Frågor och svar om kommunens ansvar för de som flyttar ut från anläggningsboende

SKR anser att det är oklart hur 8 § andra stycket LMA ska tolkas och att bestämmelsen behöver ses över. Det behövs enligt vår uppfattning enhetliga regler kring mottagandet av de individer som inte kan anvisas till en kommun enligt den så kallade bosättningslagen och inte heller omfattas av etableringen.

Det finns två kammarrättsavgöranden som talar emot Migrationsverkets tolkning. Det hade därför, enligt vår uppfattning, varit fullt möjligt för myndigheten att stå fast vid det ställningstagande som gjordes för ett år sedan. Högsta förvaltningsdomstolen har inte prövat frågan, men beslutat att inte meddela prövningstillstånd i de två nyssnämnda målen där kammarrätterna gjorde en annan tolkning än den som Migrationsverket nu gör. Vi anser att Migrationsverket borde ha vänt sig till regeringen med krav på översyn av lagen.

De som befinner sig i asylprocessen, det vill säga omfattas av 1 § första stycket 1 LMA, får bo kvar så länge de är asylsökande i lagens mening. Om de får uppehållstillstånd på grund av studier kommer de att tvingas flytta ut, dock inte förrän efter den 31 januari 2020.

Att en person skrivs ut från anläggningsboende ska inte påverka möjligheten att fortsätta få studiestöd. De som ansökt om förlängt uppehållstillstånd innan det första tillståndet går ut och har studiestöd sedan tidigare ska kunna fortsätta att uppbära sådant stöd, under förutsättning att övriga förutsättningar i studiestödslagen är uppfyllda.

Alla personer som vistas i en kommun kan ansöka om ekonomiskt och annat bistånd från socialtjänsten. Om en person ansöker om ekonomiskt eller annat bistånd är socialnämnden skyldig att pröva ansökan och fatta ett beslut som kan överklagas.

Se fråga 7.1 Vilken kommun har biståndsansvar för de som får uppehållstillstånd? i vår PM om uppehållstillstånd för studier.

Ny möjlighet till uppehållstillstånd – några frågor och svar om regelverket, kommunens skyldigheter och statlig ersättning (PDF) Pdf, 632 kB.

De som skrivs ut från anläggningsboende upphör normalt att omfattas av 1 § första stycket 1 LMA, de är därmed inte längre asylsökande i lagens mening. Vad som gäller i fråga om bistånd från socialtjänsten kan bero på olika omständigheter. Vi försöker att belysa olika situationer nedan.

a) Personen har ett giltigt uppehållstillstånd vid utskrivning

Om personen har ett uppehållstillstånd ska ansökan om bistånd som utgångspunkt behandlas på samma sätt som om ansökan gjordes av en person med permanent uppehållstillstånd eller en svensk medborgare.

Om ansökan om förlängt uppehållstillstånd lämnas in innan det första uppehållstillståndet går ut omfattas personen som regel inte av LMA under handläggningstiden av förlängningsansökan (1 a § LMA). För vår tolkning kring rätten till bistånd för de som har sökt förlängt uppehållstillstånd i tid och väntar på beslut i fråga om förlängt uppehållstillstånd, se fråga 3.3: "Vilket ansvar har kommunen för bistånd under handläggningstiden?" i SKR:s PM om uppehållstillstånd för studier.

Ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier (PDF) Pdf, 632 kB.

b) Personen saknar ett gällande uppehållstillstånd vid utskrivning, men har haft ett tillstånd som gått ut samt väntar på beslut i fråga om förlängt tillstånd

Enligt statistik från Migrationsverket är det som högst cirka 120 personer som kan komma att tillhöra denna grupp. En del av dessa individer kan ha beviljats ett förlängt uppehållstillstånd innan de skrivs ut. För den som inte hunnit få beslut om uppehållstillstånd är det oklart vad som gäller i fråga om bistånd, det går att göra olika tolkningar. Vi har gjort ett försök att tolka LMA samt utreda lagstiftarens intention. För närvarande gör vi följande bedömning.

Den som skrivs ut från Migrationsverkets mottagningssystem efter att det första uppehållstillståndet gått ut omfattas inte av undantaget i 1 a § LMA eftersom rätten till bistånd enligt LMA har upphört efter att uppehållstillståndet gått ut.

Frågan uppkommer då om personen omfattas av LMA som så kallad tillståndssökande och i sådant fall om det finns en rätt till bistånd eller inte (9 § LMA). Om personen inte har rätt till bistånd uppstår frågan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL kan beviljas. Enligt vår bedömning beror detta på olika omständigheter, se vidare nedan.

Om utvisningsbeslutet är inhiberat

Den som ansöker om förlängning av uppehållstillståndet på oförändrade villkor, till exempel den som haft ett uppehållstillstånd på grund av studier och söker förlängt uppehållstillstånd för att fortsätta studera, bedömer vi inte omfattas av LMA om utvisningsbeslutet är inhiberat, det vill säga stoppat. Bistånd enligt SoL kan därmed bli aktuellt efter en individuell behovsbedömning. Vid bedömningen av rätten till bistånd enligt SoL kan det bland annat vara av relevans om individen vistas lagligt i Sverige eller inte samt vilken intention individen har med vistelsen.

Den som åberopar andra grunder till stöd för sin förlängningsansökan än vad det tidigare tillståndet har grundats på omfattas av 1 § första stycket 3 LMA under handläggningstiden, det vill säga är tillståndssökande. Så kan vara fallet om personen haft ett uppehållstillstånd för studier men i förlängningsansökan åberopar anknytning. Socialnämnden har ansvar för bistånd enligt LMA till denna grupp, se avsnitt 9 i SKR:s PM om uppehållstillstånd för studier.

Ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier (PDF) Pdf, 632 kB.

Nedan följer ett kortfattat juridiskt resonemang gällande hur vi kommit fram till denna tolkning.

Den som fått sitt utvisningsbeslut inhiberat kan av särskilda skäl anses ha medgetts en rätt att vistas i Sverige under tiden som ansökan prövas och omfattas därmed av 1 § första stycket 3 LMA. Av 9 § följer dock att det saknas en rätt till bistånd enligt LMA om ansökan avser en förlängning av ett uppehållstillstånd på i övrigt oförändrade villkor. Trots bestämmelsens ordalydelse gör vi tolkningen att 9 § LMA medför att personen inte heller omfattas av LMA, eftersom en annan tolkning får orimliga konsekvenser (se prop. 1987/88:80 s. 39 f., jfr dock prop. 2016/17:172 s. 26). Omfattas personen inte av LMA kan bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL beviljas efter en individuell behovsprövning (jfr 1 § andra stycket LMA).

Om utvisningsbeslutet inte är inhiberat

Om det finns ett gällande utvisningsbeslut kan individen enligt vår bedömning inte anses tillståndssökande (jfr 1 § första stycket 3 LMA). Bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL kan beviljas (jfr 1 § andra stycket LMA). Att personen har ett utvisningsbeslut som kan verkställas medför som regel att personen inte har rätt att vistas i Sverige. Detta påverkar ofta biståndsbedömningen på så vis att rätten till bistånd kan begränsas till vad som behövs för att undgå en akut nödsituation.

Det finns inget utvisningsbeslut

Vi kan inte lämna något svar på hur vi tolkar 1 § första stycket 3 LMA vad gäller den som saknar ett utvisningsbeslut. Socialtjänsten bör i varje enskilt fall utreda huruvida personen av särskilda skäl har medgetts en rätt att vistas i Sverige. Vid denna prövning kan det vara av relevans att efterhöra hur Migrationsverket bedömer frågan om personen, utifrån det utlänningsrättsliga regelverket, har rätt att vistas i Sverige och om myndigheten anser att det finns sådana särskilda skäl som avses i 1 § första stycket 3 LMA.

När personer med uppehållstillstånd skrivs ut från anläggningsboende kan kommunen få ersättning avseende kostnader för individerna på samma villkor som för andra nyanlända med uppehållstillstånd, se ersättningsförordningen (SFS-nr 2010:1122) och fråga 10.3: "Vilken ersättning utbetalas för de ungdomar som får uppehållstillstånd?" i SKR:s PM om uppehållstillstånd för studier.

Om den statliga ersättningen som ska betalas ut utan ansökan uteblir gällande någon av de personer som skrivs ut från anläggningsboende kan kommunen anmäla utebliven ersättning till Migrationsverket.

För kostnader avseende bistånd som beviljas med stöd av LMA till de som bedöms vara tillståndssökande kan kommunen söka ersättning, se fråga 10.1: "Får kommunen ersättning för kostnader avseende bistånd enligt LMA?" i SKR:s PM om uppehållstillstånd för studier.

Ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier (PDF) Pdf, 632 kB.

Se fråga 7.2: "Vilket ansvar har socialnämnden för att ordna bostad" i SKR:s PM om uppehållstillstånd för studier.

Ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier (PDF) Pdf, 632 kB.