Publicerad 29 mars 2021

Köp av verksamhet

Sektorns köp av verksamhet ökade med 5 procent under 2019. Året präglades av en normalisering efter effekterna av 2015 års ökande antalet asylsökande och då kraftigt ökade kostnader och därefter successiv nedgång av kommunernas kostnader för placeringar av asylsökande.

Drift i egen regi, i privat regi eller i samverkan med andra

Den övervägande delen av offentlig verksamhet som kommunerna respektive regionerna ansvarar för bedrivs av dem själva, i offentlig regi. En kommun eller region kan även välja att överlåta ansvaret för driften på privata utförare, eller att välja att samverka med andra offentliga verksamheter.

SKR fortsätter att följa i vilken omfattning verksamhet köps in från andra. Uppföljningen sker årsvis som en del i analysen om förekomst och konsekvenser av olika drift- och regiformer inom välfärdssektorn. Från år 2020 sker publiceringen digitalt.

Köp av verksamhet för 182 miljarder kronor

Kommuner och regioner köpte 2019 verksamhet för totalt 210 miljarder kronor. För att spegla kostnaderna av kommuners och regioners köp av verksamhet samt att undvika att samma kostnader dubbelräknas minskas värdet av köpen med intäkter från försäljning av verksamhet till kommuner och regioner. Den interna handeln av verksamhet inom sektorn uppgår till 28 miljarder kronor. När denna räknats av uppgår sektorns kostnader för verksamhet som man köper av andra aktörer, såväl offentliga som privata, till 182 miljarder kronor år 2019.

På undersidor där uppgifter om kommuner respektive regioners köp av verksamhet presenteras görs alla jämförelser av kostnader inklusive sektorns interna köp av verksamhet, ibland definierat som interkommunala köp. Uppgiften är då jämförbar med uppgifter som finns i Kolada.

Kolada

Kostnaderna för köp av verksamhet i nominella tal ökade 2019 med 5,4 procent. Eftersom värdet är i nominella tal utgör inflation och löneutveckling en del av denna ökning. Som jämförelse uppgick landstingsprisindex LPIK för 2019 till 2,5 procent.

Landstingsprisindex

Tabell 1. Kostnadsutveckling för köp av verksamhet utanför sektorn, 2015–2019

Miljarder kronor och procent

Tabellen visar kostnadsutveckling för köp av verksamhet utanför sektorn i miljarder kronor och procent för åren 2015–2019.

Sektorns externa köp av verksamhet

2015

2016

2017

2018

2019

Kostnader, löpande priser, miljarder kronor

150

163

167

173

182

Årlig kostnadsutveckling, procent

8,7 %

8,4 %

2,8 %

3,4 %

5,4 %

Leverantörer till offentlig sektor

I detta avsnitt redovisas översiktligt vem sektorn köper verksamhet från.

Leverantörerna delas i två huvudgrupper, offentliga och privata. Offentliga utförare till kommuner och regioner är bolag inom den kommunala koncernen, andra kommuner eller regioner, kommunalförbund och staten (statliga myndigheter, högskolor/universitet etc). Privata utförare är företag respektive föreningar, stiftelser och enskilda.

Tabell 2. Kostnader för köp av verksamhet per motpart 2019

Miljarder kronor

Tabellen visar kostnader för köp av verksamhet per motpart för år 2019 i miljarder kronor.

Leverantörer av verksamhet till offentlig sektor

Kommuner

Regioner

Sektorn totalt

Offentliga utförare (exklusive kommuner och regioner)

15

13

27

Privata utförare

103

52

155

– privata företag

86

50

137

– föreningar, stiftelser och enskilda

16

2

18

Utlandet

0,0

0,1

0,2

Sektorns totala köp av verksamhet från andra

118

65

182

För den verksamhet som kommuner och regioner köper så är det primärt privata företag som är leverantörer, de utgör 75 procent av kostnaderna av den verksamhet som sektorn anskaffar. Föreningar, stiftelser och enskilda står för tio procent, offentligägda bolag för åtta procent, kommunalförbund för fem procent och statligt styrda myndigheter och organisationer för två procent. En promille (0,1 procent) verksamhet köptes från utlandet, där regionerna köpte för ¾ av de 183 miljonerna.

Privata utförare inom välfärden

Privata utförare, vilket innefattar både privata företag som föreningar och stiftelser har ökat värdet av försäljning av verksamhet till kommuner och regioner från 59 miljarder kronor 2006 till 155 miljarder kronor 2019, en ökning med 163 procent. Största ökningarna inträffade i samband med ikraftträdandet av lagen om valfrihetssystem, LOV, 2008–2010.

Diagram 1. Köp av verksamhet (netto) från privata utförare, 2006–2019

Miljarder kronor

Kostnadsökningen var också stor i samband med en ökad invandring 2014–2015. Kommunens kostnader för asylsökandes placeringar i kommunala boendeformer ökade mycket kraftigt under 2015–2016, för att under 2017–2019 successivt minska, och är nu nere på samma nivå som under 2014. Kommunernas kostnadsutveckling för verksamhet som köpts från privata utförare är mer konstant när verksamhetsområdet som avser insatser riktade till asylsökande exkluderas.

Det är regionerna som drar upp genomsnittet för verksamhet som köps från privata utförare. Detta är en följd av satsningar på primärvården och en omställning till nära vård. Kostnader för digital vård har tillkommit och kan ha bidragit till ökade kostnader, då det fortfarande är osäkert om effekter på kostnader inom den övriga vården.

Diagram 2. Kostnadsutvecklingstakt köp av privata utförare (nominella tal), 2007–2019

Procent

Idéburna aktörer

Föreningar, stiftelser (och enskilda) utgör en del i kategorin privata utförare. Volymen verksamhet som köps från idéburna aktörer utgörs av cirka 1/8 i förhållande till verksamhet som köps från privata företag (for profit), 18 i förhållande till 137 miljarder kronor. Utvecklingen har också varit lägre. Jämfört med 2006 har köp från idéburna aktörer ökat med 45 procent (for profit +196 procent). Jämfört med 2012 har köp från idéburna ökat med 7 procent (for profit +58 procent). Regionerna har emellertid ökat köp från idéburna aktörer med 64 procent mellan 2012 till 2019, medan kommunernas köp ökat med endast tre procent. Regionerna köper från idéburna aktörer med 1/10 av vad kommunerna gör, 1,6 i förhållande till 16,4 miljarder kronor.

Analys av kostnadsutveckling 2006–2019

Kostnaderna som återfinns bland dessa uppgifter redovisas i nominella tal. Att värdet av köpt verksamhet årligen stiger beror delvis på prisjustering för kompensera för inflation och löneökningar. Kostnader ökar också som en konsekvens av att befolkningen ökar, volymen elever, patienter och brukare blir allt fler. Kostnadsökningar beroende på dessa faktorer kan justeras (värdet diskonteras) för att få ett mått på den faktiska förändringen, till exempel beroende på beslut att anskaffa en det av det kommunala uppdraget från privata utförare, eller satsningar och ambitionsökning som får till följd att antalet arbetade timmar eller andra kostnader ökar.

Sektorns kostnadsutvecklingstakt för köp av verksamhet från privata utförare mellan 2006 och 2019 var 163 procent, men justerat för inflation och befolkningsutveckling är volymutvecklingen lägre, drygt 100 procent. Grupperat i 4-årsperioder finner vi att köp av verksamhet från privata ökade med 33 procent (i fasta priser och justerat för befolkningsökning) mellan 2006-2010, för att minska till 9 procent under den senast föregående mandatperioden 2014-2018, en period med en majoritet av vänster- eller blocköverskridande styren.

Tabell 3. Kostnadsutveckling under tre mandatperioder

Procent

Tabellen visar kostnadsutveckling under tre mandatperioder från 2006, 2010 respektive 2014 i procent.

Köp av verksamhet

2006–2010

2010–2014

2014–2018

2006–2019

– volym (ökning i folkmängd)

3 %

4 %

5 %

13 %

– inflation (löne-/kostnadsutveckling, LPIK exklusive LM)

12 %

10 %

12 %

42 %

– volym (beslut att överlämna verksamhet till privata till exempel genom LOU/LOV)

33 %

20 %

9 %

108 %

Summa

48 %

34 %

26 %

163 %

Köpt verksamhet som andel av totala kostnader

Kommuner köper nästan dubbelt så mycket verksamhet från jämfört med regionerna, 118 mot 65 miljarder kronor. Men om kostnaderna för köp av verksamhet ställs mot totala kostnader kan konstateras att kommuner och regioner köper verksamhet i samma omfattning, drygt 17 procent.

Tabell 4. Kostnader och andelar för köp av verksamhet 2019

Miljarder kronor och procent

Tabellen visar kostnader och andelar för köp av verksamhet för år 2019, i miljarder kronor och procent.


Kommuner

Regioner

Sektorn

Köp av verksamhet (för egna invånare)

118

65

182

Kostnad för eget åtagande

676

375

1 051

Andel

17,4 %

17,3 %

17,4 %

Sektorns köp av verksamhet från andra offentliga utförare ökade 2019 i nominella tal med 5 procent, men sett till andelen av totala kostnader är köp från andra offentliga i princip oförändrad på 2,6 procent. Däremot fortsatte köp av verksamhet från privata företag att öka. Andel av totala kostnader ökade med 0,3 procentenheter till 13,0 procent 2019. Köp från föreningar och stiftelser ökar förvisso i nominella tal, med 3 procent 2019, men andel av totala kostnader förblir oförändrad på 1,7 procent , främst beroende av att leverantörskategorin volym är lägre, 1/8 av volymen som köps från privata företag.

Diagram 3. Köp av verksamhet (netto) som andel av kostnader för eget åtagande, per leverantörsgrupp, 2012–2019

Procent

Begreppsförklaringar, avgränsningar och metod

Med köp av verksamhet avses kostnader för anskaffning av sådan verksamhet som utgör kommuners och regioners kärnverksamhet, vård, skola och omsorg samt vissa andra områden som kultur och trafik. Köp av stödverksamhet såsom städning och fastighetsskötsel ingår inte i köp av verksamhet.

Med verksamhet avses ett offentligt uppdrag i större omfattning, som kommunen annars utfört själv. Ibland benämns denna som entreprenad. Som grund för anskaffning av verksamhet från andra finns i regel ett avtal som ingåtts med en leverantör efter en upphandling eller genom att valfrihetssystem införts. Köp av verksamhet omfattar också kostnader för bidrag till fristående skolor, liksom köp från andra offentliga aktörer, kommuner, regioner, egna bolag, kommunalförbund med flera.

Summa egentlig verksamhet är en summering samtliga verksamheter exklusive affärsverksamhet.

Bruttokostnader är en summering av externa och interna kostnader.

Kostnad för eget åtagande definieras som bruttokostnaden minskad med dels interna intäkter dels med intäkter från andra kommuner och regioner.

Nettokostnad definieras som bruttokostnad minskad med externa och interna intäkter.

Kvalitet och bortfall

Kostnadsredovisningen avser egentlig verksamhet, exklusive affärsverksamhet, den verksamhet som i huvudsak skattefinansieras. Köpt verksamhet avser huvudmannens kärnverksamhet. Köpt stödverksamhet som städ räknas inte som köp av verksamhet.

I denna övergripande sektorsanalys har försäljning internt inom sektorn eliminerats för att undvika dubbelräkning. Genom att justera för interkommunala ersättningar speglar kostnaderna åtagandet för de egna invånarna. Kommuners respektive regioners köp av verksamhet presenteras på egna sidor, där sektorsintern handel av verksamhet inte elimineras. Det föreligger också skillnader mellan hur kommuners och regioners kostnader redovisas, bland annat vilken kostnadsnivå som används i nämnaren när kostnaden för köp av verksamhet ställs i relation till ”totala kostnader”.

Kommunernas köp av verksamhet

Regionernas köp av verksamhet

Vissa diskrepanser kan finnas när kärnverksamhet bedrivs i ett kommunalt bolag, hur ersättningen till dotterbolaget betecknas. Om ett driftsbidrag till bolaget felaktigt bokförs som koncernbidrag kommer inte värdet av den verksamheten att ingå i underlaget för analysen. Av samma anledning ingår inte heller kostnader för köp av verksamhet som ett dotterbolag eller samordningsförbund genomför.

Källan för dessa uppgifter är kommuners och regioners räkenskapssammandraget (RS) som årligen lämnas till och bearbetas av Statistiska Centralbyrån, SCB. Uppgifterna sammanställs manuellt i kommuner och regioner och kvaliteten i de uppgifter som presenteras i denna analys är beroende av att korrekta uppgifter lämnats till SCB. Även om vissa automatiska kontroller sker i samband med ifyllandet av blanketter, är uppgiftslämnandet relativt komplext. Visst bortfall kan också förekomma.

Kolada

För fördjupning i kommuners och regioners kostnader för köp av verksamhet hänvisas till Kolada, en öppen databas för kommuner och regioner. Det kan finnas skillnader mellan redovisade uppgifter här i förhållande till uppgifter i Kolada, beroende på vilket kostnadsbegrepp som används, även om detta har försökt undvikas.

I tabellen nedan redovisas skillnader i vilka kostnadsbegrepp som används vid beräkning i täljare och nämnare i olika sammanhang.

Tabell 5. Förklaringsmodell avseende täljare och nämnare som utgör skillnader mellan nationell netto- och bruttodata som återfinns i Kolada

Tabellen visar en förklaringsmodell för täljare och nämnare som utgör skillnader mellan nationell netto- och bruttodata som återfinns i Kolada

Nämnare, Täljare →

Köp av
verksamhet
(brutto)

Köp av
verksamhet
(netto,
inklusive fsg till kommun/region)

Kostnad för det egna åtagandet

Kolada: Kommuner 19,4 %
(Sektorn 20,0 %)

Kommuner: 17,4 %
Regioner : 17,3 %
Sektorn 17,4 %

Nettokostnader

Kolada: Regioner 24,4 %
(Sektorn 23,4 %)

 

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset