Vägledning systematiskt folkhälsoarbete

Det finns goda förutsättningar och argument för att knyta samman arbetet för jämlikhet i hälsa med socialt hållbar utveckling och Agenda 2030.

FN har antagit 17 globala utvecklingsmål, Agenda 2030, som syftar till att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. En god och jämlik hälsa är både en förutsättning för att nå de globala målen och ett resultat av arbetet med Agenda 2030.

Jämlikhet i hälsa - ett socialt hållbart samhälle

Social hållbarhet beskrivs på många olika sätt. Inom SKR och Folkhälsomyndighetens gemensamma arena Mötesplats social hållbarhet, har det tagits fram en beskrivning av ett socialt hållbart samhälle:

• Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i.

• Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är resilient, men samtidigt förändringsbenäget och ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader

Utifrån denna beskrivning kan folkhälsoläget ses som ett uttryck för en socialt hållbar samhällsutveckling. Det finns därför många som likställer god och jämlik hälsa med social hållbarhet.

Folkhälsan – en drivkraft i arbetet för Agenda 2030

Hälsan påverkas av omgivande livsmiljöer och de livsvillkor under vilka kvinnor och män föds, växer upp, arbetar och åldras. Detta påverkar även våra levnadsvanor. Hälsan i befolkningen har därför en direkt eller indirekt koppling till samtliga 17 globala mål i agendan.

Se nedan WHO:s illustration av hur hälsa och välbefinnande (FN:s mål 3), hänger ihop med samtliga mål som på olika sätt belyser underliggande orsaker till hälsa och ohälsa samt de välfärdssystem med betydelse för folkhälsan.

Några av de mest grundläggande faktorerna för god hälsa är ekonomisk och social trygghet, framtidstro och känslan av sammanhang. Mål som bidrar till detta är exempelvis:

• minskad fattigdom (mål 1)
• arbete och ekonomisk tillväxt (mål 8)
• säkra och trygga städer (mål 11)
• minskade klimatförändringar (mål 13)
• fred och inkluderande samhällen (mål 16).

God hälsa är samtidigt en förutsättning för flera mål, exempelvis god utbildning för alla (mål 4).

Både förutsättningarna för hälsa och själva hälsoläget är dock ojämlikt fördelade i befolkningen. En av de bärande principerna i Agenda 2030 är att ”ingen ska lämnas utanför”. Utmaningen att minska ojämlikheten återspeglas i målet att öka jämlikheten (mål 10) och jämställdheten (mål 5).

FN:s globala mål 3

Agenda 2030 – en struktur för folkhälsoarbetet

Texten ovan sätter folkhälsan i ett sammanhang och visar att målen hänger ihop. Agenda 2030 kan därför bidra till ökad förståelse för behovet av ett långsiktigt systematiskt arbete för en god och jämlik hälsa.

Agenda 2030 kan också underlätta för olika aktörer att se sin roll för en god hälsoutveckling och att lyfta hälsoaspekten i alla politikområden. Agendan kan alltså bli en hävstång för folkhälsoarbetet. Genomförande och partnerskap (mål 17) handlar just om hur olika aktörer kan samverka tvärsektoriellt - vilket också är grunden i folkhälsoarbete. Alla behöver samverka för att påverka de faktorer som har betydelse för hälsan; det offentliga, det privata, de ideella organisationerna och individerna själva.

Det finns med andra ord goda förutsättningar och argument för att knyta samman arbetet för jämlikhet i hälsa med socialt hållbar utveckling och Agenda 2030.

Mötesplats social hållbarhet

Politisk viljeinriktning är en förutsättning för att förändringsarbete ska få genomslag i hela organisationen och bli långsiktigt hållbar.

Reflektera över om folkhälsan eller jämlik hälsa diskuteras inom politiken i din organisation. Om frågan finns i den politiska vardagen, blir det lättare att knyta an folkhälsoarbetet.

Om inte – vilka öppna fönster finns?

Om folkhälsofrågan inte finns tydligt utryckt på agendan, ta reda på vilka pågående och stora samhällsutmaningar som diskuteras, det vill säga öppna fönster. Fundera på hur folkhälsoarbete och en mer jämlik hälsa kan bidra, som medel, till lösningen.

Öppna fönster kan exempelvis handla om social hållbarhet, Agenda 2030 eller omställningen till en god och nära vård. Det kan också handla om frågor om hur vi ska klara framtidens välfärd med de demografiska och ekonomiska utmaningarna vi har. Eller om klyftorna i samhället, skillnader i skolresultat mellan olika grupper av flickor och pojkar, eller den ökande psykiska ohälsan.

Du kan också identifiera de faktorer som påverkar folkhälsan och se om de finns med i den politiska diskussionen. Och på vilket sätt. Hälsans bestämningsfaktorer beskriver faktorer på olika nivåer som påverkar hälsan och kopplingen mellan de individuella och de samhälleliga förutsättningarna för god hälsa vilka är avgörande för de individuella. Det kan till exempel handla om att planera och underhålla skolgårdar, parker och gång- och cykelvägar för fysisk aktivitet.

Koppla folkhälsan till den politiska agendan

Koppla de utmaningar som finns på agendan till folkhälsoarbetet och jämlikhet i hälsa – antingen som medel eller mål. Befolkningens hälsa är både ett resultat av välfärdens verksamheter och en förutsättning för många verksamheters måluppfyllelse.

Hälsans bestämningsfaktorer

Bilden hälsans bestämningsfaktorer (Dahlgren och Whitehead) illustrerar faktorer som påverkar hälsan som olika lager, från genetiska faktorer till strukturella faktorer såsom socioekonomiska, kulturella och miljömässiga förhållanden. På bottenplattan står människosyn och proportionell universalism vilket betyder generella åtgärder som anpassats i omfattning utifrån behov och utformats utifrån olika gruppers behov.

• Samhällsutveckling - samhällsekonomi, miljö, social hållbarhet, demokratiska rättigheter
• Samhällsarenor - boende, närmiljö/fritid, kultur, föreningsliv/skola, utbildning/arbete, försörjning/hälso- och sjukvård, omsorg, socialt arbete.
• Socioekonomisk situation - utbildning, yrke, inkomst, sysselsättning
• Levnadsvanor och beteende
• Socialt sammanhang- socialt stöd och gemenskap
• Tillit, tilltro, hopp och framtidstro, egenmakt, kön, ålder, arv

Använd gärna matrisen för att tydliggöra kopplingen mellan hälsans bestämningsfaktorer och olika politikområden och samhällssektorer.

Styra och leda folkhälsa

Regeringens proposition God och jämlik hälsa – en utvecklad Folkhälsopolitik

Ökade skillnader i hälsa är en global utmaning. Lösningarna är komplexa eftersom det krävs samordning mellan olika styrnivåer och sektorer, och involverar ett stort antal aktörer och invånarna själva.

Vem är det då som behöver efterfråga åtgärder och se till att folkhälsoarbetet integreras i styrning och ledning? Om det inte efterfrågas, vad betyder det? Och görs kopplingen mellan folkhälsoarbete och förutsättningar för social hållbarhet?

Att den högsta politiska ledningen efterfrågar folkhälsoperspektivet i underlag och att beslut också ska bidra till jämlikhet i hälsa, är en viktig del av styrsystemet. Att efterfråga resultat av folkhälsoarbetet är också en förutsättning för långsiktighet och samarbete över partigränser. När efterfrågan på resultat bottnar i en bred politisk förankring underlättas systematik oberoende av politiska skiften och ekonomi. Politiken behöver ge uttryck för uthållighet. Exempelvis genom styrdokument som löper över mandatperioder. Om däremot det politiska ägarskapet saknas, får mål- och budgetstyrning liten effekt.

Folkhälsoarbetet – delat ansvar eller allas ansvar?

Folkhälsoarbete baseras på ett tvärsektoriellt synsätt och arbetssätt där ansvaret vilar på flera nämnder. Det övergripande ägarskapet finns ofta hos styrelse respektive fullmäktige i kommuner och regioner. Därför behöver du motivera och skapa förutsättningar för samverkan mellan förvaltningar och med andra samhällsaktörer.

• Har du förberett med argument om värdet och vinsten med att förbättra folkhälsan och varför andra behöver prioritera och beakta folkhälsa i sitt arbete?
• Kan du hantera invändningar för att driva arbetet framåt?
• Får du stöd av din närmaste chef i att driva en sådan dialog?

Politiken i respektive nämnd bör säkerställa att processer och stödstrukturer har integrerat folkhälsa och att hälsofrämjande arbetssätt praktiseras i verksamheterna. Om det finns någon form av politiskt råd eller liknande, med ett brett mandat att vägleda och samordna, bör folkhälsoarbetet knytas till ett sådant råd och vara ett stöd i ditt arbete.

Underlag motiverar efterfrågan – efterfrågan driver folkhälsoarbetet

Folkhälsopolitik bygger på fakta och statistik som på ett tillförlitligt sätt kopplar till såväl behov hos olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, som åtgärder, kostnader och förväntade resultat. För att politiken ska kunna prioritera vad som ska göras och ge uppdrag till verksamheterna att genomföra dessa åtgärder behöver du tillhandahålla bra underlag. Fundera på hur du kan öka politikens efterfrågan på underlag. Till exempel utifrån årshjulets/styrsnurrans olika delar.

Ett sätt är att beskriva potentiella konsekvenser för olika grupper i beslutsunderlag. Tjänsteskrivelser kan exempelvis innehålla förslag på hur återrapportering av resultat kan göras. För att få styrning i arbetet är det viktigt att politiken efterfrågar återrapportering av utfört arbete och vilka effekter som uppnåddes för att kunna ta beslut om hur verksamheten ska drivas vidare, alternativt läggas ner.

Förtroendevalda ger förutsättningar för välfärd och folkhälsa

Det är viktigt att befolkningens behov och utmaningar i samhället är kända i verksamheter och ledning. Att planeringsunderlag omfattar vetskap om invånarnas livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Samt hur detta fördelar sig på olika grupper, det vill säga utifrån kön och där så är möjligt även socioekonomi, ålder, geografi och andra relevanta faktorer.

Så här kan du göra en behovsanalys

Det finns olika sätt att följa upp folkhälsoläget i befolkningen. En metod är behovsanalys, som besvarar frågor om var hälsan och ohälsan finns. Analysen kan visa utveckling över tid, jämförelser mellan olika grupper av kvinnor och män, jämförelse med andra kommuner eller regioner, olika kommundelar med mera.

Ibland finns kunskapen om folkhälsoläget endast tillgänglig på någon av nivåerna kommundel, kommun, region eller riket. Dra då nytta av vad du ser på nivån ”ovanför”.

Exempel: om det inte finns resultat av hälsoutfall för olika kvinnor i olika utbildningsgrupper för din kommun eller region – hur ser det ut för olika grupper nationellt? Ställ dig frågan: Vad är det som skulle göra att dessa skillnader inte finns inom din region/kommun?

• Vad finns det för relevanta kartläggningar inom din organisation, eller i länet?
• Hur kan du använda dessa – vad kan du fylla på med utifrån folkhälsoperspektiv? Finns det till exempel resultat för olika grupper av kvinnor och män?
• Kan du använda dig av annan statistik som kan bilda underlag till behovsanalysen? (Till exempel från Kolada eller Folkhälsomyndighetens Folkhälsodata)
• Hur kan du utveckla samverkan och dialog med nyckelpersoner för att ge bättre förutsättningar för användning av behovsanalysen?

SKR stöd för analys och uppföljning folkhälsaSKR stöd kring analys och uppföljning- övergripande verksamhetsnivåSKR stöd och omvärldsbevakning generellt - 10 trender

Ett styr- och ledningssystem omfattar planering, uppföljning och analys, samt åtgärder. Det är inte alltid självklart att folkhälsoperspektivet är integrerat i systemets olika delar och nivåer.

Jämlik hälsa kanske inte uttrycks som ett mål för alla nämnder och förvaltningar, men eftersom befolkningens hälsa både påverkas av och påverkar verksamheternas grunduppdrag finns säkert mål som bidrar till jämlik hälsa. Därför är det bra att ha koll på styrkedjan och de händelser under året som hänger i ihop med den. Ofta har kommunen eller regionen en bild eller ett dokument som beskriver när dessa händelser sker. Exempelvis omvärldsanalyser och analyser av organisationen, som beskriver vad som påverkar verksamheterna och förutsättningar att hantera dem, fullmäktiges beslutade mål och budget, nämnders och förvaltningars verksamhetsplaner, uppföljning och redovisningar, samt medborgarenkäter och andra statistiska uppföljningar.

Fundera på hur du kan bidra. Exempelvis till bredare och mer nyanserade analyser genom folkhälsostatistik för olika grupper i befolkningen: hälsoutfall, livsvillkor och levnadsförhållanden samt levnadsvanor.

Tips på hur du kan bidra till styrkedjan

Utifrån styrkedjans olika delar kan folkhälsoperspektivet komma in på flera sätt:

Uppföljning och analys

• Håll koll på när en samlad analys görs – vad kan du bidra med för folkhälsostatistik för olika grupper i befolkningen på lokal, regional eller nationell nivå?
• Skapa kontakt med de tjänstepersoner som analyserar och tolkar resultaten och erbjud din kompetens – kan ett folkhälso-eller jämlikhetsperspektiv bidra till att bredda bilden? (Det vill säga en behovsanalys i hela befolkningen, oavsett om invånarna idag är brukare, elever, anhöriga, patienter eller andra grupp).

Åtgärder

• Använd en metodik för att hitta och påverka orsakerna till problemet innan de uppstår. Fundera över verkningsfulla metoder för att främja, förebygga eller åtgärda problem som uppstått. För olika aktörer som når olika nivåer: individuellt, grupp/organisation eller befolkningsnivå.
• Se om det kan finnas synergieffekter för att motverka olika problem genom samma åtgärder
• Diskutera vilka konsekvenser en åtgärd/metodik kan få för olika grupper, hur tjänsternas/verksamhetens kvalitet påverkas, liksom livskvaliteten bland invånarna, vad åtgärden kostar, hur många som omfattas, vad invånarna vinner respektive vilka besparingar det kan leda till på sikt
• Likabehandling eller jämlikhet innebär att göra olika, det vill säga att generella åtgärder/insatser anpassas och utformas utifrån kvinnor, män, flickor och pojkar och olika gruppers behov och förutsättningar.

Planering

Diskutera om målen behöver förändras och på vilken nivå (övergripande, nämnd/förvaltning, verksamhet), på vilket sätt. Vad innebär det i förändrade arbetssätt, vilka resurser behövs etcetera.

Göra jämlikt är att göra skillnad - vägledning för jämlik ledning och styrning

SKR:s medlemsenkät 2022 - hur kommuner och regioner integrerar folkhälsa

Politiken tydliggör vad som ska uppnås i kommunen eller regionen genom att ta beslut om visioner och strategier. Detta förtydligas genom övergripande mål där det framgår vilka resultat och effekter som ska uppnås på kort och lång sikt för medarbetare, användare av verksamheter (brukare, patienter, elever) och invånare i olika grupper. Utifrån dessa mål bestämmer tjänstepersonsorganisationen hur målen ska uppnås. Ta stöd av dessa mål i ditt arbete.

Folkhälsa som mål eller medel?

Kanske finns inte mål som specifikt utrycks med ord som ”folkhälsa”, ”jämlikhet i hälsa” eller ”hälsofrämjande och förebyggande”. Istället kan de beskrivas som livskvalitet, välbefinnande, välmående, egenmakt, trygghet eller liknande. En del kallar det social hållbarhet, då folkhälsoläget kan ses som uttryck för samhällsutvecklingen.

Det kan också finnas mål där hälsoläget i sig har betydelse för måluppfyllelsen och kvaliteten i verksamheten. Exempelvis mål kring flickor och pojkars skolresultat. Här är arbetet för en bättre och mer jämlik hälsa ett av medlen för att uppnå detta mål.

Se också vilka mål som knyter an till hälsans bestämningsfaktorer, det som har betydelse för hälsan. Mål kan exempelvis handla om trygg uppväxtmiljö, likvärdiga fritidsmöjligheter, ökad sysselsättning, trygg stadsmiljö, jämlik vård och omsorg.

Hur kan målen bidra till en mer jämlik och jämställd hälsa?

När mål formuleras är det viktigt att målen och uppföljningen av målen tar hänsyn till:

• omotiverade skillnader mellan olika befolkningsgrupper, utifrån exempelvis kön, ålder
• olika socioekonomiska förutsättningar som utbildnings- och inkomstnivå eller sysselsättningsgrad.

Mål i olika styrdokument

Mål finns i olika styrdokument som antas på olika nivåer. Exempel på kommun- och regionövergripande styrdokument är:

• Mål och budget
• Hållbarhetsplan
• Regional utvecklingsstrategi
• Översiktsplan
• Folkhälsostrategi

Exempel på nämnd- och förvaltningsnivå är olika förvaltningars styrdokument. Vissa har en särskild folkhälsopolicy eller strategi. Det är ingen garanti för ett gott folkhälsoarbete, men en sådan kan fungera som ett stöd i det konkreta arbetet.

Planering inom folkhälsaPlanera, planeringsprocessen att sätta mål på ett övergripande planPlanering, uppföljning/analys och åtgärder i kommunövergripande styrning

Tema Folkhälsa - nationellt folkhälsomål och målområde, Folkhälsomyndigheten

Verksamheterna har sina grunduppdrag och mål. De innefattar inte alltid mål om att specifikt förbättra hälsan. Alla är inte heller uppmärksammade på att hälsoläget i befolkningen eller de grupper verksamheten är till för, kan ha betydelse för verksamheternas måluppfyllelse. När exempelvis människor mår bra, så arbetar de i högre grad vilket genererar skatteintäkter. När äldre mår bra så belastas inte äldrevården i så hög grad och med mer fysisk aktivitet bibehåller äldre sin hälsa längre.

Dialogkedjan – nyttan för verksamheten

Ett sätt att öka kännedomen om hälsans betydelse för en verksamhet, är att ha en dialog med företrädare för verksamheten om deras uppdrag och vilka de är till för. Och därefter tillsammans reflektera kring hur hälsan i verksamhetens målgrupp kan påverka utfallet, hur verksamheten skulle utvecklas om hälsan förbättrades hos alla i målgruppen och vad det skulle betyda för verksamhetens måluppfyllelse.

Ett verktyg för detta är dialogkedjan ”What´s in it for me?” Exempel på frågor att ställa kan vara följande:

• Vad arbetar du med och vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål?
• Har folkhälsoläget betydelse för hur ni lyckas nå dessa mål?
  Exempel: har hälsan bland flickorna och pojkarna betydelse för ert mål kring elevernas skolresultat?
• På vilket sätt?
• Kan vi/ni påverka hälsoläget? Och i så fall, på vilket sätt?

Först när, och om, verksamheten ser någon nytta för dem med en god och mer jämlik hälsa, är det aktuellt med dialog kring hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det kan till exempel handla om vad som redan pågår inom verksamheten, om det finns behov av att stärka det arbetet eller om det finns behov av någon form av kunskapsbaserat stöd i arbetet.

I folkhälsoarbetet behöver du ha kunskap om vad andra gör i din organisation och i omvärlden. Görs det invärlds- och omvärldsbevakning kontinuerligt i din organisation på ett systematiskt sätt? Bidrar det samlade arbetet till minskade hälsoskillnader?

Ha koll på styrdokumenten

I olika styrdokument kan du se vad som görs som påverkar folkhälsan. Det viktigaste dokumentet är mål och budget, kommunplan, regionplan. Andra viktiga styrdokument är översiktsplaner, regional utvecklingsstrategi och hållbarhetsprogram. Men du behöver också ha koll på olika verksamhetsplaner, policyer, strategier och handlingsplaner. Dessutom ger även uppföljningar vägledning, exempelvis årsredovisningar, kvalitetsredovisningar, folkhälso- och hållbarhetsrapporter och välfärdsbokslut.

Frågor att ställa

1. Vilka mål, åtgärder och insatser kan bidra till en god hälsa i befolkningen?
2. Hur knyter de an till det nationella folkhälsomålet och de åtta målområdena?
3. Tar mål, åtgärder och insatser hänsyn till behov och förutsättningar bland olika grupper av kvinnor och män utifrån exempelvis ålder, socioekonomi eller geografi?
4. Arbetar vi på ett systematiskt sätt för att integrera jämlik hälsa-perspektivet i styrning och ledning?

Tips på olika sätt att ta sig an frågorna ovan

• Utgå från regnbågen med hälsans bestämningsfaktorer. Lägg in mål, både övergripande och från förvaltningar, avdelningar och enheter, beroende på vad du vill undersöka. Resultatet ger en övergripande bild och kan identifiera ”luckor”.
• På likande sätt kan du använda folkhälsopolitikens målområden och ”niofältaren”, matris för inventering av pågående arbete.
• Gäller det kunskap om en specifik förvaltning, gör detta gärna tillsammans med personer inom den förvaltningen.
• Vad står i din egen verksamhetsplan? Vad står i andras verksamhetsplaner som kopplar till dina mål och aktiviteter?

Varför är det viktigt med kunskap om vad som görs i frågan?

När vi har kunskap om varandras mål och uppdrag kan vi skapa synergieffekter. Fundera över hur din kompetens kan vara ett stöd och bidra till andras måluppfyllelse. Det är viktigt att förstå sin egen roll och ge stöd utifrån gemensam kunskap.

En bra ingång till ett samtal kan vara att använda ”Dialogkedjan” och ställa frågan: God och jämlik hälsa – har det med ditt arbete att göra?

En framgångsfaktor är att få ihop folkhälsoarbetet med andra horisontella sakområden för att minska risken för konkurrens om utrymme och stuprörsarbete med som exempel jämställdhet, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, våld i nära relationer, trygghetsskapande arbete. Arbetet kan därför med fördel ramas in av Agenda 2030, hållbar utveckling eller utifrån att främja kvalitet i välfärden.

SKR:s årliga omvärldsanalys utifrån folkhälsoperspektiv

Socioekonomisk jämförelse mellan kommuner Sociala kompassen

Matris för inventering av pågående arbete (Word) Word, 38 kB.

Underlag till ett politiskt beslut bör omfatta en konsekvensanalys för att ge beslutsfattare kunskap om hälsoeffekterna av beslutet för olika grupper av kvinnor och män, samt lyfta fram eventuella målkonflikter.

En konsekvensanalys väger olika intressen och konsekvenser mot varandra inför olika förslag till åtgärder och beslut. Ofta innehåller de konsekvenser för organisation, personal och resurser men ur ett befolkningsperspektiv (vilka vi är till för) är det viktigt att även väga in andra aspekter. Några förutsättningar som underlättar arbetet är att det finns ett politiskt intresse för och efterfrågan på den typen av underlag.

Hur kan vi bedöma hälsokonsekvenser inför beslut?

Ur ett folkhälsoperspektiv handlar det om en systematisk analys för att belysa beslut som bidrar till ojämlika eller ojämställda livsvillkor och förutsättningar.

Världshälsoorganisationen, WHO och Europeiska kommissionen förordar tillämpning av metodiken Hälsokonsekvensbedömning (HKB), på engelska Health Impact Assessment (HIA). HKB tillämpas i flera europeiska länder som Nederländerna, Finland, England och Irland samt i kommuner och regioner i Sverige.

HKB är en kombination av metoder där fokus är hälsa, inklusive det som påverkar hälsan, och hur beslutet kan påverka kvinnor och män i olika grupper utifrån exempelvis socioekonomi, bostadsort eller ålder.

Tips inför bedömning av beslut

• analysen behöver göras tidigt i beslutsprocessen tillsammans med personer med olika kompetenser
• utgå från hälsans bestämningsfaktorer, de faktorer i samhället som påverkar hälsan
• ha ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Beskriv konsekvenserna för olika grupper av invånare eller brukare utifrån kön, socioekonomi, ålder etcetera. Är det någon grupp som gynnas eller missgynnas?
• Utgå från möjligheterna, inte bara kostnader, att uppnå största möjliga nytta i form av långsiktigt god folkhälsa, inklusive jämlikhetsperspektiv, etiska avvägningar, samt hälso- och samhällsekonomiska vinster

När du bidrar i konsekvensanalysen, fundera över alternativa åtgärder utifrån hälsofrämjande, förebyggande eller åtgärdande, om problem redan uppstått. Ta även hänsyn till hur vanligt problemet är, om det får allvarliga konsekvenser för individen eller för samhället, och om de tänkta effekterna är kända.

Många använder sig av verktyg som beaktar flera olika aspekter samtidigt, som exempelvis folkhälsa och samhällsplanering. Syftet är dock detsamma, att ge beslutsfattare kunskap om samlade effekter av det aktuella förslaget. Detta bidrar i sin tur till ett bättre och bredare beslutsunderlag.

Ibland finns det behov av en fördjupad konsekvensbedömning inom något särskilt område, till exempel när det gäller jämställdhet, barn, miljö, hållbarhet, likabehandling eller en ytterligare fördjupad HKB.

Läs mer

Konsekvensbeskrivning - en del i åtgärder på en övergripande nivå

Health Impact Assessment – Hälsokonsekvensbedömning (WHO)

Regeringskansliet: Proposition God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik

Hälsosam samhällsplanering – Healthy Cities i Sverige (PDF)

Ekonomiskt perspektiv på folkhälsoarbetet – Healthy Cities (PDF)

Genom att följa upp och analysera statistik kan förtroendevalda och verksamhetsansvariga få återkoppling på utfört uppdrag, måluppfyllelse och kvaliteten på levererade tjänster och utvecklingen av lokalsamhället – dvs. gjorde vi det vi planerade? De flesta organisationer gör uppföljningar, men metoderna skiljer sig åt och även formerna för redovisning.

Tips för uppföljning av arbete som påverkar folkhälsan

Utifrån folkhälsoperspektiv är det viktigt att inte bara mäta hälsa och ohälsa utan även det som påverkar hälsan, som livsvillkor, levnadsförhållanden och olika levnadsvanor.

En bra tumregel är att inom folkhälsoarbetet följa samma uppföljningsprocess som övriga förvaltningar/verksamheter. Om ni behöver göra en separat folkhälsoredovisning, följ gärna organisationens övergripande mål och involvera nyckelpersoner från förvaltningarna.

• Hur sammanställs statistik och hur tolkas och analyseras den? För att insamlad statistik ska kunna leda till ett förbättringsarbete behöver en systematisk analys göras. Frågorna ”Vad vet vi? Vad gör vi? Vad vill vi förändra?” behöver besvaras. Se tips i länkarna nedan.
• När på året görs årsredovisningar, bokslut etc.? Vad behöver du ta reda på för att folkhälsoperspektiv och resultat för olika grupper av kvinnor och män ska bli belysta i dessa? Se länkar nedan var sådan statistik kan hämtas.
• Hur analyseras resultaten i förhållande till uppsatta mål? Finns det särskilda mål inom folkhälsa som ska följas upp eller integreras? Eller finns det folkhälsoperspektiv inom andra verksamheters mål som påverkar folkhälsan?
• Innehåller organisationens uppföljningsrutiner beskrivningar för att verksamheterna själva ska lyfta fram resultat för olika grupper utifrån kön, socioekonomi eller olika kommundelar, utifrån vad som är möjligt?
• Går det att härleda om folkhälsoarbeten lett till konkreta och hållbara förbättringar i verksamheterna? Finns dokumentation av processen för genomförda utvecklingsarbeten som kan återanvändas? Når ni alla grupper av invånare?

Det finns en mängd listor på indikatorer som är sammansatta utifrån olika syften och målgrupper, exempelvis:

• Jämföraren på Kolada (databas för kommuner och regioner) med indikatorer och resultat för folkhälsa, Agenda 2030, Strategi för hälsa, Jämställdhet samt för målgrupper som arbetar inom olika verksamhetsområden, som förskola, skola, gymnasium, äldreomsorg, kultur och fritid, samhällsbyggnad, hälso- och sjukvård.
• Folkhälsomyndigheten har flera olika statistikdatabaser.

Öppna jämförelser folkhälsa filmer

Introduktion

Elisbeth Skoog Garås, handläggare på SKR, introducerar öppna jämförelser folkhälsa. Längd cirka 8 minuter.

Öppna jämförelser kommun

Camilla Eriksson, projektledare RKA berättar om hur kommuner kan använda informationen i Kolada. Längd cirka 12 minuter.

Öppna jämförelser regioner

Camilla Eriksson, projektledare RKA berättar om hur regioner kan använda informationen i Kolada. Längd cirka 9 minuter.

Läs mer

Kolada

Folkhälsostatistik - samling var du hittar statistiken

Tema folkhälsa- Hur mår Sverige - hämta statistik, Folkhälsomyndigheten

Folkhälsoarbete är tvärsektoriellt. I tvärsektoriellt arbete behöver aktörer från olika sektorer på olika nivåer agera och lära tillsammans. En stark välfärd vilar på en nära samverkan inom och mellan kommuner och regioner. Välfärdens olika verksamheterna behöver tillsammans med andra utforma tvärsektoriella lösningar och använda samhällets resurser på ett klokt sätt för att hantera aktuella samhällsutmaningar och problem. Om vi ska hitta nya tillvägagångssätt och kunna tänka nytt behövs forum för erfarenhetsutbyte, lärande och dialog mellan medborgare, myndigheter, länsstyrelsen, civila samhällets organisationer, näringsliv, akademi, professioner och näringsliv. Ett exempel är att främja fysisk aktivitet och träning med syfte att förebygga fallskador. Det kräver involvering av flera aktörer.

Fundera på vilka samverkansforum som redan finns. Forum med frågor av betydelse för hälsan i befolkningen. Det kan vara formella samverkansytor med uttalat ansvar eller informella samverkansytor som handlar om relationer och påverkansarbete, båda behövs.

Några exempel på formell samverkan är: politiska beredningar, råd och kommittéer, samverkansgrupper mellan region och kommun och idéburet offentligt partnerskap (IOP).

Hur kan vi skapa förutsättningar för god samverkan?

Samverkan inom och mellan organisationer, i kombination med tydligt ansvar och mandat, en gemensam bild och syfte, är en förutsättning för att förändring ska ske. Ett gemensamt ansvar utgår från tillit, delaktighet och samsyn kring det gemensamma målet. Att det finns en samsyn i målbilden är en annan förutsättning. Lika viktigt är att alla aktörer ser nyttan med att samverkan det vill säga ”What´s in it for me?” Samverkan är dessutom en kompetens i sig.

Tips om du själv ska initiera samverkan

Att få till en samverkan med goda resultat är inte alltid lätt. Alla har inte heller jämlik hälsa i fokus. Här är några tips:

• Identifiera samverkansmöjligheter utifrån de resurser du har tillgängliga och vad som är möjligt att uppnå givet tidsramen.
• Sätt upp egna mål för samverkan.
• Identifiera vilka intressenter som är viktiga i just denna samverkan.
• Ta reda på vilka mål intressenterna har för sin verksamheten och vad de kan vinna på att samverka? Vad är deras intresse? What’s in it for them?
• Fundera över vilket inflytande och mandat de har eller kan få över åtgärden? Och vilka som är viktigast att få med?
• När är det bäst att engagera och involvera de olika intressenterna? I behovsanalysen, planeringen, genomförandet eller uppföljningen?
• Och på vilket sätt? Ska de bara informeras, rådfrågas eller ingå i en arbetsgrupp?
• Gör en tidsplan för de olika stegen i samverkansprocessen.
• Vässa dina argument och hur du kan hantera invändningar och motstånd mot förändring och nya förhållningssätt.
• Glöm inte vem du är till för – medborgarna.

Läs mer

Översikt folkhälsoverktyg

Jämlik hälsa - kompetenser för sektorsövergripande samarbete

Folkhälsopolitiken är antagen av riksdagen. Den är inte bindande som en lag men finns integrerad i många andra lagar och förordningar. Grunden för politikområdet är folkhälsovetenskapen. Folkhälsomyndigheten är kunskapsmyndighet.

Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagens beslut innebär att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas till 2048. Tillhörande åtta målområden tydliggör bestämningsfaktorerna för hälsa och bildar en sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur.

1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Folkhälsopolitiken är vägledande för många samhällsaktörer

Folkhälsoarbete handlar om samhällsutveckling och hållbarhet. Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa, utifrån både nivå och fördelning. Vi arbetar för att människor ska ha likvärdiga förutsättningar och möjligheter till hälsa. Känslan av sammanhang lyfts ofta som en grundläggande förutsättning. Folkhälsoarbete är sektorsövergripande och bedrivs primärt inom ordinarie verksamheter och inte vid sidan om. Kommuner och regioner kan ha speciella folkhälsomedel för genomförande av folkhälsopolitiken.

Hälsa i alla politikområden

I ditt arbete behöver du identifiera möjligheter och utmaningar att lyfta folkhälsofrågorna på den politiska agendan. En god och jämlik välfärd kommer inte av sig självt. För att välfärdstjänsterna ska bli anpassade efter förutsättningar och behov bland olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män, måste folkhälsoperspektivet in i systemet för ledning och styrning. Från planering och beslutsfattande, till genomförande och uppföljning.

Strategin för att integrera folkhälsoperspektivet kallas ”Health in all policies” och den bör användas genom hela ärendeprocessen. Beslutsfattare och tjänstepersoner i alla sektorer behöver identifiera och minimera de negativa och maximera de positiva hälsoeffekterna av beslut, eftersom nästan all politikutveckling har bäring på hälsa och på förutsättningarna för jämlikhet i hälsa och därmed också på social hållbarhet.

Funderar över hur din organisation beaktar hälsa i styrdokument och styrkedjans olika delar. Finns ett helhetsperspektiv som omfattar både den sociala gradienten och grupper i utsatta positioner?

Läs mer

Hälsans bestämningsfaktorer

Tema folkhälsa - Nationellt folkhälsomål och målområden, Folkhälsomyndigheten

Regeringens proposition (2017/18:249) God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik, Regeringen

Politikområdesmål – delmål för folkhälsoarbete, Folkhälsomyndigheten

Folkhälsoarbetet har stöd i många lagar. Bland annat i grundlagen, Regeringsformen (SFS 1974:152) där det står att det allmänna ska verka för goda förutsättningar för hälsa.

Andra lagar är Arbetsmiljölagen, Socialförsäkringsbalken, Diskrimineringslagen, Tobaks/Alkohol- lagen, Livsmedelslagen m.fl. Den nationella folkhälsopolitiken, antagen i riksdagen, är i sig är inte bindande som lag men finns integrerad i andra lagar och förordningar.

Tema folkhälsa - Vad styr folkhälsopolitiken - lagar inom folkhälsoarbetet, Folkhälsomyndigheten

Exempel på folkhälsa i lagar

Skollagen (2010:800)

Enligt Skollagen 1 kap. 4§ är syftet med utbildningen att främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Dessutom ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov, att skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska uppvägas. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Bärande i Skollagen är likvärdighet: lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompensatorisk.

Riksdagen Skollagen

Socialtjänstlagen (2001:453)

Socialtjänsten ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden, främja deras fysisk och social utveckling, förhindra att barn och unga far illa samt med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos de som har visat tecken till en ogynnsam utveckling.

Riksdagen Socialtjänstlagen

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)

I 3 kap. 1-2 §§ definieras att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, samt att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.

Riksdagen Hälso-och sjukvårdslagen

Plan- och bygglag (2010:900)

Bestämmelser syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet. Hänsyn ska tas till behov av lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse.

Riksdagen Plan- och bygglagen

Lag om regionalt utvecklingsansvar (2010:630)

Lagen avser insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Regionen ska inom det regionala tillväxtarbetet utarbeta och fastställa en strategi (RUS) och samordna insatser för genomförande.

Enligt Förordning om regionalt tillväxtarbete (2017:583) 4 § ska ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet (kan tolkas som Agenda 2030) vara en integrerad del i analyser, strategier, program och insatser i det regionala tillväxtarbetet.

Miljöbalken (1998:808)

Miljöbalken 1 kap 1§ syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö och att människors hälsa ska skyddas.

Riksdagen Miljöbalken

Prioriteringsutredningen

Folkhälsoarbetet kan appliceras på de etiska principer riksdagen antog om prioriteringar inom vård och omsorg (prop 1996/97;60). Det menar Prioriteringsutredningen som gör gällande att följande principer borde kunna vara styrande inom hela välfärden:

1. människovärdesprincipen
2. behovs-solidaritetsprincipen
3. kostnadseffektivitetsprincipen

Riksdagen prioriteringar inom vård och omsorg