Publicerad 24 november 2021

Systematiskt arbete med basala hygienrutiner

Pandemin har riktat förnyat fokus på basala hygienrutiner i vården, inte minst inom kommunal vård och omsorg. Att skapa en systematik för att kontinuerligt mäta och följa upp är nyckeln för ett hållbart hygienarbete. Här hittar du verktyg ihop med goda exempel från kommuner att inspireras av.

Verktyg för arbete med hygienrutiner

Socialstyrelsen har tagit fram en utbildning för personal inom regioner och kommuner med syftet att beskriva vikten av basala hygienrutiner och att öka följsamheten till dessa.

Utbildning Basala hygienrutiner i vård och omsorg, Socialstyrelsen

SKR erbjuder regioner och kommuner en nationell mätning inom basala hygienrutiner och klädregler en gång om året. Mätningen sker via observationsstudier vid patientnära arbete exempelvis omvårdnad, undersökning. Regioner och kommuner kan också själva använda databasen för att genomföra lokala mätningar.

Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler

Goda exempel från kommuner

Söderköping, Älmhult och Ronneby är tre kommuner som hittat sin modell för att arbeta med basala hygienrutiner. Här berättar tre medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) om arbetet i sin kommun.

Åsa Carlsson

Mätningarna ledde till hållbara resultat

När Åsa Carlsson, MAS i Söderköping, i mars 2020 fick se kommunens resultat i SKR:s nationella mätning av följsamhet till basala hygienrutiner blev det ett uppvaknande.

– Vi hade bara 19 procents följsamhet. Vi hade inte mätt så mycket tidigare, så det kom som en chock och gav oss verkligen en skjuts i arbetet.

Med stöd från socialchefen formulerade hon åtgärder och satte upp mål för arbetet. Hygienutbildningar för samtliga medarbetare, hygienombud i verksamheterna och mätningar av följsamheten varje månad.

– I början handlade det om att förändra en hel kultur. Första månaden avsatte jag två dagar i veckan för att hålla uppföljningsmöten med alla verksamhetschefer och höra hur långt de kommit i åtgärderna. Jag upplevdes nog som ganska tjatig, men det var en nyckel för att komma framåt.

En fungerande organisation

Idag har alla verksamheter ett eller flera hygienombud, som ansvarar för att varje månad följa upp och analysera mätningarnas resultat ihop med verksamhetscheferna. På så sätt har de identifierat förhållandevis enkla men viktiga åtgärder, som till exempel handspritshållare utanför rummen och hygienvagnar.

Åsa lyfter fram vikten av att hygienombuden har ansvar för uppföljning som en del av sin tjänst. Samtidigt behöver ledningen i form av MAS och socialchef ta övergripande ansvar för strategi och uppföljning.

– Organisationen är avgörande. Ofta förväntar man sig väldigt mycket av chefer i första linjen, men de har redan ett tillräckligt stort ansvar i den operativa verksamheten.

Mätbara resultat

Söderköpings kommun har kunnat se tydliga resultat av arbetet. I den nationella mätningen under hösten 2020 hade följsamheten ökat från 19 till 95 procent. Samma resultat våren 2021.

– Att mäta ger resultat! Man behöver sätta upp tydliga mål och jobba mot dem. Mätningarna kan vi aldrig släppa nu, då faller systemet, säger Åsa.

Åsa Svensson

Programmet skapade värdefullt engagemang

När kommunal vårdhygien hamnade i fokus under våren 2020 såg Åsa Svensson, MAS i Älmhults kommun, behovet av att mäta följsamheten ute i verksamheterna. Samtidigt saknade hon en organisation för att genomföra det.

– Vi hade varit dåliga på att mäta tidigare, så även om vårdpersonalen kanske följde hygienrutinerna kunde vi inte vara säkra, säger hon. Vill man ha folk med på tåget måste man ha ett mätresultat att visa upp.

Program för hygienombud

Förutom att genomföra fler mätningar behövde Åsa få fler i vårdpersonalen att vilja engagera sig. Hon kontaktade regionens vårdhygiensjuksköterska som hjälpte till att ta fram ett program för hygienombud. Tillsammans formulerade de en skriftlig uppdragsbeskrivning, och planerade fyra gemensamma träffar för ombuden det första året.

I hygienombudens uppdrag ligger bland annat två mätningar per år och att följa upp resultatet i den egna verksamheten. På träffarna har hygienombuden bland annat fått utbildning, stöd i att ta fram en handlingsplan för sin verksamhet, och en genomgång av verktyget för vårdhygienisk egenkontroll. De har också fått presentera sitt arbete med mätningar för verksamhetscheferna.

– Jag tror det är jätteviktigt att de känner att de får något för sitt arbete, både i form av synlighet och kompetensutveckling, säger Åsa.

Gå rätt väg i organisationen

För Åsa var det en framgångsfaktor att hon som MAS är placerad i kommunens förvaltningsledning och har ett tydligt mandat att kunna jobba systematiskt med frågan. Hon betonar vikten av att alltid börja i chefsledet för att få till förändring.

– Du måste börja med cheferna. Det är förvaltningsledningen som håller i resurserna. Hygienfrågan ska vara lika inpräntad i dem som i omsorgspersonalen.

Fokus framöver är att behålla systematiken, fortsätta mäta och arrangera träffar för hygienombuden.

– Vi behöver hålla i det vårdhygieniska arbetet, inspirera och följa upp hos verksamheterna. Vi har haft ett år med utbildning och fler mätningar, nu gäller det att hitta hållbarhet i det fortsatta arbetet, säger Åsa.

Katarina Losell

Tydlig målsättning gav skjuts i arbetet

Våren 2020 togs ett politiskt beslut i Ronneby om att uppnå 90 procents följsamhet av basala hygienrutiner i kommunens vårdverksamheter. Den nationella mätningen visade vissa brister, och MAS Katarina Losell påbörjade arbetet med att se över rutinerna.

– Det var jätteskönt att få draghjälp genom ett politiskt beslut, säger hon. Då hade vi det i ryggen när vi gick ut i verksamheterna för att tjata in basala hygienrutiner hos alla.

Stöd från vårdhygien i regionen

Katarina vände sig till regionens vårdhygien, som kommunen kan nyttja utan extra kostnad. De bistår med hygienronder genom ett standardiserat protokoll där de bland annat går igenom personalens kunskap om basal hygien, hur väl rutiner följs och hur utrymmen som tvättstuga och kök ser ut. Dessutom fick två medarbetare i kommunens covid-team kontakt med vårdhygien för extra utbildning. De ansvarade sedan för att utbilda all personal på kommunens äldreboenden, LSS-boenden och inom hemtjänst.

– Många som jobbat länge kände att utbildningen gav jättemycket, så det var en välinvesterad insats, berättar Katarina.

Fortsatta mätningar

Sedan 2020 har kommunen infört fyra årliga lokala mätningar, utöver SKR:s nationella mätning varje år. Katarina har hjälp av två undersköterskor för att sammanställa resultatet och presentera det per enhet och verksamhetsområde. Resultatet delas med verksamheterna för egna analyser av resultatet på enhetsnivå.

– Man kan inte bara mäta och mäta utan att titta på resultatet. Analysen är väldigt viktig, men det är lätt hänt att den prioriteras bort.

Planen framöver är bland annat att utbilda hygienombuden på alla enheter till instruktörer i basal hygien. Kommunen fortsätter att jobba mot målet om 90 procents följsamhet, och resultatet blir bättre för varje mätning.

– Pandemin gav en viktig skjuts i arbetet. Nu kommer utmaningen att fortsätta hålla fokus på frågan, säger Katarina.

Informationsansvarig

  • Lena Karlsson
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset