Publicerad 24 maj 2022

60 punkter för ett hållbart mottagande

SKR har konkretiserat en rad förutsättningar som behöver komma på plats för ett tryggt och hållbart mottagande.

Behoven har sammanställts i 60 punkter. De berör dels statlig ersättning till kommuner för boendeuppdraget och andra insatser, dels mer praktiska frågor som ansvarsfördelning, principer för anvisning och fördelning mellan kommuner.

Åtgärd 1–3: Grundläggande förutsättningar

1. Kommunerna behöver tydliga och tidiga besked om kommande förordningar för att kunna planera.

2. Kommande förordningar måste medge långtgående möjligheter till flexibilitet utifrån dialog mellan berörda myndigheter och kommuner.

3. Barnperspektiv behöver beaktas i framtagandet av föreskrifterna.

Åtgärd 4–15: Anvisning och fördelning

4. Propositionen behöver peka på att antalet flyttar måste minimeras.

5. Regeringen behöver förtydliga vad som avses med att Migrationsverket får anvisa en kommun att ordna boende enligt den föreslagna ändringen i 3 § första stycket Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA).

6. Det behövs ett klargörande om hur länge beslut om anvisning gäller.

7. Om en person behöver flytta från eget boende (ebo) till anläggningsboende (abo) bör Migrationsverket ha uppdrag att i dialog med berörd kommun undersöka om anvisning kan ske till abo i kommunen.

8. Kommunens åtagande bör anges i antal och inte i andel av kommande mottagande. Antalet bör avse boendeplatser och inte personer för möjligheten att koppla till en ersättning per plats. 

9. Migrationsverkets egna boenden behöver kunna användas som dragspel initialt i händelse av högre mottagande än beräknat. Alternativet är att anvisa till kommuner som anmäler att de har kapacitet att ordna boenden utöver sina kommuntal.

10. Det bör finnas möjligheter till justeringar och omfördelning mellan län och kommuner om det i dialog med kommunerna framkommer att det finns möjligheter som inte fångas i fördelningsmodellen, att kommuner kan ordna boende och mottagande utöver sina kommuntal.

11. De boendelösningar som Migrationsverket anskaffar i samråd med kommuner innan ny lagstiftning träder ikraft den 1 juli måste utgöra en utgångspunkt för fördelning enligt kommande regelverk.

12. Regeringen behöver tydliggöra om och under vilka förutsättningar Migrationsverket kan ändra beslut om en pågående anvisning, och vilken påverkan det får på antalet boendeplatser som kommunen ska tillhandahålla.

13. Migrationsverket behöver samordna anvisningen av ensamkommande barn och anvisningen av deras medföljande/medsökande så att individerna inte anvisas genom två olika anvisningssystem.

14. Tidsfristen att ta emot efter anvisning är två månader i bosättningslagen. Det bör utgöra ett riktmärke även i det nu föreslagna regelverket.

15. Migrationsverket bör i första hand genomföra anvisningar till kommuner som meddelar Migrationsverket att de har iordningsställda platser.

Åtgärd 16–21: Boende

16. Regeringen föreslår ett tillägg i LMA med innebörden att allt som sägs om förläggningar i LMA även ska gälla boenden som anordnas av kommun. Det behöver förtydligas om och hur den formuleringen på något sätt avser att påverka kommunens uppdrag att anordna boende.

17. Förtydligande om kommunal rådighet att bestämma hur och var i kommunen boende ska anordnas, boendetyp, kunna skifta boende med mera.

18. Det behöver förtydligas hur boenden kan organiseras och iordningställas, till exempel vad som gäller ifråga om enskilda eller delade boenden, tillgång till kök, sanitetsutrymmen, möbler och annan hemutrustning.

19. Det behövs förtydliganden om det fortsatt är Migrationsverket som beviljar bistånd i form av logi enligt LMA eller om det är kommunen som beviljar biståndet.

20. Det behövs förtydliganden om vad som gäller för beslut om behov av anpassat boende och stöd i hemmet.

21. Möjlighet för kommunen att när det finns synnerliga skäl ordna anpassat boende utanför den egna kommunen. För att tydliggöra att ansvaret för eventuellt stöd åvilar den kommun som fått individen anvisad bör det förtydligas i lagtexten att anvisningskommunen behåller ansvaret för boende enligt LMA och är att anse som vistelsekommun enligt 2 a kap. 1 § SoL.

Åtgärd 22: Ensamkommande barn

22. Det behövs beredskap hos regeringen och ansvariga myndigheter som exempelvis Socialstyrelsen att ta fram tillfälliga undantagsbestämmelser för mottagandet av ensamkommande barn från Ukraina om behov av detta uppstår.

Åtgärd 23–24: Ersättning boende

23. Ersättning för iordningsställda boendeplatser enligt schablon + ventil för högre kostnadsläge. Ska täcka kostnader för att anskaffa, utrusta, driva och avveckla.

24. Det behövs en snabb uppföljning av kommunernas kostnader för att ordna boende måste genomföras i närtid, och utifrån den nödvändiga justeringar säkerställas.

Åtgärd 25–31: Ersättning ensamkommande barn

25. Rätt till statlig ersättning för mottagande av ensamkommande barn och placering av barn enligt asylersättningsförordningen ska bestå efter UT enligt massflyktsdirektivet till dess att kommunens beslut om vård utanför det egna hemmet upphör eller barnet folkbokförs.

26. Rätt till ersättning för kostnader för mottagande av ensamkommande barn i ankomstkommun från och med den dag då kostnaderna uppstår fram till det datum då Migrationsverket anvisar barnet till en kommun.

27. Ersättning för boendedygn i ankomstkommun även om barnet inte ansökt om upphållstillstånd enligt massflyktdirektivet.

28. Rätt till statlig ersättning för mottagande av ensamkommande barn även i de fall barnet placeras i ett nätverkshem som bor i anläggningsboende, oavsett om boendet är Migrationsverkets eller kommunens. Schablonersättning med 1 350 kronor per dygn och barn måste betalas ut även i dessa fall, både före och efter 1 juli.

29. Rätt till statlig ersättning för mottagande av ensamkommande barn även efter att barnet fyller 18 år, i likhet med övriga ensamkommande barn med uppehållstillstånd.

30. SKR har sedan 2019 hemställt om att nuvarande ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga är underfinansierat och att det behövs ändringar. Dessa krav kvarstår oförändrade.

31. SKR har i yttrande över nytt ersättningssystem redovisat att den ersättning för utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§ socialtjänstlagen (2001:453), god man, resor, tolk och andra relaterade kostnader som utbetalas i form av en schablonersättning på 52 000 kronor per barn är underfinansierad. Denna schablon blir följaktligen än mer underfinansierad när det gäller kommunens mer långsiktiga ansvar för ett ensamkommande barn som ges uppehållstillstånd som massflykting.

Åtgärd 32: Ersättning för hälso- och sjukvård

32. Ersättning till regioner för patienter som evakuerats från Ukraina. Både sjukhusvårdens kostnader, läkemedel och kommande behov och kostnader inom primärvården, inklusive hemsjukvården måste därför följas noggrant av både regionerna och av Migrationsverket. Om det visar sig att kostnaderna ökar markant måste en diskussion skyndsamt upptas mellan Regeringskansliet och SKR om möjlighet till ersättning utöver dagens regelverk.

Åtgärd 33–34: Ersättning för initialt mottagande

33. Ersättning för evakueringsboende som kommuner anordnar.

34. Ersättning för ekonomiskt stöd enligt LMA som kommunen betalar ut.

Åtgärd 35–43: Ersättning för sociala insatser

35. Eftersom rättsläget är oklart avseende om sociala insatser ska tillhandahållas enligt SoL eller LMA behöver ersättningsbestämmelserna möjliggöra för statlig ersättning oavsett om stödet har beviljats enligt SoL eller LMA.

36. Schablonersättning för särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd, t.ex. vård- och omsorgsboende för dementa (5 kap. 5 § andra stycket SoL) bör motsvara 975 000 kronor per år (Kolada).

37. Schablonersättning för bostad med särskild service för människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring och på grund av sådana svårigheter behöver ett sådant boende (5 kap. 7 § tredje stycket SoL) bör motsvara 1 036 000 kronor per år.

38. Schablonersättning för hemtjänst (3 kap. 6 § SoL) bör motsvara 330 000 kronor per år för hemtjänst inom äldreomsorgen och 180 000 kronor för hemtjänst till personer under 65 år med en funktionsnedsättning (Kolada). Hemtjänst under kortare perioder kan ersättas med en timschablon på 550 kronor per timme.

39. Schablonersättning för hjälp och vård för personer med risk- eller missbruk, för placering på HVB (5 kap. 9 § SoL) bör motsvara 4 300 kronor per dygn (Socialstyrelsens mängdstatistik, kommunernas räkenskapssammandrag samt Kolada. Vårddygn för tvångsintagna och frivilligt vårdade summerat).

40. Schablonersättning för stöd och hjälp till brottsoffer, till exempel kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående exempelvis genom plats på skyddat boende (5 kap. 11 § SoL) bör motsvara 2 350 kronor per dygn och hälften av detta för eventuellt medföljande barn (SKR skrivelse dnr. 22/003942).

41. Schablonersättning för utredningskostnader inför beslut om vård utanför det egna hemmet av barn och unga (11 kap 1 och 2 §§ SoL) bör motsvara 30 000 kronor per utredning.

42. För omfattande insatser föreslås en ersättningsmodell där kostnaden kan återsökas utifrån faktiska kostnader. Ersättning utgår efter ansökningsförfarande där rätten till insats inte ska kunna överprövas av utbetalande myndighet.

43. Ersättningsmodellen bör kompletteras med en schablonersättning för förebyggande, öppna och stödjande insatser. Detta kommer inte minst att bli aktuellt vid lite längre vistelsetider. Schablonersättning för förebyggande och stödjande sociala insatser och insatser av mindre ekonomisk betydelse bör motsvara 8 000 kronor per år för vuxen och 16 000 kronor per år för minderårig. Detta gäller även självbosatta. Schablonersättningen avser också att täcka mindre kostnadskrävande individanpassade insatser. Schablonersättningen bör baseras på antalet från målgruppen boende i kommunen vid ett antal tidpunkter varje år.

Åtgärd 44–51: Ersättningar för förskola och skola mm

44. Det behöver klargöras att bestämmelsen i tredje stycket i 3 § asylersättningsförordningen inte gäller för de som får uppehållstillstånd med stöd av massflyktsdirektivet.

45. Ersättning för förskola för 1-2-åringar: 164 000 kr. Saknas helt ersättning idag.

46. Ersättning för förskola för 2-5-åringar: 130 000 kr. Endast allmän förskola (15 tim) ersätts idag.

47. Ersättningsnivå för barn i grundskola. 2022 års kostandsnivå samt tillägg för målgruppens behov. 168 000 kr/år.

48. Ersättningsnivå för elever i gymnasieskola. Ska motsvara kostnader för språkintroduktionsprogrammet, 2022 års kostandsnivå: 160 000 kr/år.

49. Ersättningsnivå för elever i gymnasieskola. Ska motsvara kostnader för språkintroduktionsprogrammet, 2022 års kostandsnivå: 160 000 kr/år.

50. Kommuner ska ersättas för faktiska kostnader för obligatorisk särskola och gymnasiesärskola istället för schablon.

51. Det bör ske en automatisk utbetalning av ersättning för förskola/skola efter anmälan.

Åtgärd 52–53: Informationsöverföring och sekretess

52. Det behöver säkerställs att den information om enskilda som behövs för att ta emot och ordna boende kan överföras till kommun i samband med anvisning. 

53. Det behöver tydliggöras vilka sekretessbestämmelser som kommer att gälla för uppgifter om enskilda som bor på kommunala boenden. 

Åtgärd 54–55: Initialt mottagande

54. Viktigt att en ansökan om tillfälligt skydd kan göras skyndsamt och om möjligt direkt vid ankomst.

55. Det behöver klargöras hur de personer som ansökt men ännu inte fått uppehållstillstånd och ett UT-kort (uppehållstillståndskort) ska identifiera sig vid kontakt med hälso- och sjukvården (tillika andra verksamheter i kommuner)

Åtgärd 56–60: Övrigt

56. Förändringar i LMA kan medföra ett behov av att göra anpassningar i bestämmelserna om anvisning enligt bosättningslagen.

57. Belysa och överväga behov av till exempel ytterligare språk- och andra arbetsfrämjande insatser för vuxna.

58. Se över nivån på dagersättning enligt LMA, till exempel om Europeiska unionens råd fattar beslut om att massflyktdirektivet ska fortsätta att vara aktiverat efter ett år. I ett sådant övervägande bör en analys genomföras om konsekvenser av dagens nivå ur ett barnrättsperspektiv och i förhållande till andra personer som har uppehålls- och arbetstillstånd.

59. Tydligt regelverk avseende legal status efter massflytsdirektivet och vilka eventuella välfärdssystem individen omfattas av i väntan på beslut om ansökan om eventuellt nytt uppehållstillstånd.

60. Regeringen behöver även i andra avseenden vara beredd att vidta åtgärder som förbättrar förutsättningar för kommuner och regioner att bistå staten i mottagandet, och erbjuda barn och vuxna ett gott mottagande i sina verksamheter och i lokalsamhället.

Läs vidare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR