Publicerad 8 december 2023

Frågor och svar, arvode- och omkostnadsersättningar

Frågor och svar om ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vid vårdnadsöverflyttningar för år 2024.

Rådgivningen syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör ersättning till familjehem och inför vårdnadsöverflyttning till barnets familjehemsföräldrar. Handläggare som inte finner svar på frågor om arvode och omkostnadsersättningar bör i första hand vända sig till närmaste chef som vid behov kan ta kontakt med SKR.

Eftersom det är generella rekommenda­tioner bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ytterligare information finns i cirkulär 23:50.

Cirkulär 23:50 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar med mera för år 2024

 

Frågor och svar om avtalet

  • Vad bör ingå i ett avtal mellan socialnämnden och familjehemmet?

    Socialnämnden är enligt 6 kap. 6 b § SoL skyldig att ingå avtal med dem som nämnden avser att anlita som familjehem.

    Avtalet bör utgå från vårdplanen och genomförandeplanen (om en sådan har hunnit upprättas) och beskriva vad som ingår i nämndens respektive familjehemmets åtagande för att nå målen i dessa planer. Det ska exempelvis framgå vem som är ansvarig för att olika insatser kommer till stånd, såsom hälso- och sjukvårdsinsatser och stödinsatser i skolan.

    En annan fråga som bör regleras är vad som ska gälla om familjehemmet vill ta emot ytterligare ett barn.

    Av avtalet bör också framgå vad uppdraget omfattar, vilket stöd familjehemmet kan få, ersättningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där nämnden krävt att en person är tjänstledig för att vara hemma med barnet under en bestämd period kan det finnas skäl att bestämma en längre uppsägningstid, dock högst 3 månader.

    Uppsägningen bör ske skriftligen och i så god tid att sista dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens sista dag.

Frågor och svar om arvodet

  • Är arvodet sjukpenning- och pensionsgrundande?

    Arvodet från uppdraget som familjehemsförälder kan ligga till grund för sjukpenningsgrundande inkomst.

    När man sedan beräknar sjukpenning för en familjehemsförälder som får familjehemsersättning, ska man dock helt bortse från hens arvode för uppdraget om personen trots sin sjukdom kan fortsätta vårda barnet. Den delen av inkomsten ska då inte ingå i beräkningsunderlaget. Det innebär att ersättningen beräknas utifrån familjehemsförälderns övriga sjukpenninggrundande inkomster upp till inkomsttaket för sjukpenning.

    Om en person på grund av sin sjukdom inte längre kan vårda barnet kan sjukpenningen beräknas på grund av den enskildes sjukpenninggrundande inkomst inklusive ersättningen från uppdraget som familjehemsförälder. För att läsa mer om hur rätten till sjukpenning bedöms för en familjehemsförälder se avsnitt 2.8 i Försäkringskassans vägledning (2015:1) Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.

    Vägledningar, Försäkringskassan

    Arvodet berättigar inte till tjänstepension. Familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa men räknas som så kallad överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen på samma sätt som vård av barn. Uppdraget att vara familjehem är inte semestergrundande.

  • Vad grundar sig den rekommenderade arvodesersättningen på?

    Genom arvodet ersätts familjehemmet för den tid som åtgår för uppdraget. En familjehemsförälders åtaganden är att fungera som förälder i vardagssituationen, exempelvis gå på föräldramöten, delta i utvecklingssamtal i förskola och skola, följa med barnet på besök hos tandläkare och läkare, ta emot företrädare för socialnämnden och delta i fortbildning och handledning.

  • Vilka förhållanden kan motivera en höjning av arvodet?

    För varje barn fastställs ett bestämt arvode per månad. Vid en nyplacering kan det ibland vara svårt att bedöma barnets behov av insatser och därmed vilken arbetsinsats som kommer att krävas av familjehemmet. Inledningsvis kan då arvodet bestämmas för en begränsad period, till exempel tre månader. Därefter bör det finnas bättre förutsättningar att fastställa nivån på det fortsatta arvodet.

    Barn som placeras i familjehem kan ha sociala problem, funktionsnedsättning eller andra vårdbehov av varierande omfattning. Det kan även finnas ett skyddsbehov. De rekommendationer till arvodering som SKL lämnar har tagit hänsyn till detta.

    Rekommendationerna gäller oavsett vilket lagrum som placeringen (SoL, LVU) eller insatsen (LSS) grundar sig på. Det kan förekomma att ett enskilt barn har så omfattande behov av vård och omsorg att det finns skäl att fastställa arvodet till en nivå som överstiger SKR:s rekommendationer. Som exempel kan nämnas omfattande funktionsnedsättning eller sjukdomar som gör att familjehemsuppdraget inte går att kombinera med förvärvsarbete.

  • Vilka omständigheter kan reducera arvodet och omkostnadsersättningen?

    Det finns flera omständigheter som kan innebära att arvodet och/eller omkostnaden kan komma att reduceras:

    • När familjehem behöver avlastning i vården av barn som till följd av funktionsnedsättning, sjukdom eller liknande är särskilt vårdkrävande. Det är fråga om placeringar där barnet regelbundet kommer att vistas utanför familjehemmet.
    • När det under en pågående placering blir aktuellt med skolgång på annat håll för barnet och barnet inte bor i familjehemmet under skoltid.
    • När barnets vårdbehov inte längre är lika omfattande som vid placeringstillfället.
    • När syskon placeras i ett och samma familjehem.
    • Vid placering i ett familjehem som efter utredning av hemmet inte bedöms ha förutsättningar att tillgodose barnets hela vårdbehov, men den sammantagna bedömningen är att det är till barnets bästa att få bo i det tilltänkta familjehemmet ändå, med kompletterande insatser.

    Se även i cirkulär 22:41 under rubriken 4.5 Omständigheter som kan reducera arvodet och omkostnadsersättningen.

    Cirkulär 22:41 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar med mera för år 2023

  • Kan frågan om förhöjt arvode bli aktuellt för ett familjehem om någon av familjehemsföräldrarna behöver vara tjänstledig under en tidsbegränsad period för att vara hemma med barnet?

    Det kan förekomma att ett barn har så stora omvårdnadsbehov att det krävs en vuxen hemma på heltid.

    Frågan om ett förhöjt arvode kan bli aktuellt när nämnden bedömer att barnet har så stora omsorgsbehov att en eller båda familjehemsföräldrarna som förvärvsarbetar behöver vara tjänstledig under en tidsbegränsad period för att vara hemma med barnet på hel- eller deltid. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver.

    Det kan också förekomma att nämnden, med hänsyn till det placerade barnets behov, begär att en vuxen ska finnas hemma under en längre period. En sådan period ska tidsbegränsas och kan förlängas vid behov. Frågan kan bli aktuell vid till exempel spädbarnsplaceringar, svåra sjukdomstillstånd eller en omfattande funktionsnedsättning.

    Det förhöjda arvodet är sjukpenning- och pensionsgrundande, men vid beräkning av sjukpenning och andra dagersättningar för en familjehemsförälder ska Försäkringskassan helt bortse från hens arvode för uppdraget, eftersom den inkomsten inte ska ingå i beräkningsunderlaget för en persons sjukpenninggrundande inkomst.

    Ersättningen beräknas i stället utifrån familjehemsförälderns övriga sjukpenninggrundande inkomster, till exempel inkomst som kommer från en anställning upp till inkomsttaket för sjukpenning.

    Det förhöjda arvodet berättigar inte till tjänstepension.

  • Gäller SKR:s rekommendationer för arvode och omkostnadsersättning även för nätverkshem?

    Ja. SKR:s rekommendationer gäller både för de hem som består av anhöriga eller andra närstående till barnet (nätverkshem) och de hem där barnet inte har en tidigare relation till familjehemmet.

    Beroende på omständigheterna kan det i vissa fall vara rimligt att enbart betala ut omkostnadsersättning, exempelvis vid en tillfällig placering hos anhöriga som inte är utredda för ett familjehemsuppdrag.

  • Kan familjehem bedrivas yrkesmässigt?

    Nej, familjehem kan inte bedrivas yrkesmässigt, till skillnad från hem för vård eller boende (HVB) där det enligt 3 kap. 1 § socialtjänstförordningen krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.

    Inte heller familjehem som rekryteras av en konsulentverksamhet kan bedrivas yrkesmässigt.

  • Är det möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till ett familjehems näringsverksamhet?

    Uppdraget som familjehem får inte bedrivas yrkesmässigt (se ovan) och arvodet ska beskattas som inkomst av tjänst. Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella näringsverksamhet och att familjehemmet själv betalar skatt och sociala avgifter.

  • Vilken arvode- och omkostnadsersättning utgår för förälder- /barnplaceringar?

    Vid förälder- /barnplaceringar utgår arvode - och omkostnadsersättning även för barnet.

Frågor och svar om omkostnadsersättningar

  • Ska omkostnadsersättningen höjas när barnet fyller 13 år?

    Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år till nästa åldersintervall som är 13-19 år.

  • Gäller SKR:s rekommendationer för arvode och omkostnadsersättning även för nätverkshem?

    Ja. SKR:s rekommendationer gäller både för de hem som består av anhöriga eller andra närstående till barnet (nätverkshem) och de hem där barnet inte har en tidigare relation till familjehemmet.

    Beroende på omständigheterna kan det i vissa fall vara rimligt att enbart betala ut omkostnadsersättning, exempelvis vid en tillfällig placering hos anhöriga som inte är utredda för ett familjehemsuppdrag.

  • Vad ingår i en fast omkostnadsersättning för kontrakterade jourhem?

    En så kallad rumsersättning för att de är beredda att ta emot ett barn.

    Fast omkostnadsersättning utgår då inga barn finns placerade (med beredskap).

    Rörlig omkostnadsersättning utgår då barn finns placerade enligt SKR:s rekommendationer för omkostnadsersättningar för familjehem för respektive ålder.

    När det gäller fast omkostnadsersättning för ett kontrakterat jourhem (avtal med en socialnämnd) så handlar det om att jourhemmet har ett rum i beredskap till ett barn och som är fullt möblerat för barn i den ålder de är godkända för. Viktigt att i en akut känslig situation inte behöva dela rum med andra utan att ha möjlighet till ett enskilt rum i bostaden. Man kan beskriva det som hyra för ett rum inklusive el, värme och möblemang.

  • Vad ingår i grundkostnaden som beräknas täcka barnets normala och löpande behov för försörjning och livsföring i övrigt?

    Grundkostnaden beräknas täcka barnets normala och löpande behov för försörjning och livsföring i övrigt. Den är lika för alla barn i åldersgruppen.

    I grundkostnaden ingår kostnader för barnets livsuppehälle och del i de gemensamma hushållsutgifterna. Exempel på sådana utgifter är livsmedel, kläder, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage.

    Omkostnadsersättningen inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen.

    Ersättningen utgår från att familjehemmet tar emot barnet i sin befintliga bostad, vilket innebär att placeringen inte medför högre bostadskostnad eller högre hyra. Hänsyn har tagits till att familjehemmet får kostnader för ökad förbrukning av el, vatten och normalt slitage.

    Omkostnadsersättningen följer kostnadsutveckling genom koppling till prisbasbeloppet. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek.

    Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar.

    Omkostnadsersättningen är beräknad på prisbasbeloppet för innevarande år.

  • Kan barnets individuella behov medföra att det finns utgifter som tillkommer utöver grundkostnaden (t.ex. milersättning)?

    Barnets individuella behov kan medföra att det finns utgifter som tillkommer utöver grundkostnaden. Exempel på sådana kostnader är förskole/fritidsavgift, kostnader för umgängesresor till föräldrar eller andra närstående, specialkost, glasögon eller linser, kostsamma fritidsaktiviteter, semesterresor samt eventuella avgifter för färdtjänst.

    Barn i familjehemsvård omfattas av samma högkostnadsskydd för läkarvård och medicin, som familjens övriga barn.

    Det är inte möjligt att ha generella rekommendationer när det gäller nivån på olika tilläggskostnader som kan bli aktuella. Det kan till exempel vara fråga om inköp av cykel, moped, mobiltelefon, surfplatta eller en dator. I det fall barnet har egna tillgångar, till exempel pengar på ett spärrat konto, bör kontakt tas med överförmyndaren för att få pengar till den extra utrustning som barnet behöver.

    Behovet kan även tillgodoses genom att nämnden beviljar kostnaderna för sådana inköp. Denna extra utrustning tillhör barnet vid en eventuell flytt från familjehemmet.

    Kostnader som är regelbundet återkommande kan schabloniseras och betalas som en fast tilläggskostnad per månad medan andra kostnader uppkommer mer sällan och prövas när det är aktuellt.

    Milersättning

    Ett familjehem kan vara beläget så att allmänna kommunikationer saknas eller att barnet inte klarar att själv förflytta sig. Då kan milersättning utgå till familjehemmet som motsvarar högsta skattefria milersättningen, som årligen fastställs av Skatteverket, för närvarande 25 kr/mil. Detta sker i samråd med ansvarig handläggare i ärendet.

    Det är möjligt att fatta beslut om en högre milersättning än den som Skatteverket har fastställt som högsta skattefria milersättning. Lämplig nivå på milersättningen är en fråga mellan kommun och respektive jour- och familjehem. I de fall milersättningen överstiger det skattefria beloppet behöver kommunen redovisa den del av milersättningen som överstiger 25 kronor som lön. Denna del ska framgå på lönespecifikationen, precis som arvodet. Det överskridna beloppet ska uppdragstagaren deklarera för.

  • Vilken arvode- och omkostnadsersättning utgår för förälder- /barnplaceringar?

    Vid förälder- /barnplaceringar utgår arvode - och omkostnadsersättning även för barnet.

Frågor och svar övrigt om ersättningar

  • Vilken ersättning utgår för nätverkshem?

    SKR:s rekommendationer är tillämpbara för nätverkshem, det vill säga familjehem som består av anhöriga eller andra närstående och som fått sitt uppdrag av socialnämnden.

    Beroende på omständigheterna kan det i vissa fall vara rimligt att enbart betala ut omkostnadsersättning, exempelvis vid en tillfällig placering hos anhöriga som inte är utredda för ett familjehemsuppdrag.

  • Vilken ersättning utgår för ensamkommande barn placerade i familjehem?

    SKR:s rekommendationer är tillämpbara för alla placerade barn inklusive de ensamkommande barnen.

    Rekommendationerna gäller även för familjehem som består av anhöriga eller andra närstående (nätverkshem) och som fått sitt uppdrag av socialnämnden.

    Beroende på omständigheterna kan det i vissa fall vara rimligt att enbart betala ut omkostnadsersättning, exempelvis vid en tilfällig placering hos anhöriga eller andra närstående som inte är utredda för ett familjehemsuppdrag.

  • Vilken ersättning utgår efter en vårdnadsöverflytt till den särskilt förordnade vårdnadshavaren?

    En särskilt förordnad vårdnadshavare har ingen försörjningsskyldighet för barnet. Den socialnämnd, som ansökt om vårdnadsöverflyttningen, har därför fått rätt att fortsätta betala dem en skälig ersättning. Detta framgår av 6 kap. 11 § SoL och gäller oavsett om familjehemsplaceringen skett med stöd av SoL eller LVU. Inget hindrar att detta även tillämpas i det fall barnet varit placerat som en insats enligt 9 §8p LSS.

    En skälig ersättning bör motsvara vad som tidigare utbetalts som familjehemsersättning det vill säga arvode och omkostnadsersättning. Denna ersättning ska reduceras med pengar som kommer från annat håll avseende vård och omkostnader till exempel underhållsbidrag, underhållsstöd, pension, vårdbidrag, barnbidrag, avkastning av kapital och socialförsäkringsförmåner.

    I avtalet mellan socialnämnden och barnets nya vårdnadshavare ska framgå vad som gäller. Ersättning efter 18 år bör följa föräldrabalkens regler. Om barnet går i skolan eller återupptar skolgången efter 18 år gäller avtalet till dess barnet slutat skolan, dock längst till dess den unge fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

  • När utgår milersättningen till familjehem?

    Ett familjehem kan vara beläget så att allmänna kommunikationer saknas eller att barnet inte klarar att själv förflytta sig. Då kan milersättning utgå till familjehemmet som motsvarar högsta skattefria milersättningen, som årligen fastställs av Skatteverket, från och med 2023-01-01 25 kr/mil. Detta sker i samråd med ansvarig handläggare i ärendet.

    Det är möjligt att fatta beslut om en högre milersättning än den som Skatteverket har fastställt som högsta skattefria milersättning. Lämplig nivå på milersättningen är en fråga mellan kommun och respektive jour- och familjehem. I de fall milersättningen överstiger det skattefria beloppet behöver kommunen redovisa den del av milersättningen som överstiger 25 kronor som lön. Denna del ska framgå på lönespecifikationen, precis som arvodet. Det överskridna beloppet ska uppdragstagaren deklarera för.

  • Vad är en privatplacering och utgår det en ersättning?

    Privatplacering är, trots namnet, ingen placeringsform utan en överenskommelse mellan barnets vårdnadshavare och den familj som barnet bor hos. Ingen ersättning utgår från nämnden.

    För utförlig information om privatplaceringar hänvisas till Socialstyrelsen.

    Placerade barn och unga, Handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen (PDF)

  • Hur ska arvodet till en särskilt förordnad vårdnadshavare beräknas om inför ett årsskifte?

    Huvudregeln är att arvodet beräknas om på samma sätt som för ett familjehem som tar emot barn och unga, det vill säga att arvodet grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn och utgår från aktuell lönestatistik.

    Det innebär att det arvode som utbetalades år 2023 räknas om inför 2024 med 1,6 procent (aktuell lönestatistik för vissa yrkesgrupper).

    Inför 2023 omräknades arvodet till jour- och familjehem inte enligt aktuell lönestatistik utan med ett fast belopp på 2 991 kr i jämförelse med 2020 års belopp för motsvarande arvode. Detta beslut fattades av SKR:s förbundsstyrelse. De före detta familjehem som redan före den 1 januari 2023 var barnets nya vårdnadshavare omfattades inte av denna höjning utan fick istället beloppet för det arvode som utbetalades år 2022 omräknat utifrån aktuell lönestatistik för vissa yrkesgrupper (1,9% inför år 2023).

    Nya rekommendationer om ersättning till familjehem för barn och unga från 2023

Frågor och svar om försäkringar

  • Om den placerade har förorsakat skador, hur hanterar ett familjehem det?

    Det är viktigt att enskilda personer och familjer (uppdragstagare) som engageras för samhälleliga vårduppgifter så långt som möjligt skyddas mot skador som den placerade eller den som får en insats kan förorsaka. Det kan bli fråga om skador på såväl personer som egendom. I vissa fall kan skadorna bli både omfattande och kostsamma. I en del fall kan det krävas höga ersättningar för att åtgärda och ersätta vad som skadats. Familjehemmet bör därför uppmanas att kontakta sitt försäkringsbolag för att kontrollera om försäkringen även omfattar den placerade och förutsättningarna för detta till exempel kan det krävas att barnet är folkbokfört i familjehemmet.

    Om den placerade har förorsakat skador som omfattas av hemförsäkringen bör familjehemmet göra en skadeanmälan till sitt försäkringsbolag och även till socialnämnden. I de fall familjehemmet får ta egna försäkringar i anspråk bör socialnämnden ersätta dem för självrisken.

    Viktigt att göra anmälan vid varje skadetillfälle

    Det är viktigt att informera familjehemmet om att de ska göra anmälan vid varje skadetillfälle och inte samlar på hög för att återkomma i efterhand med krav på ersättning för sammanlagda kostnader för ett antal skador.

    Kommunens ansvarsförsäkring

    Ett viktigt komplement till familjehemmens hemförsäkring är den ansvarsförsäkring som de flesta kommuner tecknat för bland annat personer som placerats i familjehem.

    Om kommunen saknar ansvarsförsäkring

    Kommuner utan sådan försäkring tillämpar ett motsvarande ersättningssystem för skador som orsakats av den placerade. Försäkringsvillkoren och självrisken kan variera.

    Kontrollera vad försäkring omfattar innan utlandsresa

    Det är viktigt att kontrollera om försäkringen gäller utanför Sverige, till exempel vid en semesterresa eller behöver förstärkas vid en utlandsresa.

    Anmäl omgående till socialnämnden om skadan omfattas av ansvarsförsäkring

    När det uppkommer en skada som kan omfattas av ansvarsförsäkringen bör familjehemmet omgående göra en anmälan till socialnämnden. Nämnden lämnar utan egen värdering anmälan vidare till sitt försäkringsbolag eller motsvarande. Det ska aldrig behöva uppstå en diskussion mellan nämnden och familjehemmet om huruvida det rör sig om ett försäkringsfall eller inte. Det är en diskussion som försäkringsbolaget får ta.

    Försäkringsbolaget (motsvarande) tar kontakt med familjehemmet, utreder om det rör sig om ett försäkringsärende och reglerar i så fall detta.

    Socialnämnden bör ha rutiner för hur och till vem försäkringsärenden ska anmälas. Kommunens ansvarsförsäkring omfattar även skador som kan gälla kontaktfamiljer och kontaktpersoner.

    Barn som är i förskola, skolbarnsomsorg och skola är vanligtvis olycksfallsförsäkrade under tiden i verksamheten, men ibland även på sin fritid.

    Uppdragstagare omfattas inte av försäkring för anställda

    Uppdragstagare, till exempel familjehem, omfattas inte i sitt uppdrag av sådana kollektiva olycksfalls- eller arbetsskadeförsäkringar som gäller för anställda. De får själva efter eget önskemål ordna med ett motsvarande försäkringsskydd. Socialnämnden kan ersätta dem för premien i en privat försäkring liknande den kollektiva olycksfalls- och arbetsskadeförsäkringen.

Frågor och svar särskilt om jourhem

  • Vad är skillnaden mellan ett jourhem, ett kontrakterat jourhem och ett familjehem som tillfälligt tar emot ett barn?

    Ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran benämns jourhem i lagen. För dessa hem finns i 6 kap. 6 § tredje stycket SoL särskilda regler.

    Jourhemmen är ofta kontrakterade av en eller flera kommuner för ett visst antal platser. Det förekommer även privat, så kallad konsulentstödd jourhemsverksamhet, som förmedlar platser i jourhem och kan ge dessa handledning.

    Ett enskilt hem som, efter beslut av socialnämnden, vid enstaka eller upprepade tillfällen tar hand om ett och samma barn är inte att anse som jourhem.

    För att säkerställa att hemmet kan tillgodose de krav som ställs på kvalitet och säkerhet finns ett lagstadgat krav på att hemmet ska vara utrett i motsvarande omfattning som gäller för ett familjehem.

  • Vad ingår i en fast omkostnadsersättning för kontrakterade jourhem?

    En så kallad rumsersättning för att de är beredda att ta emot ett barn.

    Fast omkostnadsersättning utgår då inga barn finns placerade (med beredskap).

    Rörlig omkostnadsersättning utgår då barn finns placerade enligt SKR:s rekommendationer för omkostnadsersättningar för familjehem för respektive ålder.

    När det gäller fast omkostnadsersättning för ett kontrakterat jourhem (avtal med en socialnämnd) så handlar det om att jourhemmet har ett rum i beredskap till ett barn och som är fullt möblerat för barn i den ålder de är godkända för. Viktigt att i en akut känslig situation inte behöva dela rum med andra utan att ha möjlighet till ett enskilt rum i bostaden. Man kan beskriva det som hyra för ett rum inklusive el, värme och möblemang.

Frågor och svar om socialförsäkringsförmåner

  • När ett barn placeras i familjehem, ska nämnden då göra en framställan till Försäkringskassan om att barnbidraget ska utbetalas till en familjehemsförälder?

    När ett barn placeras i familjehem kan nämnden enligt 16 kap. 18 § socialförsäkringsbalken göra en framställan till Försäkringskassan om att barnbidraget ska utbetalas till en familjehemsförälder.

    Barnbidraget (eller studiebidraget) reducerar nivån på den omkostnadsersättning som kommunen betalar. Familjehemmet får således genom barnbidrag/studiebidrag och kompletterande omkostnadsersättning sina merkostnader för uppdraget täckta.

  • Har familjehemsföräldrar rätt till föräldrapenning när ett barn placeras i hemmet?

    Nej. Den som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har däremot rätt till föräldrapenning.

  • Har familjehemmet rätt till tillfällig föräldrapenning vid barns sjukdom?

    En familjehemsförälder kan få tillfällig föräldrapenning för vård av barn under 12 år under samma förutsättningar som en förälder.

    För barn som har fyllt 12 år men inte 16 år, kan tillfällig föräldrapenning betalas ut om barnet har ett utökat vård- eller tillsynsbehov. Vård- eller tillsynsbehovet ska styrkas med ett läkarutlåtande.

    Rätt till föräldrapenning finns också för barn som har fyllt 16 år men inte 21 år, i vissa fall 23 år, om barnet tillhör någon personkrets enligt 1 § LSS.

    Familjehemsföräldrarna bör informeras om rätten till tillfällig föräldrapenning. Kommunen behöver inte betala ersättning för mellanskillnaden mellan den tillfälliga föräldrapenningen och förvärvsinkomsten. För ett barn med hög sjukfrånvaro bör i stället kompensation ske genom nivån på det löpande arvodet.

  • Kan en familjehemsförälder eller särskilt förordnad vårdnadshavare ansöka om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning?

    En familjehemsförälder har inte rätt till omvårdnadsbidrag för ett placerat barn som till följd av funktionsnedsättning behöver omvårdnad och tillsyn. Det med anledning av att den vård barnet kan få i familjehemmet i de allra flesta fall avser samma omvårdnad och tillsyn som legat till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag.

    En familjehemsförälder har inte rätt till merkostnadsersättning för ett barn som till följd av funktionsnedsättning har merkostnader. Merkostnadsersättningen är till för att ersätta skäliga kostnader som uppkommer till följd av barnets funktionsnedsättning och som är utöver vad som är vanligt för barn i samma ålder. Ersättningen har betydelse vid beräkning av eventuella tilläggskostnader i omkostnadsersättningen.

    En särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet kan ha rätt till omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning i stället för föräldern.

  • Har kommunen möjlighet att uppbära barnpension och andra pensionsförmåner?

    Det finns ingen möjlighet för kommunerna att uppbära barnets pensionsförmåner.

  • Vem kan ansöka om barnpension?

    Barnet har rätt till barnpension om den ena eller båda föräldrarna är avlidna.

    Barnpensionen utgår enligt bestämmelser i det allmänna pensionssystemet och är tänkt att ersätta en del av den försörjning som den avlidne föräldern bidrog med. Det förekommer även att barnet har pension från annat håll till exempel privata pensionsförsäkringar.

    Den av barnets föräldrar som lever ska ansöka om och uppbära sådan pension för barnets räkning. Barnets pensionsförmåner kommer att utbetalas till den efterlevande föräldern om inget annat bestäms.

    Om båda föräldrarna är avlidna ska barnets vårdnadshavare ansöka om pensionerna. Om socialnämnden har anledning att misstänka att föräldrarna inte kommer att förvalta barnpensionen på ett betryggande sätt, i enlighet med barnets behov och nytta, är socialnämnden enligt 5 kap. 3 § p. 3 SoF skyldig att göra en anmäla till överförmyndaren.

    Överförmyndaren kan då besluta om en medförmyndare som får i uppdrag att förvalta barnets tillgångar ensam eller tillsammans med barnets förälder, se 10 kap 8 § föräldrabalken (1946:381) (FB).

    Det är inte möjligt att träffa frivilliga överenskommelser om att den efterlevande föräldern ska betala utöver vad kommunen lagligen har rätt att ta ut för barnets vård.

Informationsansvarig

  • Maja Hagström
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.