Publicerad 20 september 2021

Ramavtal gav part ensamrätt att utföra tjänster

Mellandom i ett skadeståndsmål med flera skiljaktiga justitieråd dels beträffande slutsatsen, dels beträffande motiveringen.

Konsekvensen av avgörandet är att hädanefter bör ramavtal innehålla information som klargör om det är exklusivt eller inte.

Bakgrund

Den upphandlande myndigheten, en institution under Nordiska ministerrådet, hade upphandlat ett ramavtal med en leverantör om fyra år för tjänster inom områdena för information, varumärke och integrerade kommunikation enligt ÄLOU (2007 års lag).

Den vinnande leverantören, Konsulten, väckte skadeståndstalan på grund av kontraktsbrott eftersom Konsulten menade att myndigheten låtit andra aktörer utföra tjänster som omfattas av ramavtalet.

Myndigheten menade att ramavtalet inte innebär någon skyldighet för myndigheten att avropa tjänster från ramavtalet när behov uppstod.

I en mellandom kom tingsrätten fram till att ramavtalet gav Konsulten en ensamrätt att utföra tjänsterna i ramavtalet. Hovrätten ansåg till skillnad från tingsrätten att ramavtalet inte innebar en ensamrätt för Konsulten.

Frågan som Högsta Domstolen hade att pröva var om ramavtalet mellan parterna var exklusivt och gav Konsulten en ensamrätt att utföra tjänsterna när behov av sådana tjänster uppkommer.

HD behandlade även följdfrågan om köp från andra än Konsulten i så fall skulle utgöra ett avtalsbrott.

I ramavtalet angavs att beställaren inte förband sig att avropa några bestämda volymer samtidigt som Konsulten åtog sig att under hela ramavtalsperioden garantera leverans och hantera myndigheten som en prioriterad kund.

Konsulten skulle bland annat också anmäla eventuella andra uppdrag som kunde innebära jäv. Parterna skulle hålla samråd och följa upp ramavtalet en gång per år.

HD inleder med att konstatera att det inte är relevant att försöka fastställa en gemensam partsavsikt som normalt utgör utgångspunkten vid avtalstolkning. Istället får ramavtalets ordalydelse och andra dokument som hör till det som förfrågningsunderlag och administrativa föreskrifter användas som underlag.

HD påpekar att det saknas bestämmelser om parternas ömsesidiga förpliktelser i såväl svensk upphandlingsrätt som i direktiven som dessa bygger på. Ändå menar HD att upphandlingslagstiftningen är en naturlig utgångspunkt.

En helhetsbedömning utifrån avtalet och dess syfte och dess upphandlingsrättsliga sammanhang ska göras enligt domstolen. Tolkningen bör enligt HD harmoniera med avtalet i övrigt och utgå ifrån att ett avtal ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen.

I detta fall innebär det enligt HD att det talar för att avtalet ska anses innebära en ensamrätt för Konsulten. Att myndigheten skulle teckna ramavtal med endast en leverantör som ska kunna leverera allt stödjer ytterligare att det är fråga om ensamrätt för Konsulten.

Slutsats

HD drar slutsatsen att ramavtalet innebär en ensamrätt för Konsulten i den meningen att det utgör ett avtalsbrott om Beställaren köper sådana tjänster som omfattas av avtalet från någon annan än Konsulten.

HD öppnar dock för möjligheten att Beställaren kan upphandla ytterligare ramavtal avseende samma slag av tjänster eller till och med direktupphandla sådana.

HD meddelade dom den 30 juli 2021, målets nummer är T 4071-20. Två justitieråd var skiljaktiga och ansåg att det inte gick att läsa in en ensamrätt för Konsulten i avtalet. Ett justitieråd var skiljaktig beträffande motiveringen men ansåg att övervägande skäl talade för att ramavtalet innebar en ensamrätt.

Kommentar

Hade avgörandet slutat med punkt 22 där det framgår att ramavtalet innebär en ensamrätt hade det varit till ledning.

Nu tillkommer den besvärliga punkten att även om avtalet innebär en ensamrätt så anser HD att det är oklart om det skulle kunna innebära att beställaren kan upphandla ytterligare ramavtal avseende samma slags tjänster eller till och med direktupphandla sådana. Det skulle i så fall ta udden av Konsultens ensamrätt.

Rekommendationen utifrån detta avgörande är att ett ramavtal bör innehålla en klausul om det ska vara exklusivt eller om det inte ska vara det. Tydliga avtal som inte behöver fyllas ut genom tolkning är naturligtvis att föredra.

Informationsansvarig

  • Hampus Allerstrand
    Förbundsjurist

Kontakta oss

Kontakta SKR

Välkommen att skicka in din organisations frågor

  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.
  • Se till att frågan är väl förberedd innan du skickar in den.
  • Det ingår inte i SKR:s uppgifter att ge service till privatpersoner och privata företag.


Undvik känsliga personuppgifter när du beskriver ditt ärende.






Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.