Hur ser nationell folkhälsopolitik ut?
Folkhälsopolitiken är antagen av riksdagen. Den är inte bindande som en lag men finns integrerad i många andra lagar och förordningar. Grunden för politikområdet är folkhälsovetenskapen. Folkhälsomyndigheten är kunskapsmyndighet.
Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagens beslut innebär att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas till 2048. Tillhörande åtta målområden tydliggör bestämningsfaktorerna för hälsa och bildar en sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur.
- Det tidiga livets villkor
- Kunskaper, kompetenser och utbildning
- Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
- Inkomster och försörjningsmöjligheter
- Boende och närmiljö
- Levnadsvanor
- Kontroll, inflytande och delaktighet
- En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Folkhälsopolitiken är vägledande för många samhällsaktörer
Folkhälsoarbete handlar om samhällsutveckling och hållbarhet. Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa, utifrån både nivå och fördelning. Vi arbetar för att människor ska ha likvärdiga förutsättningar och möjligheter till hälsa. Känslan av sammanhang lyfts ofta som en grundläggande förutsättning. Folkhälsoarbete är sektorsövergripande och bedrivs primärt inom ordinarie verksamheter och inte vid sidan om. Kommuner och regioner kan ha speciella folkhälsomedel för genomförande av folkhälsopolitiken.
Hälsa i alla politikområden
I ditt arbete behöver du identifiera möjligheter och utmaningar att lyfta folkhälsofrågorna på den politiska agendan. En god och jämlik välfärd kommer inte av sig självt. För att välfärdstjänsterna ska bli anpassade efter förutsättningar och behov bland olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män, måste folkhälsoperspektivet in i systemet för ledning och styrning. Från planering och beslutsfattande, till genomförande och uppföljning.
Strategin för att integrera folkhälsoperspektivet kallas ”Health in all policies” och den bör användas genom hela ärendeprocessen. Beslutsfattare och tjänstepersoner i alla sektorer behöver identifiera och minimera de negativa och maximera de positiva hälsoeffekterna av beslut, eftersom nästan all politikutveckling har bäring på hälsa och på förutsättningarna för jämlikhet i hälsa och därmed också på social hållbarhet.
Funderar över hur din organisation beaktar hälsa i styrdokument och styrkedjans olika delar. Finns ett helhetsperspektiv som omfattar både den sociala gradienten och grupper i utsatta positioner?
Läs mer
Tema folkhälsa - Nationellt folkhälsomål och målområden, Folkhälsomyndigheten
Politikområdesmål – delmål för folkhälsoarbete, Folkhälsomyndigheten