Publicerad 7 juli 2021

Mobila trygghetslarm, införa och använda

Mobila trygghetslarm kan användas för olika målgrupper i kommunens vård och omsorg. SKR:s Kompetenscenter välfärdsteknik har tagit fram en vägledning där målgruppen är personer i ordinärt boende som har förmåga att fatta egna beslut och ge samtycke.

Ett mobilt trygghetslarm kan skapa trygghet för personer som känner sig otrygga eller begränsade i sin vardag. Det kan exempelvis handla om att den enskilde behöver ledsagning eller hjälp med att promenera till affären. Införande av mobilt trygghetslarm är förebyggande och hälsofrämjande samt beviljas med stöd av Socialtjänstlagen 4 kapitel 1 §.

Vad är ett mobilt trygghetslarm

Ett mobilt trygghetslarm, ibland även kallat GPS- eller positioneringslarm, fungerar utanför hemmet till skillnad från ett stationärt trygghetslarm.

Syftet med larmet är att öka självständighet och trygghet för den enskilde och dess anhöriga. Positiva effekter som kan uppnås är bland annat:

  • Ökad trygghet och självständighet vid utevistelse
  • Fortsatt deltagande i samhällslivet och sociala nätverk.
  • Bibehållen hälsa och aktivt liv.
  • Ökad möjlighet att på bo kvar i sitt boende.
  • Minskat behov av hemtjänst (exempelvis inköp och ledsagning/promenad).
  • Minskat behov av hemsjukvård.
  • Ökad trygghet för anhörig.

Så fungerar mobila trygghetslarm

Nedanstående beskrivning av mobila trygghetslarm är generell och innehåller funktioner som kan användas oavsett om den enskilde lämnar samtycke eller inte.

  1. Det mobila trygghetslarmet är ett larm som bärs av den enskilde i form av ett halsband, armband , en skosula eller bälte. Vanligast är halsband eller armband.
  2. Positionen hittas med hjälp av satelliter och mobilnät.
  3. Lokalisering kan aktiveras på olika sätt:
    Genom att användaren trycker på en knapp, ett så kallat aktivt larm. Den enskilde behöver då förstå enhetens funktion och klara av att aktivera enheten genom att trycka på knappen.

    Genom att den enskilde lämnar ett förutbestämt område, ett så kallat passivt larm. Det förutbestämda området kan kallas geografisk trygghetszon, staket, säkerhetszon eller geofence. Det kan vara ett närområde eller bostadskvarter. En geografisk trygghetszon informerar mottagaren när den enskilde lämnar hemmet, går utanför närområdet eller är på väg till en osäker plats som till exempel en motorväg. Områdets gränser markeras på en karta i tillhörande IT-system för det mobila trygghetslarmet.
  4. Larmet som skickas kan exempelvis vara ett telefonsamtal från trygghetslarmet, ett e-postmeddelande eller sms/ notis via en app. Mottagare av larmet kan vara en funktion i en hemtjänstgrupp, särskilt boende eller larmgrupp. En del leverantörer kan agera mottagare via en larmcentral och i sin tur ringa upp förbestämda personer. Funktionerna varierar mellan leverantörer beroende på avtalet mellan kommunen och leverantören.
  5. Via larmet och med hjälp av satelliter och mobilmaster går det att (med ett tiotal meters exakthet vid bra täckning) se var den enskilde befinner sig. Byggnader, höga berg eller träd kan störa signalen och påverka positionsangivelsen med flera hundra meter. Om personen som har larm saknas kan verksamheten se var användaren befinner sig utan att larmet har lösts ut.

Kom ihåg att mobila trygghetslarm är ett hjälpmedel och inte en garanti för säkerhet! Om den enskilde inte har larmet med sig så fungerar inte lokaliseringen.

Informationsansvarig

  • Ann-Charlotte Klarén
    Medlem

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset