Publicerad 17 mars 2021

Undvik fallgropar i statistiken

Det finns några viktiga generella medskick som du kan ha med dig när du tolkar och jämför statistik för att inte hamna i fallgropar. Det handlar om jämförelser mellan kommuner respektive regioner, medelvärden, olika grupper i befolkningen samt säkerhet i mätningar.

Se upp med vad du jämför

Öppna jämförelser ger dig möjlighet att jämföra din kommun eller region med andra. De skillnader du ser har dock inte alltid en geografisk förklaring, utan det finns en rad andra faktorer som påverkar resultaten tex

  • befolkningsstruktur utifrån invånarnas livsvillkor
  • levnadsförhållanden
  • levnadsvanor
  • hälsa
  • vårdbehov
  • socioekonomiska förutsättningarna
  • befolkningstätheten
  • arbetsmarknadsstrukturen

Jämförelse mellan olika kommuner eller regioner

Ett resultat som i Kolada är positivt (grönt) jämfört med andra, kan ändå behöva förbättras då jämförelsen visar en rangordning mellan alla kommuner. Tvärtom kan ett resultat som är ”negativt” (rött) i jämförelser med andra, ändå vara ett ”bra” resultat, för indikatorer såsom vaccinationer, där de flesta har ”bra” resultat. I en rangordning av alla kommuner så kommer alltid några hamna i botten eller toppen. Glöm inte att kryssa i ”könsuppdelat” så du får resultat för totalt, kvinnor och män – rangordningen kan variera.

För att göra jämförelser med andra kommuner eller regioner kan du ibland behöva ta hänsyn till konfidensintervall som oftast kan visas i Folkhälsomyndighetens databaser.

Medelvärde suddar ut skillnader

Att ta hänsyn till kommunens eller regionens befolkningsstruktur bidrar till att fördjupa tolkningen av resultatet och underlätta förslag till åtgärder. men det betyder inte att det inte går att göra förbättring – i dessa fall kan kompenserande åtgärder vara lämpliga.

Ojämlikhet i hälsa innebär att det finns systematiska skillnader mellan olika grupper. Skillnader som ofta är påverkbara. Många indikatorer har en stark koppling till olika gruppers socioekonomiska situation. Därför är det viktigt att statistik också belyser situationen för olika grupper av kvinnor respektive män, såsom socioekonomi, ålder, födelseland etcetera.

I Kolada kan du jämföra din kommuns resultat med andra som har liknande befolkningsstruktur. Välj ”liknande kommuner/regioner socioekonomi” när du visar staplar eller trender. Då visas några av dem som har liknande socioekonomisk befolkningsstruktur utifrån flera bakgrundsvariabler, bland annat inkomst, utbildning, sysselsättning, arbetslöshet, mm. Detta är särskilt hjälpsamt för kommuner eftersom statistiken inte räcker till att bryta ned kommunresultat för olika socioekonomiska grupper.

Du kan alltid se resultat redovisade för kvinnor och män, men det finns även andra grupper att ta hänsyn till när du tolkar resultaten. Exempelvis kan statistikunderlaget vara för litet för att kunna redovisas på kommunal eller regional nivå, t ex för personer med funktionsnedsättning eller med annat födelseland än Sverige.

Använd istället nationella trender för berörda grupper och gör en tolkning utifrån dem. Dessa resultat hittar du bland annat hos Folkhälsomyndigheten.

Vad är det som gör att dessa skillnader inte skulle finnas i din kommun eller region?

Folkhälsomyndigheten: Folkhälsans utveckling

Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser

Utbildningsnivå markör för socioekonomisk situation

Den socioekonomiska situationen speglas ofta med hjälp av utbildningsnivå.

På riksnivå nivå används åldersintervallet 35-74 år, så att vidareutbildning ska ha hunnit genomföras. På regionnivå finns tillräckligt med data och där är resultaten redovisade med uppdelning på utbildningsnivå.

I Öppna jämförelser folkhälsa och i Kolada utökas åldersspannet till 25-74 år för att kunna visa resultat för så många regioner som möjligt. Då regionerna har gjort tilläggsbeställningar av fler enkäter för att få ett större statistikunderlag ingår resultat från fler invånare än på riksnivå. Därför går det inte direkt att jämföra resultat för utbildningsnivåer på regionnivå med riksnivå.

Fundera på om resultaten är åldersberoende, det vill säga om de yngsta grupperna skulle kunna påverka resultatet då även 25-34-åringar finns med bland regionernas resultat utifrån socioekonomi.

Viktning av resultat och bortfall

Vid befolkningsenkäter görs ett obundet slumpmässigt urval som ska representera befolkningen i det område som mäts (nationellt, regionalt och lokalt). Eftersom alla inte svarar på enkäten sker ett visst bortfall. Därför görs en statistisk viktning för att resultaten ska spegla hela befolkningen och inte bara de som svarat på enkäten. Bortfallsanalyser görs löpande vid varje undersökning.

Säkerhet i mätningar –konfidensintervall

I statistik finns alltid en del osäkerhet, vilken kan beskrivas av ett konfidensintervall. Det redovisas inte alltid men när det finns är det viktigt att ta hänsyn till.

Ett konfidensintervall visar det intervall som det ”sanna” resultatet med stor säkerhet ligger inom. Det används för att uppskatta osäkerheten i mätningen. Oftast anges den övre och nedre gränsen inom var det ”sanna” värdet befinner sig med 95 procents säkerhet.

Jämförelse mellan Halland och Örebro.

Exempel på konfindensintervall från Kolada.

För några indikatorer i rapporten Öppna jämförelser folkhälsa visas konfidensintervallen i diagrammen som ett smalt svart streck. Här kan du se om intervallen (strecket) överlappar varandra. Om de gör det som på bilden nedan så är skillnaden mellan de två länen inte säkerställd.

I Folkhälsomyndighetens statistikprodukter kan du ibland välja om konfidensintervall ska visas. Även i dessa fall får du göra en jämförelse om intervallen överlappar varandra eller inte för att se om det är en säker skillnad mellan resultaten.

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset