Ramverk för lärande uppföljning av Nära vård

SKR har utvecklat ett ramverk för lärande uppföljning av Nära vård. Ramverket ska fungera som ett komplement till den traditionella uppföljningen och ge stöd till systemledningar, utförarverksamheter och andra intressenter i den pågående omställningen.

I takt med att primärvården i kommuner och regioner tillsammans med specialistvården ställer om förhållningssätt och arbetssätt för att erbjuda en mer personcentrerad, samordnad, proaktiv och hälsofrämjande hälso- och sjukvård och omsorg behöver även uppföljningen anpassas.

Lärande om hur kommuner och regioner tillsammans lyckas erbjuda en nära vård, och vilken skillnad det innebär för patienter, brukare och närstående, behöver ske gemensamt över verksamhets- och organisationsgränser.

Som stöd för att etablera gemensamma arbetssätt för uppföljning, lärande och utveckling har SKR tillsammans med tre pilotområden, tagit fram ett ramverk och metodstöd för lärande uppföljning av nära vård.

Syfte

Syftet med ramverket är att stödja kommuner och regioner att etablera gemensamma arbetssätt för uppföljning, lärande och utveckling av den nära vården.

Genom ramverket synliggörs:

• hur kommuner och regioner tillsammans lyckas erbjuda en nära vård och vilken betydelse samspelet mellan olika utvecklingsfaser, verksamheter och systemnivåer har för att lyckas uppnå gemensamma resultat
• vilken skillnad en personcentrerad, samordnad, proaktiv och hälsofrämjande hälso- och sjukvård och omsorg innebär för patienter, brukare och närstående.

Utformning

Genom tre uppföljningsområden med övergripande uppföljningsfrågor synliggör ramverket helhet, översiktlig logik och viktiga beroendeförhållanden i en nära vård.

Vertikalt synliggörs beroendeförhållanden inom respektive uppföljningsområde. Horisontellt synliggörs beroendeförhållanden mellan de tre uppföljningsområdena.

Övergripande uppföljningsfrågor

A. Behov och förutsättningar

• Finns kunskap och målgruppens behov och förmågor?
• Finns kompetens att möta målgruppens behov och förmågor?
• Ger styrning och ledning förutsättningar att möta behoven och nyttja kompetensen på rätt sätt i rätt tid?

B. Samverkan och utveckling

• Erbjuds patienter och brukare nära vård som är personcentrerad, samordnad, proaktiv och hälsofrämjande?
• Säkerställs gemensam utvecklingskraft genom uppföljning, lärande och utveckling av den nära vården?
• Möjliggör organisering och arbetssätt samverkan för en hållbar nära vård?

C. Resultat

• Får patienter och brukare en nära vård som är en personcentrerad, samordnad, proaktiv och hälsofrämjande?
• Använder medarbetare sin gemensamma kompetens på rätt sätt i rätt tid?
• Leder nära vården till ökad hälsa/minskad ohälsa i länet/för målgruppen?
• Leder den nära vården till att aktörernas samlade resurser utnyttjas effektivt?

Ramverket är anpassningsbart vilket innebär att:

• Det kan tillämpas på nära vård i ett län, en länsdel eller avgränsat för en specifik målgrupp.
• Det kan utgöra ett stöd för etablerad verksamhet eller för verksamhet under utveckling.
• Ambitionsnivån för uppföljning och lärande kan stärkas i takt med att de nära arbetssätten utvecklas.

För mål som är gemensamma för all nära vård ger ramverket stöd för visualisering av uppnådda resultat lokalt och nationellt. I takt med att fler kommuner och regioner kan synliggöra resultat som de uppnått tillsammans stärks den gemensamma och långsiktiga utvecklingskraften mot en nära vård.

Pilotområden för lärande och utveckling av ramverket

Under 2022–2023 pågår piloter i Jönköpings län, Uppsala län och Södra Lapplands länsdel i Västerbottens län för att utveckla ramverket för lärande uppföljning av nära vård. Syftet är att få en bild av hur ramverket fungerar i praktiken och vilka resultat som kan uppnås i system med olika förutsättningar som storstad, tätort och glesbygd.