Publicerad 20 september 2021

Sen invändning mot brister i förfrågningsunderlag

Förvaltningsrätten ansåg att leverantören inte drabbats av någon skada men kammarrätten höll inte med.

En leverantör som kommit på tredje plats i en upphandling av ramavtal menade att upphandlingsunderlagen innehöll otillåtet golvpris.

Bakgrund

En kommun upphandlande ramavtal avseende måleriarbeten genom förenklat förfarande. Avrop skulle dels ske genom rangordning för arbeten upp till ett visst belopp och för arbeten överstigande beloppet skulle avrop ske genom förnyad konkurrensutsättning.

Den klagande leverantören placerade sig som nummer tre i rangordningen men var också kvalificerad att lämna anbud vid förnyad konkurrensutsättning.

I förfrågningsunderlaget definierades pris som en kostnad vilket innebar att minuspriser inte fick offereras. Kommunen menade att avsikten med detta var att inte få osunda strategiska anbud eftersom sådana i regel leder till att arbeten inte utförs, eller att de utförs för sent eller felaktigt.

Kommunen förde också fram att inte acceptera negativa priser inte har något med golvpriser att göra och att kraven var tydliga och ändamålsenliga. Inga frågor hade heller ställts under anbudstiden rörande prisangivelserna.

Förvaltningsrätten menade att bristen som leverantören förde fram i överprövningen var känd när anbudet lämnades in och att leverantören anpassat sitt anbud till förutsättningarna. Leverantören hade därmed inte lidit eller kunde komma att lida någon skada.

Även leverantörer bör medverka till att principerna om effektivitet och skyndsamhet kan upprätthållas. Dess principer gynnar nämligen samtliga aktörer i en upphandling menar förvaltningsrätten vidare.

Kammarrätten delade inte detta synsätt utan återförvisade målet till förvaltningsrätten för att pröva de påstådda bristerna. Det saknas enligt kammarrätten stöd för att avslå en ansökan om överprövning på grund av att en leverantör klagat för sent och att någon skada därför inte har eller kan komma att drabba denne.

Kammarrätten i Sundsvall den 22 juni 2021, mål nummer 1157-21.

Kommentar

Som både förvaltningsrätten och kammarrätten påpekar i sina domskäl saknas det bestämmelser om preklusion (det vill säga en senast angiven tidpunkt när klagomål får ske) i svensk upphandlingslagstiftning.

Att en sen invändning från en leverantör som faktiskt fått kontrakt borde kunna leda till att leverantörens skada bedömdes på ett annat sätt är intressant. Just effektivitet och skyndsamhet är efterfrågat från aktörer och det har förvaltningsrätten uppmärksammat och försökt beakta här.

Detta mål kan jämföras med ett från Kammarrätten i Stockholm (mål nummer 8483-20 från den 30 juni 2021) vari bedömdes att leverantörer, som fått sina anbud förkastade, inte ansetts lida skada på grund av brister i upphandlingen vilka saknade samband med grunden för förkastandet.

Kammarrätten i Stockholm ansåg att bolagen inte lyckades visa att de skulle ha utformat anbuden annorlunda om bristerna inte hade funnits.

Beträffande golvpris har Högsta förvaltningsrätten som bekant i avgörandet 2018 ref. 50 kommit fram till att det inte är förenligt med upphandlingslagstiftningen att som obligatoriskt krav ange att anbud med ett timarvode under en viss nivå (så kallat golvpris) inte kommer att antas.

Om modellen som användes i denna upphandling är jämförbar med den och kommer att underkännas återstår alltså att se.

Informationsansvarig

  • Hampus Allerstrand
    Förbundsjurist

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset