Publicerad 1 oktober 2021

Betänkande om god kommunal hushållning i kommuner och regioner

Utredningen ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” överlämnade den 22 september sitt betänkande till civilminister Lena Micko. Utredningens förslag syftar till att hjälpa kommuner och regioner till en effektiv ekonomistyrning och hjälpa sektorn att nå ”en god kommunal hushållning”.

Betänkandet innehåller förslag som enligt utredningen syftar till att, genom ett utvecklat regelverk, ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta framtida utmaningar genom en effektiv ekonomistyrning.

En god kommunal hushållning SOU 2021:75, Regeringen

Nytt begrepp: God kommunal hushållning

Utredningen föreslår att det nuvarande begreppet ”god ekonomisk hushållning” i kommunallagen ersätts med ”god kommunal hushållning”. God kommunal hushållning innebär att ekonomin ska förvaltas på ett säkert och långsiktigt hållbart sätt. Inom de gränser som ekonomin sätter ska verksamheten vara ändamålsenligt utformad och ha en hög effektivitet.

Vidare föreslås mer detaljerade krav på ett tioårigt rullande program för god kommunal hushållning där mål och riktlinjer för ekonomin sätts upp. De ekonomiska målens konsekvenser för verksamheten ska beskrivas. Programmet ska uppdateras minst vart fjärde år och de formella reglerna för programmet är mer detaljerade än dagens krav.

Ekonomi i balans

Utredningen föreslår vidare att regelverket kring balanskravet skärps, bland annat genom att möjligheten att åberopa synnerliga skäl för att inte återställa ett negativt balanskravsresultat tas bort. Vidare föreslår man ytterligare justeringsposter i balanskravsutredningen för effekter av ändrade beräkningsantaganden för pensioner samt intäkter från exploateringsverksamhet och kostnader med direkt koppling till sådana intäkter.

Resultatreserv, konjunkturutjämning och RUR

Ett annat förslag är en möjlighet att överskott, under vissa omständigheter, kan sparas i en så kallad resultatreserv för att användas under senare år.

Regelverket kring resultatutjämningsreserven (RUR) avvecklas och istället föreslås ett garantibidrag, en statligt finansierad inkomstgaranti vid djupare konjunkturnedgångar.

Budget och uppföljning

Mer detaljerade krav på budgetens innehåll föreslås i syfte att den ska bli ett mer effektivt styrinstrument. Mål och planer för ekonomi och verksamhet ska också utgå från inriktningen i det tioåriga programmet och i årsredovisningen ska en uppföljning göra av om resultatet är i överensstämmelse med den långsiktiga inriktningen.

Den obligatoriska delårsrapporten föreslås förenklas och tidigareläggas. Den ska överlämnas till fullmäktige före juni månads utgång. Ett krav på beslut i fullmäktige om en åtgärdsplan föreslås också vid betydande budgetavvikelser. Vad som är betydande budgetavvikelse bestämmer kommunen/regionen i programmet för god kommunal hushållning.

Övriga förslag

Bland övriga förslag kan nämnas att revisionen föreslås få i uppgift att granska efterlevnaden mot reglerna för den ekonomiska förvaltningen. Vidare föreslås ett krav på rättvisande räkenskaper för att fullmäktige ska kunna godkänna årsredovisningen.

För att stärka den nationella uppföljningen föreslås att en statlig myndighet ges i uppdrag att följa den ekonomiska utvecklingen i sektorn. Myndigheten ska också erbjuda kommuner och regioner vägledning och stöd i tillämpningen av reglerna för den ekonomiska förvaltningen.

Vad händer nu?

Betänkandet överlämnades till civilministern den 22 september. Betänkandet har skickats ut på remiss och svar ska lämnas senast 10 januari 2022. SKR arrangerar därför en remisskonferens den 8 november, som riktar sig till alla kommuner och regioner som avser svara på remissen.

Remisskonferens om utredningen kring effektiv ekonomistyrning

Informationsansvarig

  • Hans Stark
    Ekonom

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset