Publicerad 7 juli 2021

Planera, införa och använda mobila trygghetslarm

När din kommun beslutat att införa mobila trygghetslarm är det dags för att starta införandeprojekt. Att börja i liten skala, att planera och organisera innan start är några konkreta tips.

Avsätt tid för planering och organisering innan införandet.

Har kommunen en struktur för hur organisationen arbetar med verksamhetsutveckling med stöd av digital teknik? En struktur skapar förutsättningar för att politiker, ledning och verksamhetsnära personal arbetar åt samma håll samt att nya arbetsformer och arbetssätt införs.

Börja införandet i mindre skala och med målet att breddinföra samt inkludera användarna i processen från start. Ett bra införande ger förutsättningar att lyckas med att erbjuda mobila trygghetslarm, för målgruppen ”enskilda personer i ordinärt boende som har förmåga att fatta egna beslut och ge samtycke”.

Övergripande riktlinje angående införande och hantering välfärdsteknik, Karlstad kommun Pdf, 325 kB.

Arbetssätt, organisation och införandeprocess

Klargör nedanstående processer innan start. Under de olika rubrikerna finns vägledning på vad som ska göras i drift och tips vid planering av ett införande. Se och få inspiration och stöd under ”Mallar och goda exempel mobila trygghetslarm”.
  • Handlägga, genomföra och följa upp insatsen mobila trygghetslarm. Underlag för bedömningsgrunder och beslut inom lagrum för insatsen (SoL).
  • Hjälpa enskilda som är intresserade av trygghetslarm.
  • Åtgärda larm från ett mobilt trygghetslarm (larmkedjan).
  • Förvalta arbetssätt och arbetsformer, utrustning och IT-stöd för mobilt trygghetslarm.
  • Utreda eventuella avgifter för den enskilde.
  • Utreda ersättning till utförare, vid behov.

Förutsättningar för att tjänsten ska fungera

För att säkerställa att tjänsten mobila trygghetslarm fungerar så behöver ansvar, roller, organisering och strukturer vara tydliga inom följande områden.

Arbetssätt och arbetsform

När tjänsten mobila trygghetslarm är i drift.

  • Introducera nya medarbetare i arbetssätt och teknik.
  • Förvalta arbetssätt, arbetsformer och dokumentation som till exempel riktlinjer och rutiner.
  • Följ upp arbetssätt och arbetsformer regelbundet med berörda verksamheter.
  • Använd avvikelser som grund för förbättring.
  • Bedöm och åtgärda risker utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.

Viktigt att tänka på vid planering av införandet:

  • Kartlägg och uppdatera processer i er kommuns ledningssystem för att säkerställa insatsens kvalitet. Arbeta fram nya rutiner, riktlinjer och anvisningar.
  • Säkerställ att de nya arbetssätten är inkluderade i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  • Tydliggör roller och ansvar för introduktion, uppföljning, dokument- och informationshantering enligt ledningssystem.
  • Upprätta ett systematisk och strukturerat samarbete i organisationen mellan handläggare, installationsansvariga, larmmottagare och medarbetare i verksamhetsgrupp som ansvarar för att åtgärda larm.
  • Planera och genomför kommunikationsaktiviteter med stöd av kommunikatör i kommunen. Kommunikationsaktiviteter som genomförs kontinuerligt före, under och efter ett införande.
  • Börja enkelt. Lär om teknik och funktioner för att utveckla allteftersom.
  • Ett förhållningssätt att ta med sig i riskbedömningen. Det är alltid bättre att få kontakt och få veta vad som hänt och var individen är än att inte få kontakt. Åtgärden brukar lösa sig och behöver inte alltid vara larmpatrullens uppgift det kan vara anhöriga, räddningstjänst eller polis.

Kommunikation och information

När mobila trygghetslarm är i drift.

  • Genomför återkommande informationsträffar med medarbetare och enskilda[FG1] . Visa goda exempel från andra kommuner.
  • Ha återkommande utbildningar med biståndshandläggare där funktioner i det mobila trygghetslarmet diskuteras.
  • Använd informationsbroschyr som lämnas ut till enskilda och anhöriga som beskriver mobila trygghetslarm.

Viktigt att tänka på vid planering av införandet

  • Ordna tillfällen där den enskilde och medarbetar får prova på mobila trygghetslarm.
  • Utse superanvändare inom handläggar-, larm- eller hemtjänstgrupp. Superanvändare som kan ge nära stöd och support.

Utrustning mobila trygghetslarm

När tjänsten mobila trygghetslarm är i drift

  • Följ och åtgärda batterilarm utifrån kommunens beslutade rutiner.
  • Följ kommunens beslutade rutiner för underhåll, lagerhållning och distribution.
  • Driftsövervaka.

Viktigt att tänka på vid planering av införandet

  • Skapa och besluta om plan för hur larm på grund av lågt batteri ska hanteras och förebyggas. Fungerande batteri är en förutsättning för att kunna lokalisera den enskilde.
  • Strukturera och organisera underhåll och lagerhantering för utrustningen. Går det att samordna service och lager med andra hjälpmedel?
  • Kontrollera mobiltäckning. Identifiera och planera för områden i kommunen där täckningen är dålig.
  • Skapa och besluta om hur tjänsten ska bevakas så kallad driftövervakning. Vem ansvarar för vad och vilka åtgärder ska göras om tjänsten mobila trygghetslarm inte fungerar? Driftövervakning påverkas av kommunens förutsättningar, om kommunen har egen eller upphandlad larmcentral.

IT stöd för mobila trygghetslarm

När tjänsten mobila trygghetslarm är i drift

  • Introducera och utbilda nya användare av IT-stödet
  • Informera de som använder IT-stödet om förändringar.

Viktigt att tänka på vid planering av införandet

  • Inkludera IT-stöd i kommunens struktur för förvaltning och drift av IT-system.
  • Upprätta rutiner och regler för åtkomst och behörighetstilldelning. Behövs loggkontroller?
  • Klassa informationen som hanteras i IT-stöd för mobila trygghetslarm genom att använda SKR:s verktyg KLASSA. Säkerställ att informationen är skyddad på rätt nivå.

Handlägga och verkställa beslut enligt Socialtjänstlagen

Mobila trygghetslarm kan användas för olika målgrupper i kommunens vård och omsorg. Denna vägledning gäller för äldre och funktionsnedsatta som har förmåga att fatta egna beslut och ge samtycke. Insatsen är förebyggande och hälsofrämjande och beviljas med stöd av Socialtjänstlagen 4 kapitel 1 §.

En viktig aktivitet för att enskilda ska ansöka om mobila trygghetslarm är att informera enskilda, anhöriga och medarbetare om mobila trygghetslarm. Det är ofta andra personer kring den enskilde som uppmärksammar behovet av mobilt trygghetslarm. När den enskilde ansökt så påbörjas utredning enligt Socialtjänstlagen.

Processmodell vid användande av välfärdsteknik

Handläggningsprocessen är strukturerad efter forsknings- och utvecklingsprojektet Utvecklingssamverkan GPS-larm modell. Modellen är en vidareutveckling av Nationell informationsstrukturs (NI) processmodell för socialtjänsten.

Processmodellen beskriver vad som behöver göras i de olika processtegen. Första steget handlar om att aktualisera, utreda och besluta. I nästa steg utformas uppdraget genom individuell anpassning och introduktion. Slutligen genomförs uppdraget genom användning och händelser. Den sista delen i bilden handlar om att följa upp arbetet när mobila trygghetslarm är i drift.

Processmodell i fyra steg: 1. aktualisera 2. utreda 3. besluta 4. utforma uppdrag; individuell anpassning, introduktion 5. genomföra uppdrag; användning, händelser 6. följa upp

Aktualisera, utreda och besluta

När tjänsten mobila trygghetslarm är i drift
  • Biståndshandläggare utreder, inhämtar samtycke, beslutar och ser till att insatsen verkställs enligt kommunens beslutade process.

Viktigt att tänka på vid planering av införandet

  • Säkerställ att biståndshandläggare och brukarnära personal har goda kunskaper om funktioner och möjligheter med mobila trygghetslarm.
  • Ta fram riktlinjer för handläggningen till exempel bedömningsgrunder, kriterier och beslut.
  • Besluta om foto ska vara med på den individuella handlingsplanen för att underlätta identifiering av personen.

Utforma uppdrag

Detta steg innehåller bland annat aktiviteter för att anpassa och introducera det mobila trygghetslarmet till den enskilde.

När tjänsten mobila trygghetslarm är i drift.

  • Upprätta individuell handlingsplan.
  • Konfigurera utrustning och IT-stöd enligt överenskommen individuell handlingsplan.
  • Kontrollera larmrutiner och provlarma.
  • Tydliggör förutsättningar för användning av det mobila trygghetslarmet.
  1. Gå igenom det mobila trygghetslarmet med den enskilde, gärna i sällskap med anhörig och/eller personal från hemtjänsten.
  2. Ge råd om hur den enskilde ska ladda larmet, informera tydligt om vad som händer då personen larmar.
  3. Lämna informationsblad med uppgifter om det mobila trygghetslarmet och vart brukaren vänder sig vid frågor.
  • Säkerställ att den enskilde känner sig förtrogen med insatsen genom tidig uppföljning, del i introduktionen av tjänsten.
  • Informera personalgrupp om det mobila trygghetslarmet och den individuella handlingsplanen.

Tips vid planering av genomförande och organisation

  • Tydliggör vem som ska upprätta den individuella handlingsplanen samt svara på eventuella larm. Vem som gör vad beror på kommunens organisation och förutsättningar.
  • Tydliggör vem som gör anpassning och installation, säkerställ att de utsedda får kontinuerlig utbildning.
  • Skapa process och rutiner för att introducera den enskilde. Det är bra att ha tät uppföljning i början till exempel varannan vecka för att den enskilde ska känna sig förtrogen med det mobila trygghetslarmet och hur batteriet laddas. Om den enskilde inte känner sig förtrogen med det mobila trygghetslarmet så är det kanske inte rätt insats och annan insats bör beviljas för att tillgodose behovet.

Genomföra uppdrag

Detta steg innehåller aktiviteter som genomförs under pågående insats utifrån den enskildes plan. Ett exempel - Hur händelser ska hanteras när den enskilde använder och aktiverar sitt mobila trygghetslarm.

När tjänsten mobila trygghetslarm är i drift.

  • Åtgärda larm enligt individuell handlingsplan.
  • Dokumentera kring inkommande larm, registrera uppgifter i aktuella IT-stöd.
  • Följ upp och uppdatera rutiner.
  • Genomför loggkontroller.

Viktigt att tänka på vid planering av införandet.

  • Skapa och besluta om process för hur larmen ska åtgärdas, kallas också larmkedja. Larmkedja behöver finnas för veckans alla dagar, dygnet runt samt vara känd för samtliga inblandade.
  1. o Fastställ roller och ansvar i larmkedjan.
  2. Vad ska den som tar emot larm göra och vad är nästa steg?
  3. Vilken information ska hanteras i processen och av vem?
  4. Larmkedjan kommer att påverkas av om kommunen har en egen larmcentral eller om det är en upphandlad tjänst.
  5. Hur ska larmnotiser hanteras? Exempelvis batterilarm.
  • Var tydlig med vilka avgränsningar som gäller för larmet. När kan den enskilde aktivera sitt larm? Vad gäller inom och utanför kommungränsen?
  • Ta fram riktlinjer för när mottagaren får lokaliseras?
  • Uppföljning av genomförda lokaliseringar bör vara en del i loggkontrollen.

Följa upp och avsluta uppdraget

När tjänsten mobila trygghetslarm är i drift.

  • Följ kontinuerligt upp beslutad insats.
  • Uppdatera individuell handlingsplan vid behov.

Viktigt att tänka på vid planering av införandet.

  • Tydliggör vad medarbetare ska göra då de märker att den enskilde inte längre har förmåga att hantera sitt larm. En del i rutiner.
  • Skapa och besluta om process och rutiner för hur insatsen mobila trygghetslarm ska avslutas. Vem hämtar tekniken hos den enskilde? Hur ska den servas, omhändertas? Hur och var ska avslut dokumenteras?

Informationsansvarig

  • Ann-Charlotte Klarén
    Medlem

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset