanden själv. Nämndens uppfattning om avgiftens storlek behöver inte kommuniceras.

Om timdebitering tillämpas, tillförs uppgift om nedlagd handläggningstid ären­det av nämnden själv. Så länge timdebiteringen håller sig inom ”normala” ramar bör det inte krävas att nämnden kommunicerar sökanden om den beräk­nade tidsåtgången. Om avgiften avser ett större antal timmar, eller om den avviker från vad som är normalt förekommande för en viss typ av ärenden bör myndig­heten däremot underrätta sökanden om det antal timmar nämnden lagt ner på ärendet. Sökanden kan i sådana fall eventuellt ha synpunkter på rimlig­heten av nedlagd tid.

Det finns givetvis inte något som hindrar nämnden att kommunicera beslutsun­derlag eller förslag till beslut för yttrande till sökanden.

Myndigheten väljer själv kommunikationskanal

Om kommunicering sker bestämmer myndigheten om underrättelsen ska ske muntligt, genom e-post, genom vanligt brev, genom delgivning eller på annat sätt. Muntlig kommunicering dokumenteras till exempel genom dagboksanteckningar (se bl.a. 25 § förvaltningslagen).

När kommunicering sker bör den tid inom vilken sökanden har tillfälle att yttra sig bestämmas. Tidsfristen bör bestämmas så att det ges skäligt rådrum för sökanden att yttra sig. Någon påföljd för att sökanden underlåter att yttra sig bör inte sättas ut.

Avgiftsbeslutets innehåll

Av ett beslut om avgift bör det framgå:

  • hur stor avgiften är
  • med stöd av vilka bestämmelser som avgiften har debiterats
  • hur betalning ska ske
  • när betalning ska ske
  • hur avgiftsbeslutet kan överklagas

Mervärdesskatt

Enligt mervärdesskattelagen utgår inte mervärdesskatt (moms) på verksamhet som bedrivs av en kommun och som ingår som ett led i myndighetsutövning. Tillhandahållande av geodata utgör dock inte myndighetsutövning, varför produkterna normalt är momspliktiga. Moms ska därför läggas på avgifterna. Att moms kommer att läggas på avgifterna bör framgå av taxan. Däremot behöver inte själva momssatsen stå i taxetabellerna, utan hänvisning sker till rådande mervärdesskattelagstiftning. I underlaget görs detta via en taxebestämmelse under rubriken Mervärdesskatt. På så vis riskerar inte taxan att bli felaktig om mervärdesskattelagstiftningen ändras.

Informationsansvarig

  • Olof Moberg
    Förbundsjurist

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset