Publicerad 7 juli 2021

Arbeta med förändringsledning för att införa mobila trygghetslarm

Forskningen visar att många av de initiativ till förändring som startas upp aldrig riktigt når i mål. Förväntade resultat och effekter uteblir. Mobila trygghetslarm skiljer sig inte åt från andra förändringsarbeten i vad som behöver utföras för att lyckas.

Utreda nuläge och förutsättningar

För att utreda nuläge och förutsättning kan följande frågor vara en utgångspunkt:

  • Vilka möjligheter finns för införande?
  • Finns resurser inom kommunen avseende personal, tid och ekonomi?
  • Finns kännedom om andra kommuner som har tankar på att göra samma sak, till exempel ex kommuner i befintliga nätverk?

Utreda behov

Nästa steg är att göra en behovsanalys genom att lära känna målgruppen och utreda deras behov. En behovsanalys kan genomföras på olika sätt, till exempel genom intervju eller genom samtal med en fokusgrupp som består av enskilda från målgruppen. Engagera dem i hela införandeprocessen för att säkerställa att den tjänst som utformas möter de identifierade behoven.

Det finns flera metodbeskrivningar och mallar som kan användas i arbetet med att lära känna målgruppen. Innovationsguiden och Dialogguiden har beskrivningar och stöd för att genomföra fokusgrupper.

Lär känna era användare, Innovationsguiden

Genomför fokusgrupp, Dialogguiden

All förändring börjar med ett tydligt syfte

När nuläge, förutsättningar och behov kombineras kommer det att finnas ett syfte med införandet av mobila trygghetslarm. Kom ihåg att ett tydligt syfte är avgörande för att lyckas genomföra förändringen. Syftet ska vara förankrat i nytta för den enskilde, anhörig och kommunen. Alla involverade måste förstå varför förändringen ska genomföras och vad som är målet.

Identifiera intressenterna

Men vilka är då intressenterna? Intressenter är de som på något sätt är inblandade i införandet. Här är det förenklat och endast de primära intressenterna finns nämnda, de som är en del i förändringsarbetet. Dessa intressenter kommer kunna hjälpa eller stjälpa införandet av tjänsten. Är någon grupp av dessa motvilliga till införandet kommer det bli svårt att lyckas. Det spelar ingen roll hur positiva brukarna är om medarbetare i verksamheten är negativa till insatsen. . Likväl kommer få brukare vilja ha ett mobilt trygghetslarm om deras anhöriga är negativt inställda.

Ledning och politik

  • Finns det en vilja hos ledning och politiken att införa denna tjänst Är kommunen villig att initialt satsa resurser e för att på sikt realisera identiferade kvalitativa och kvantitativa nyttor.

Biståndshandläggare

  • Biståndshandläggare har oftast första kontakten med enskilda och är de som ger information och beslutar om insatsen. Identifiera vad de kan om mobila trygghetslarm. Det är viktigt att handläggarna har god kännedom och känner sig förtrogna med mobila trygghetslarm. De kan då på ett enkelt sätt informera och demonstrera larmet. Är det möjligt att visa en film och/eller bilder där den enskilde kan se hur det fungerar ”live” eller visa det mobila trygghetslarmet så att den enskilde kan “klämma och känna”.

Enhetsansvariga/ansvarig i hemtjänstverksamhet

  • Enhetsansvariga har kontakt med enskilda, anhöriga och brukarnära personal. De behöver vara väl förtrogna med mobila trygghetslarm, processerna i larmkedjan då de leder och stödjer medarbetare i arbetssätt och arbetsformerna. Det ska inte finns en osäkerhet gällande roller och ansvar.

Brukarnära personal

  • Brukarnära personal har daglig kontakt med enskilda. Därför är det viktigt att ta reda på vad de kan om mobila trygghetslarm. Den här gruppen ska ha tillräckligt med kunskap så att de kan besvarafrågor om mobila trygghetslarm.

Tekniker

  • Finns det tekniska frågor om utrustningen? Det kan till exempel handla om arbetsmobiler för mottagning av larm och fungerande kommunikation mellan utrustningen.

Anhöriga

  • Inkludera de anhöriga i projektet eftersom de anhöriga har värdefull information om den enskildes behov. Den här intressentgruppen kan också påverka hur den enskilde väljer att använda mobila trygghetslarm.

Den enskilde

  • Vad är den enskildes viktigaste behov för att fortsätta leva ett självständigt och aktivt liv? Hur kan det mobila trygghetslarmet anpassas för att möta den enskildes behov?

Involvera intressenterna

Involvera intressenterna i förarbetet. De här grupperna har olika bakgrund och infallsvinklar vilket bör användas. Det kan exempelvis handla om farhågor och möjligheter som behöver diskuteras och resultera i en projektplan. Starta en projektgrupp bestående av projektledare, biståndshandläggare, legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal, enhetschef, tekniker och undersköterska. Ta in farhågor och möjligheter som de ser med införandet och försök arbeta fram ett projektmaterial alla kan stå bakom.

Kunskap och information

En tydlig framgångsfaktor är att kommunicera effektivt och kontinuerligt.

  • Börja tidigt, informera vid flera tillfällen och på olika sätt.
  • Diskutera i både större - och mindre grupper, så att många kommer till tals.
  • Skapa ännu fler informationstillfällen och möjlighet att följa projektet allt eftersom.
  • Bjud in personal från en kommun som kan berätta om sina erfarenheter.
  • Ta fram ett informationsmaterial som förklarar vad insatsen innebär och sammanställning av frågor och svar.
  • Var öppen med de begränsningar som finns, exempelvis att en klocka behöver laddas dagligen. Tydlighet skapar trygghet hos både personal och den enskilde.
  • Påminn ofta om syftet med införandet av mobila trygghetslarm.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Ann-Charlotte Klarén
    Medlem

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset