Publicerad 5 juli 2022

Kommunernas boendeuppdrag

SKR har sammanställt frågor och svar om kommunernas boendeuppdrag.

  • Vad innebär regeringens och riksdagens beslut om kommunernas boendeuppdrag? (Uppdaterad: 5 juli 2022)

    Kommunerna ska ordna boende till skyddsbehövande enligt ny lagstiftning som Riksdagen har fattat beslut om. Kommunerna får ersättning för uppdraget enligt beslut från regeringen.

    Migrationsverket har fortsatt huvudansvaret för mottagandet av skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Men från och med 1 juli får myndigheten anvisa kommuner som då får ansvaret för anskaffning och drift av boendet för dessa personer. Migrationsverket bestämmer hur många boendeplatser varje kommun ska ordna.

    Kommunen ska ha ordnat boende senast inom en månad från tidpunkten för Migrationsverkets beslut att kommunen ska ordna boendet. Se 6 § förordning (2022:1008) om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar.

  • Ska kommunen fatta något beslut om bistånd till boende till de som anvisas? (Uppdaterad: 5 juli 2022)

    Nej, kommunen ska inte besluta om bistånd till massflyktingar. Det är Migrationsverkets uppgift att bedöma om massflyktingen är i behov av bistånd. När individen anvisas till kommunen har Migrationsverket tagit ställning till frågan om logi och bedömt att individen har rätt till logi.

  • Bör kommunen teckna avtal med de massflyktingar som anvisas till kommunen? (Uppdaterad: 5 juli 2022)

    Eftersom de som anvisas boende i normalfallet inte ska utge någon ersättning för sitt boende uppkommer inget hyresförhållande enligt reglerna om bostadshyra i 12 kap. jordabalken. Trots att inget hyresförhållande uppkommer blir det fråga om en avtalsrelation mellan parterna där det finns skäl att tydliggöra vad som ska gälla under den tid kommunen tillhandahåller boende.

    Avtalet kan lämpligen benämnas nyttjanderättsavtal för att framhålla att det inte är ett hyresavtal.

  • Vad bör ett nyttjanderättsavtal innehålla? (Uppdaterad: 5 juli 2022)

    Punkter i ett enkelt nyttjanderättsavtal kan t.ex. vara följande:

    1. Vilka som är parter, d.v.s. kommunen (tillhandahållare) och den eller de som anvisas visst boende (nyttjanderättshavaren).
    2. Vilket boende (bostad/lägenhet) det är fråga om, där storlek och adress samt eventuell lägenhetsbeteckning kan anges.
    3. Användningssätt. Boendet/lägenheten får användas av nyttjanderättshavaren endast för boende. Här kan också anges om fler än nyttjanderättshavaren får nyttja boendet, t.ex. annan medboende eller nyttjanderättshavarens familjemedlemmar.
    4. Tidpunkt för tillträde, avtalstid samt vad som gäller för uppsägning av nyttjanderätten. Det finns inga särskilda regler kring detta och regleringen i de enskilda fallen kan behöva situationsanpassas. Ett exempel kan vara följande: Nyttjanderätten tillhandahålls fr.o.m. (datum för tillträde) t.o.m. (sista dagen i månaden eller nästkommande månad). Uppsägningstiden är en vecka. Om uppsägning inte sker förlängs nyttjanderätten med en månad för varje gång uppsägning inte sker. Nyttjanderätten gäller dock aldrig längre än vad Migrationsverkets anvisning är gällande.
    5. Ordningsregler. Här kan anges att nyttjanderättshavaren ska väl vårda boendet/lägenheten, inte uppträda störande, inte inhysa andra personer i boendet samt följa de ordningsregler och skyldigheter som kommunen i övrigt kan ha uppställt. Sådana ordningsregler ska i förekommande fall anges i avtalet eller i en bilaga till vilken avtalet hänvisar.
    6. Reglering av skadeansvar. Nyttjanderättshavaren ansvarar för skada på boendet och eventuellt tillhandahållna möbler och andra inventarier.
    7. Övriga regler som kan vara nödvändiga beroende på boendets karaktär, t.ex. om flera personer ska dela på ett boende eller om det finns gemensamma ytor.
    8. Ort och datum samt underskrift av kommunen och nyttjanderättshavaren.

    Språk

    Om möjligt bör nyttjanderättsavtalet översättas till ukrainska eller engelska. Är detta inte möjligt bör kommunen i vart fall redogöra för nyttjanderättsavtalets innehåll på ett språk personen som ska ingå avtalet förstår.

  • Vilka krav ställs på boendet enligt propositionen Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande? (Uppdaterad: 5 juli 2022)

    Enligt propositionen ställs inga särskilda krav på typ av boende som kommunen är skyldig att ordna. Det är upp till kommunen att avgöra hur skyldigheten ska fullgöras i ett enskilt fall. Skyldigheten kan dock inte fullgöras genom placering i en annan kommun (Prop. 2021/22:250, s. 39)

  • Vem ansvarar för sociala insatser i hemmet till de som flytt från Ukraina och har särskilda behov? (Uppdaterad: 6 juli 2022)

    Rättsläget är oklart. Sociala insatser i hemmet till massflyktingar kan ingå i begreppet ”logi” enligt LMA, eller så det ska beviljas enligt SoL. I väntan på vägledande avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen gör SKR tolkningen att det ingår i begreppet logi enligt LMA att tillgodose de behov av anpassat boende och stöd i hemmet som massflyktingar har till följd av exempelvis ålder eller funktionsnedsättning.

    Från den 1 juli 2022 har kommunen ansvar för att ordna boende till de massflyktingar som Migrationsverket anvisar till kommunen. Detta innebär, enligt SKR:s bedömning, att kommunen även har ansvar för att personer med särskilda behov som anvisats till kommunen får ett anpassat boende, exempelvis i form av hjälp i hemmet eller ett särskilt boende.

    Det går således inte att hänvisa de anvisade individerna till att få hjälp med ett anpassat boende av Migrationsverket. Om kommunens stöd ska beviljas enligt SoL eller LMA är, i enlighet med vad som anges ovan, rättsligt oklart.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Karin Perols
    Utredare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR