Efterfrågar den politiska ledningen resultat av arbetet?

Ökade skillnader i hälsa är en global utmaning. Lösningarna är komplexa eftersom det krävs samordning mellan olika styrnivåer och sektorer, och involverar ett stort antal aktörer och invånarna själva.

Vem är det då som behöver efterfråga åtgärder och se till att folkhälsoarbetet integreras i styrning och ledning? Om det inte efterfrågas, vad betyder det? Och görs kopplingen mellan folkhälsoarbete och förutsättningar för social hållbarhet?

Att den högsta politiska ledningen efterfrågar folkhälsoperspektivet i underlag och att beslut också ska bidra till jämlikhet i hälsa, är en viktig del av styrsystemet. Att efterfråga resultat av folkhälsoarbetet är också en förutsättning för långsiktighet och samarbete över partigränser. När efterfrågan på resultat bottnar i en bred politisk förankring underlättas systematik oberoende av politiska skiften och ekonomi. Politiken behöver ge uttryck för uthållighet. Exempelvis genom styrdokument som löper över mandatperioder. Om däremot det politiska ägarskapet saknas, får mål- och budgetstyrning liten effekt.

Folkhälsoarbetet – delat ansvar eller allas ansvar?

Folkhälsoarbete baseras på ett tvärsektoriellt synsätt och arbetssätt där ansvaret vilar på flera nämnder. Det övergripande ägarskapet finns ofta hos styrelse respektive fullmäktige i kommuner och regioner. Därför behöver du motivera och skapa förutsättningar för samverkan mellan förvaltningar och med andra samhällsaktörer.

• Har du förberett med argument om värdet och vinsten med att förbättra folkhälsan och varför andra behöver prioritera och beakta folkhälsa i sitt arbete?
• Kan du hantera invändningar för att driva arbetet framåt?
• Får du stöd av din närmaste chef i att driva en sådan dialog?

Politiken i respektive nämnd bör säkerställa att processer och stödstrukturer har integrerat folkhälsa och att hälsofrämjande arbetssätt praktiseras i verksamheterna. Om det finns någon form av politiskt råd eller liknande, med ett brett mandat att vägleda och samordna, bör folkhälsoarbetet knytas till ett sådant råd och vara ett stöd i ditt arbete.

Underlag motiverar efterfrågan – efterfrågan driver folkhälsoarbetet

Folkhälsopolitik bygger på fakta och statistik som på ett tillförlitligt sätt kopplar till såväl behov hos olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, som åtgärder, kostnader och förväntade resultat. För att politiken ska kunna prioritera vad som ska göras och ge uppdrag till verksamheterna att genomföra dessa åtgärder behöver du tillhandahålla bra underlag. Fundera på hur du kan öka politikens efterfrågan på underlag. Till exempel utifrån årshjulets/styrsnurrans olika delar.

Ett sätt är att beskriva potentiella konsekvenser för olika grupper i beslutsunderlag. Tjänsteskrivelser kan exempelvis innehålla förslag på hur återrapportering av resultat kan göras. För att få styrning i arbetet är det viktigt att politiken efterfrågar återrapportering av utfört arbete och vilka effekter som uppnåddes för att kunna ta beslut om hur verksamheten ska drivas vidare, alternativt läggas ner.

Förtroendevalda ger förutsättningar för välfärd och folkhälsa