Finansieringsprincipen

Principen innebär att kommuner och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om sin verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter.

Finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn, och gäller i båda riktningarna. Finansieringsprincipen omfattar statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet.

Grunderna för finansieringsprincipen

• Innebär att inga nya obligatoriska uppgifter från staten får införas utan medföljande finansiering till kommuner och regioner.
• Omfattar statligt beslutade åtgärder som direkt berör kommunal verksamhet (när obligatoriska uppgifter införs respektive tas bort).
• Gäller när staten ändrar ambitionsnivån för befintlig verksamhet.
• Gäller beslut från riksdag, regering och myndighet.
• Tillämpningen har godkänts av riksdagen men är inte lagfäst.
• Omfattar inte beslut som inte direkt berör, men som ändå får direkta ekonomiska konsekvenser för kom munsektorn. Sådana åtgärder ska däremot analyseras och beaktas i samband med bedömningen av statsbidragens storlek.
• En reglering fördelas i kronor per invånare i den pris- och volymnivå som gäller när förändringen träder i kraft.
• En statlig reform eller åtgärd bör beslutas i god tid så att den kan genomföras på ett bra sätt i verksamheten.

I en anmierad film på cirka 3 minuter presenterar vi en kort sammanfattning om vad finansieringsprincipen innebär och hur den fungerar.

Fördjupning om finansieringsprincipen

Du får veta mer finansieringsprincipen, både när den gäller och inte, och mer om den ekonomiska regleringen.

Finansieringsprincipen, fördjupning

Stabila planeringsförutsättningar

När staten ska besluta om en reform som berör kommuner och regioner är det viktigt med god framförhållning och med samråd med företrädare för sektorn. Förutsättningarna för att reformen genomförs på ett bra sätt ökar om bägge parter är engagerade och kan ge sin syn på hur det ska gå till.

Ju större reform desto viktigare med både samråd och lång framförhållning.

Förordning med sikte på myndigheters beslut

Förordningen om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter, SFS 2014:570, trädde i kraft den 1 augusti 2014. Kontentan är att en myndighet ska ha regeringens medgivande innan den beslutar om föreskrifter som kan få icke oväsentliga effekter på kostnader för staten, kommuner eller regioner.

Det innebär en ökad tydlighet att vissa beslut från myndigheter ska in i den statliga budgetprocessen, vilket i sin tur stärker finansieringsprincipen.

Förordningen om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter, Regeringen