Vad innebär begreppet delegering i förhållande till så kallad ren verkställighet?

Kommunallagen skiljer å ena sidan mellan beslut som kan delegeras (verklig beslutanderätt) och å andra sidan rent förberedande eller verkställande beslut och åtgärder. En delegationsordning ska inte omfatta beslut eller åtgärder av rent förberedande eller verkställande art. Gränsdragningen mellan beslut i KL:s mening och verkställighetsåt­gärder är inte helt klar. Delegering innebär överlåtande av en beslutsfunktion, vilket betyder att delegaten inträder i nämndens ställe. Egentliga beslut kan som regel över­klagas antingen genom laglighetsprövning eller genom förvaltningsbesvär. Även avgivande av yttranden innefattar dock sådana självständiga bedömningar att fråga är om verklig beslutanderätt, även om inte alla yttranden kan överklagas. När fråga är om ren verkställighet saknas som regel utrymme för olika beslutsalternativ eller valmöjligheter. En stor del av åtgärder inom förvaltningen kan ses som verkställighetsåtgärder, inom personaladministration, interna inköp och beställningar, fastighetsförvaltning med mera. SKR:s underlag har ingen uppräkning av sådana åtgärder med till exempel beloppsgränser eftersom hur detta organiserats skiljer sig åt mellan kommunerna.

Att ge service eller information till en verksamhetsutövare ingår som led i den löpande tillsynen. Att utöva tillsyn som sådan innebär inte i sig något beslut i KL:s mening. Det är alltså inte fråga om att föra över någon beslutanderätt från nämnd till delegat. Information och service till allmänheten är också ren verkställighet. I förhållande till tidigare underlag har inköp under dold identitet lagts till då många kommuner anser att ställningstaganden bör göras inför inköp i de enskilda fallen.

Vad kan nämnas särskilt om avgiftsbeslut med mera?

När det gäller avgifter för prövning och tillsyn/kontroll enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen är det mycket som talar för att avgiftsdebiteringen, ur ett kommunalrättsligt perspektiv, utgör ren verkställighet i de fall avgiftsbeloppet (kronor och öre) framgår direkt av taxan (se prop. 1990/91:117 sid. 204 ). Något särskilt avgiftsbeslut behöver då inte fattas, utan det räcker att en räkning på avgiften skickas till verksamhetsutövaren eller den som ska utföra en åtgärd.

Påförandet av avgift kan dock innehålla sådana självständiga bedömningar som gör att debiteringen inte bör betraktas som ren verkställighet – det gäller till exempel skäligheten i nedlagd tid på ett ärende med timavgift eller beaktande av skäl för ned­sättning eller jämkning av avgift.

Tillämpning av risk- och erfarenhetsmomenten i enlighet med SKR:s tidigare underlag till taxan innefattar normalt sett sådana bedömningar att det inte är fråga om ren verkställighet. Klassning av verksamheter för bestämning av viss avgiftskod har enligt tidigare praxis inte bedömts som ett beslut som kunde överklagas men Mark- och miljööverdomstolen har i flera nyare avgöranden ansett att klassningsbeslut inför avgiftsuttag kunde överklagas. Se Mark- och miljödomstolens dom 2018-10-16 i M 842-18, 27 juni 2019 i M 9096-18 och 2021-05-28 i bl.a. M 9446-20. I vissa avgöranden har författningsstöd för att fatta klassningsbeslut ifrågasatts.

Mål: M 842-18, Mark- och miljööverdomstolen

Mål: M 9096-18, Mark- och miljööverdomstolen

Mål: M 9446-20, Mark- och miljööverdomstolen

På livsmedelsområdet är systemet för riskklassningen under översyn och det är oklart vilket begrepp som kommer användas i framtiden. I SKR underlag nämns både riskklassningsbeslut (förhandsdebitering) och beslut om kontrollfrekvens (efterhandsdebitering). En kommun som gått över till efterhandsdebitering inom visst område behöver inte ka kvar delegation för beslut om årliga avgifter inom området.

När klassningsbeslut ska fattas enligt kommunens taxa bör de delegeras. I annat fall ligger beslutanderätten kvar på nämnden.

I fråga om avgifter som inte direkt framgår till sitt belopp av en taxa finns normalt skäl att fatta ett formellt avgiftsbeslut i de enskilda ärendena. Då ingår övervägandet om den taxekod som är tillämplig i övervägandet. Särskilt beslut om avgift kan fattas av tjänsteman eller förtroendevald i nämnden endast efter delegering.