Publicerad 19 augusti 2021

Uppföljning och analys folkhälsa

Utifrån folkhälsostatistik, exempelvis Öppna jämförelser folkhälsa, kan förbättringsarbete göras i kommuner och regioner. För det krävs en uppföljning och analys av resultaten utifrån strukturella förutsättningar och processer i den egna organisationen. Uppföljningsstödet vänder sig till dig som ansvarar för uppföljning av statistik.

Uppföljning och analys-biten ur Styrsnurran; samla ihop information, fokusera, sök orsaker, dra slutsatser, förslag till åtgärder.

Analysarbetet görs med fördel i samband med ordinarie uppföljningsarbete, till exempel inför årsbokslut eller budgetprocessen. Analysarbetet är uppdelat i fem steg.

  1. Samla ihop information
  2. Fokusera
  3. Sök orsaker
  4. Dra slutsatser
  5. Förslag till åtgärder

Samla ihop

Det finns en mängd färdiga listor med resultat utifrån just din kommun eller region framtagna utifrån vad som påverkar folkhälsa. Dels i Kolada men även färdiga Powerpoint-bilder (eller Pdf) med ett urval av din kommuns resultat, exempelvis Öppna jämförelser folkhälsa och Strategi för hälsa.

Jämföraren i Kolada

Kommunspecifika rapporter Öppna jämförelser folkhälsa

Kommunspecifika rapporter Strategi för hälsa

Det är viktigt att fundera på vilka funktioner som kan bidra med sina kompetenser och om folkhälsostatistik behöver kompletteras med information från andra områden. Detta för att på bästa sätt kunna utföra ett analysarbete och för planering av förbättringsarbete i verksamheterna.

Tips för att involvera kompetenser i analysarbetet

Indikatorer inom folkhälsa

Indikatorer inom folkhälsostatistik är en viktigt underlag till kommunens och regionens kvalitet och effektivitet. Det ger också ett bra bidrag för att se behov bland olika grupper av kvinnor och män i befolkningen, inte bara bland de som brukar välfärdstjänsterna.

Folkhälsostatistik innehåller framförallt resultatindikatorer och några strukturindikatorer. Viktiga processer som pågår i organisationen behöver komplettera bilden eftersom det inte på nationell nivå finns några tillgängliga, tillförlitliga och jämförbara data som handlar om hur arbetet utförs (kvaliteten).

  • Strukturindikatorer – förutsättningarna för kommunen/regionen till exempel befolkningsstruktur.
  • Processindikatorer – det som görs, det vill säga när, var, och hur.
  • Resultatindikatorer- effekt/resultat bland invånarna alternativt verksamhetsresultat.

Komplettera

Det är även bra att redan nu identifiera andra indikatorsamlingar som speglar eller påverkar samma områden som Öppna jämförelser folkhälsa gör, exempelvis Agenda 2030.

Lokal och regional data

Utöver resultaten från folkhälsostatistik eller från Öppna jämförelser är det bra att identifiera och komplettera med lokala och regionala data som finns tillgängliga.

Många kommuner och regioner gör egna brukar- och patientundersökningar, elevenkäter, trygghetsundersökningar, ungdomsenkäter och så vidare. Gör en invärldsspaning - vilka av dessa resultat kan bidra till att förstå resultaten inom olika öppna jämförelser?

Det finns en mängd data som inte finns tillgänglig för användning i Öppna jämförelser folkhälsa, eller av olika anledningar valdes bort. Mer om de indikatorer som valdes bort och varför kan du läsa om i länken nedan. Kanske finns fullständig data för kommunen eller regionen du är intresserad av men inte för andra?

Undvik fallgropar i statistiken

Andra resultat på lokal och regional nivå

Det kan finnas användbar regional och lokal data som är sammanställda i din organisations styrkort och uppföljningssystem. Fler länkar finns under folkhälsostatistik.

Folkhälsostatistik

Fokusera

Det handlar om att göra en grov sortering av områden som är mer angelägna än andra att analysera vidare för eventuella förbättringar – alternativt säkerställa ett vidmakthållande av goda resultat.

Frågor som stöd

Exempel på frågeställningar att ta hänsyn till:

  • Vad verkar vara ett problem utifrån aktuellt resultat?
    Finns lokala eller regionala målsättningar som resultatet kan jämföras med?
  • Vad är orsaken till ett positivt resultat?
    Behöver något göras för att upprätthålla det goda resultatet?
  • Hur ser resultaten ut mellan könen, för olika grupper av kvinnor och män i befolkningen, till exempel kopplat till socioekonomi, ålder etcetera? Finns det några mönster?
  • Hur ser resultaten ut över tid? Minskat, ökat?
  • Har andra kommuner och regioner bättre resultat än den/det egna? Jämför gärna med dem som har liknande kommunstorlek, kommungrupp och framförallt liknande socioekonomisk struktur. Detta går att göra i Kolada.se se ”sök orsaker” eller ses i de kommunspecifika rapporterna – se ”samla ihop” för närmare beskrivning.

Prioritera

Med hjälp av svaren på frågeställningarna får ni en översiktlig bild av vad ni vill fördjupa er i. Sammanfatta gärna indikatorerna i ett prioriteringsunderlag som visar helheten. Några tips är att:

  • relatera till kommunens eller regionens övergripande målsättningar och inriktningar
  • ta hänsyn till pågående arbete som ännu inte hunnit visa resultat
  • ange översiktliga konsekvenser om det inte åtgärdas, förbättras och vidmakthålls.

I mallen ”Prioritering av indikatorer” går det att ändra och sammanfatta era prioriteringar av indikatorer. Det kan utgöra ert prioriteringsunderlag. Underlaget kan även fungera som dokumentation över de förändringar som setts och de motiv som finns för att gå vidare med fördjupad analys eller inte.

Prioritering av indikatorer (Word) Word, 36 kB.

Prioritering av indikatorer (PDF) Pdf, 327 kB.

Pågående arbete – en samlad bild

Ett sätt att gemensamt få en bild av förbättringsarbete eller redan pågående arbete i ordinarie verksamhet, är att samla personer för erfarenhetsutbyte på ett systematiskt sätt. Det handlar om att se vad som redan görs främjande, förebyggande eller åtgärdande och på vilket sätt: individuellt, i grupp eller på befolkningsnivå.

För att få en samlad bild av pågående arbete, se vad som saknas och identifiera förslag till åtgärder, kan denna matris användas.

Matris pågående arbete (Word) Word, 77 kB.

Matris pågående arbete (PDF) Pdf, 486 kB.

Tips för att involvera kompetenser i analysarbetet

Förslag på diskussionsfrågor som kan samlas upp i matrisen ovan

  • Vilka utvecklingsarbeten eller förbättringsarbeten pågår redan inom din organisation?
  • Vilka tidigare arbeten har avslutats och vilka erfarenheter finns därifrån?
  • Vilket arbetssätt används – hälsofrämjande, förebyggande eller åtgärdande/behandling av problem?
  • På vilket nivå sker arbetet – individ-, grupp- eller samhällsnivå?
  • Vilka nås i befolkningen och vilka når vi inte? De som redan har kontakt med kommunen eller regionen, kvinnor/män, yngre, arbetsföra, äldre, vissa stadsdelar, de som talar och läser svenska och så vidare?
  • Vilka är aktörerna som kan nå ut i hela befolkningen med hälsofrämjande, förebyggande arbete – behövs ett samarbete?

Analysera med nyckeltal – ytterligare stöd

En väsentlighetsanalys syftar till att tydliggöra sambanden mellan kommunens och regionens övergripande mål, verksamhetsmål, indikatorer och aktiviteter. Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA har tagit fram fördjupat stöd hur ni kan analysera med nyckeltal .

Analysera med nyckeltal, RKA

Undvik fallgropar i statistiken

Sök orsak

Att söka och förstå bakomliggande orsaker till positiva och negativa resultat är ett avgörande steg för att lyckas i det fortsatta arbetet. Att hitta orsakerna bakom ett problem ger större möjligheter att göra ett förbättringsarbete som förebygger kommande problem.

Det krävs både kunskap kring hur orsakssamband kan hittas och avsatt tid för att titta på fördjupad statistik.

Det bör ske i dialog med personer med olika kompetenser för att skapa ett så bra kunskapsunderlag som möjligt. Utgå från de indikatorer ni valt att fokusera på. Genom att bena upp vad ett problem beror på kan du få förändrings- och förbättringsidéer.

Ta hänsyn till strukturella förutsättningar och processer i den egna organisationen.

Jämför med liknande kommuner storlek, grupp eller socioekonomi

Presentation av folkhälsostatistik utgår ofta från att län eller kommuner är jämförbara, att alla har lika chanser att visa goda eller dåliga resultat. Många indikatorer och resultat inom folkhälsa har ett starkt samband med socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå och inkomst.

  • Ett dilemma är att vissa indikatorers resultat inte finns på sådant sätt att man kan ta fram dessa socioekonomiska förhållandena på individnivå och koppla dessa till resultatet.
  • Ett annat dilemma är att då de socioekonomiska förhållandena inte kan kopplas till resultatet då underlaget är för litet för att kunna redovisas på kommunnivå, endast på regionnivå.

För att få mer jämförbara kommuner utifrån socioekonomi kan du i Kolada, när du ”visa jämförelse” eller ”visa trend”, välja liknande kommuner socioekonomi i rullisten som kommer fram ovanför staplar/diagram.

Du kan även jämföra din kommun med andra kommuner utifrån liknande befolkningsstorlek eller kommungrupp.

Kolada ÖJ Folkhälsa för kommuner

Metoder för söka bakomliggande orsaker

Metoden Fem varför

Varför ser det ut såhär? När ni fått fram ett möjligt svar – ställ frågan varför igen och igen för att hitta konkreta påverkbara orsaker. Det finns en mängd olika orsaker till avvikelser, ex:

  • Faktorer i omvärlden – ex lagstiftning, befolkning, sysselsättning, arbetsvillkor etc.
  • Olikheter bland brukare/patienter/elever – ex olika behov, önskemål, förväntningar
  • Olikheter gällande förvaltning/ enhet – ex styrning, organisation, ambitionsnivå, kompetens, arbetssätt, kultur, etc.

Fiskbensdiagram

För att bena ut orsakerna till ett problem kan du använda dig av det fiskbensdiagram som finns på Qulturum. Fiskbensdiagrammet är ett så kallat orsak-verkan-diagram. Det ger stöd i att finna orsakerna till ett problem och bena upp vad ett problem beror på. Hjälper också till att identifiera, sortera, illustrera och skapa gemensam bild av problemet.

Fiskbensdiagram, bena ut orsaker till ett problem (Qulturum, Region Jönköpings)

Påverkansanalys

I en påverkansanalys/drivkraftsanalys kan övergripande mål fastställas för att sedan ta fram påverkansfaktorer och slutligen synliggöra förbättringsområden.

Påverkansanalys, drivkraftsanalys (Qulturum, Region Jönköpings)

Sociala kompassen folkhälsa

För att komplettera och nyansera bilden av socioekonomiska förhållanden i kommuner finns en Social kompass framtagen. För varje indikator, exempelvis självskattad hälsa, finns en illustrativ bild, en social kompass, som visar samtliga kommuner. Varje kommun är på samma plats i kompassen på samtliga bilder. Färgsymbolen varierar på bilderna utifrån att färgen visar kommunens resultat för den indikator som visas på bilden. Saknar kommunen färgmarkering betyder det att det saknas resultat för den kommunen.

Diskussionfrågor

Statisticon som på uppdrag av SKR tagit fram Sociala kompassen har tagit fram nio bilder för utvalda folkhälsoindikatorer som samvarierar med socioekonomiska förhållanden i Sveriges kommuner.

Sociala kompassen - vad den är och hur den är framtagen

I kommunrapporternas diagram visas kommunens resultat i relation till det genomsnittliga resultatet för de kommuner som hade en liknande socioekonomisk struktur.

Folkhälsostatistik – Kommunrapport

Stöd för att göra en avvikelseanalys

Gör gärna en grundlig avvikelseanalys för att förstå de avvikelser från mål som visas för att kunna vidta rätt åtgärd.

Rådet för främjande av kommunala analyser RKA, har tagit fram information som beskriver erfarenheter från ett projekt med inriktning på avvikelseanalys.

Analysera med nyckeltal, RKA

Folkhälsostatistik

Dra slutsatser

Tillsammans kan ni sammanfatta de orsaker till problem som identifierats i de föregående stegen och fundera på hur dom kan rättas till. Dokumentera gärna det ni kommer fram.

Identifiera organisationens förändringsbenägenhet

Som ett mellansteg mellan dra slutsatser och förslag till åtgärder kan det vara bra att känna till kunskapsläget och mognaden i organisationen. Hur förändringsbenägen är kommunen eller regioner och dess verksamheter när det gäller att utveckla ett nytt arbetssätt eller metodik inom de områden ni prioriterat? Det är bra att ha med sig när vi planerar framöver.

Community Readiness Modell (CRM) sex frågeområden

Community Readiness Modell är en metod för att identifiera och bedöma förändringsbenägenhet på ett systematiskt sätt genom intervjuer av nyckelpersoner.

Fundera gärna på de sex frågeområdena och föreställ er tillsammans vilket ”trappsteg” er kommun eller region befinner sig på inom ett specifikt förbättringsarbete. Respektive nyckelperson svarar utifrån sin verksamhet. Sätt ett poäng

  1. Vilka är organisationens nuvarande insatser?
  2. Hur är organisationens kännedom om nuvarande insatser?
  3. Finns tydligt ledarskap inom området?
  4. Hur är frågans ställning i organisationen?
  5. Har kommun- och regionens invånare kunskap om problemet?
  6. Finns det resurser relaterade till frågan?

Genom att bedöma vilket trappsteg respektive nyckelperson befinner sig på kan ni lättare hitta de strategier som behövs för just er organisation.

Det kan vara svårt att implementera ett nytt arbetssätt eller en ny metod om några nyckelpersoner befinner sig på trappsteg 1 och andra på steg 8. Tillsammans innebär det kanske att organisationen befinner sig på trappsteg 1-3. Då behövs olika strategier för olika nyckelpersoner för att få hela organisationen högre upp på trappstegen.

  1. Ingen medvetenhet
  2. Förnekelse
  3. Låg medvetenhet
  4. Planering
  5. Förberedelse
  6. Ingångssättning- införande
  7. Stabilisering
  8. Fastställelse/förstärkning och utvidgning
  9. Hög nivå av ägande/professionalisering

Community Readiness Modell

Förslag till åtgärder

Ett viktigt steg är också att kontrollera mot det som redan finns, det vill säga aktiviteter i befintliga verksamhets- eller handlingsplaner. Använd gärna matrisen för att identifiera hälsofrämjande, förebyggande respektive åtgärder på individ-, grupp- och samhällsnivå, utförda av olika aktörer, som finns ovan.

Det är många som har kompetenser inom olika sakområden och som behövs i förbättringsarbetet inom folkhälsa. Tips är att använda stödet för intressentanalys för att kartlägga vilka de är och vad de kan ha för nytta av att medverka i satsningen.

Intressentanalys

Involvera kompetenser

Dokumentation för förbättringsförslag

Oavsett när förbättringsförslaget ska beredas vidare är det bra att dokumentera det ni fått fram under uppföljning och analys. Använd gärna dessa hållpunkter:

  • Beskriv problem utifrån resultaten i folkhälsostatistiken och andra uppgifter du tagit fram.
  • Vilka är de tänkbara bakomliggande orsakerna till problemet?
  • Vad pågår redan? Vilka samband finns med pågående arbeten eller befintliga mål i kommunen eller regionen?
  • Föreslå mål för förbättringsförslaget. Vad vill ni uppnå?
  • Vad kan ni göra för att uppnå målen för ert förbättringsarbete?
  • Ta gärna inspiration av kunskapsstöd och erfarenheter från andra kommuner eller regioner samt från aktuell forskning om framgångsrika arbetssätt och modeller (se inspiration på olika kunskapskällor inom Åtgärder). Hur skulle dessa kunna anpassas efter den egna organisationen, situationen och redan pågående strukturer och arbeten?
  • Beskriv gärna olika alternativ samt konsekvenser för de olika alternativen. Tänk också på tänkbara konsekvenser om inget görs. Vilka effekter förväntar ni er och vilka aktörer, funktioner och samverkansparter berörs? Hur och när bör uppföljning ske? Mer stöd till konsekvensbeskrivningar hittar du här
  • Tänk gärna även utifrån Preventionsparadoxen det vill säga att den största förebyggande effekten uppnås om åtgärder riktas till hela befolkningen och inte bara till högriskgrupper
  • Ibland är det bra att göra olika ekonomiska beräkningar på vad tänkt åtgärd ska kunna effektivisera. Det svenska nätverket för Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) har tagit fram Hälsokalkylatorn som ett sätt att utifrån olika riskfaktorer, framförallt levnadsvanor, kunna beräkna hälsa, hälsoekonomi och samhällskostnader.

Sammanfatta förbättringsarbetet på en A3-sida

Qulturum vid Region Jönköping och har tagit fram ett stöd för dokumentation av förbättringsarbetet. Här finns både arbetsmaterial och presentationsmaterial.

Sammanfatta förbättringsarbete på en A3-sida

Hälsokalkylatorn

Nätverket Hälsofrämjande hälso-och sjukvård har tagit fram en hälsokalkylator som kan anpassas till olika regioner med hänsyn till åldersstruktur och förekomst av riskfaktorer.

Hälsokalkylatorn – verktyg för hälsa och samhällskostnader från HFS-nätverket

Informationsansvarig

  • Elisabeth Skoog Garås
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset