Publicerad 12 augusti 2021

Styra och leda folkhälsa

Styrning och ledning skapar förutsättningar för att leverera god service till medborgarna och en hållbar samhällsutveckling. En framgångsfaktor för förbättrad folkhälsa är att de frågor som påverkar folkhälsan ingår i ordinarie styr- och ledningsstrukturer för planering som leder mot gemensamma mål.

Styr- och ledningsstrukturer innehåller flera delar där olika funktioner i kommun och region har olika uppdrag och roller. Kort sagt lägger politiken fast en riktning och mål som ledningen agerar utifrån där medarbetares och chefers engagemang, delaktighet och lärande är viktiga beståndsdelar. SKR har tillsammans med medlemmar tagit fram stöd för olika funktioner.

Detta stöd inom folkhälsa är framförallt för er som ansvarar och arbetar med folkhälsoarbetet på en strategisk övergripande nivå.

Styrprocess för en förbättrad folkhälsa

Oavsett vilket styr- och ledningssystem som används inom kommuner och regioner så ingår alltid delar som planering, uppföljning, analys och åtgärder. Det är samspelet mellan dessa som skapar förutsättningar för att leverera goda jämlika och jämställda tjänster till elever, brukare, patienter och hela befolkningen och samtidigt utveckla lokalsamhället.

SKR har tagit fram en övergripande modell för styrning och ledning, så kallade styrsnurran. Den består av tre delar; planera, följa upp och åtgärda. Styrsnurran är här i detta stöd anpassad med fokus på processen för en förbättrad folkhälsa. För att välfärdstjänsterna ska bli jämlika och jämställda och nå ut till alla grupper behöver frågorna komma in i de tre stegen.

Styrsnurran i två lager; medborgare/brukar, verksamhet. Planering, uppföljning/analys och åtgärder.

SKR:s styrsnurra

Övergripande SKR styrsnurra

1. Planering

Beskriva uppdrag, sätta mål, resursfördelning, handlingsplan.

Vad vill vi? Vilka mål ska uppnås? Vilka beslut om visioner, strategier och planer krävs? För jämlika och jämställda välfärdstjänster behöver vi säkra att tjänsterna når ut till alla målgrupper, via egen verksamhet eller i samverkan med andra aktörer som lättare når ut.

Planering folkhälsa

2. Uppföljning och analys

Samla ihop information, fokusera, sök orsaker, dra slutsatser, förslag till åtgärder.

Här är det lätt att vi drar för snabba slutsatser? Vad vet vi och vad tror vi, utifrån den kunskap som är känd just nu? Vilka skillnader kan vi se mellanolika grupper i befolkningen, t ex mellan kvinnor och män, mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar m.m.? Avvikelser, både positiva och negativa, fångas upp i denna del. Vad tror vi att de beror på, det vill säga vilka är de bakomliggande orsakerna och inte bara symtomen. Vad är mest verkningsfullt att främja, förebygga och åtgärda.

Uppföljning och analys folkhälsa

3. Åtgärder

Konsekvensbeskrivning, prioritera, beslut.

Vad gör vi? I den del föreslår vi åtgärder som påverkar både problemen och dess bakomliggande orsaker, och leder till förbättring (vad tar vi med oss – summan av analysfasen).

Åtgärder folkhälsa

Hälsa i alla politikområden – en förutsättning

Hälsa i alla politikområden är ett sätt att organisera folkhälsoarbetet som utgår från att det som påverkar hälsan finns utanför ”hälsoområdet”. Metodiken lyfter systematiskt fram alla politikområden som påverkar folkhälsan och vikten av att analysera dessa för att hitta positiva synergieffekter och undvika skadliga konsekvenser.

Hälsan i en befolkning påverkas av många olika faktorer som samspelar mellan individ och samhälle. Det nationella folkhälsomålet betonar vikten av att skapa förutsättningar i samhället för att nå en god och jämlik hälsa i befolkningen. Det kräver insatser inom en rad olika områden på såväl, nationell, regional och lokal nivå.

Det handlar om åtgärder som direkt påverkar folkhälsan såsom hälsofrämjande och förebyggande arbete samt arbete för att förbättra levnadsvanor. Det handlar också om åtgärder inom en rad andra områden som påverkar hur människor mår, till exempel utbildning, sysselsättning, arbetsvillkor, demokrati, bostäder och samhällsplanering hälso- och sjukvård samt social omsorg. För att nå en jämlik hälsa är det därför en förutsättning att inkludera hälsa i alla politikområden.

Stöd för att få in hälsa i flera politikområden

Nationella folkhälsopolitiken – vad handlar den om?

Vägledning för systematiskt folkhälsoarbete

Processtödet vänder sig till dig som arbetar strategiskt med folkhälsa. Vid organisering och genomförande av arbetet för en bättre folkhälsa finns det ett antal förutsättningar och framgångsfaktorer att ta fasta på.

Vägledningen innehåller sammanlagt 12 frågor och svar att utgå ifrån. Informationen bygger på evidensbaserad kunskap framtagen utifrån värderingar, forskning och beprövad erfarenhet. Frågorna och svaren kan läsas utan bestämd ordningsföljd.

Vägledning för systematiskt folkhälsoarbete

Göra jämlikt är att göra skillnad

SKR har tagit fram en vägledning ”Göra jämlikt är att göra skillnad- vägledning för jämlik ledning och styrning”. Den är ett stöd för de kommuner och regioner som utifrån det lokala självstyret, har ökad jämlikhet som mål . Vägledningen har tagits fram i samarbete med företrädare för kommuner och regioner. Den bygger på erfarenheter från arbete med jämställdhet, mänskliga rättigheter och folkhälsa. Den har också testats i praktiken i ett särskilt utvecklingsarbete med åtta kommuner och regioner.

Göra jämlikt är att göra skillnad - vägledning för jämlik ledning och styrning

Informationsansvarig

  • Elisabeth Skoog Garås
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset