Kommunalt partistöd

Nej, det är ingen skyldighet. Kommunallagen säger bara att kommuner och regioner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin.

Partistödet får användas till alla ändamål som är förenliga med lagstiftningens syfte.

Syftet är att stärka partiernas ställning i den kommunala demokratin. Det innebär att det är ett stöd till politisk verksamhet och det politiska arbetet med anknytning till den utbetalande kommunen eller regionen.

Stöd till partiernas inre arbete i form av politiska sekreterare, är inte partistöd. Arvoden till kommunalråd och oppositionsråd är enligt rättspraxis inte heller en del av ett partistöd.

Lagstiftaren utgår ifrån att partistödet kan överföras, men av motiveringen till lagförslaget framgår att om partiet gör sådana överföringar ska man samtidigt redovisa vilka motprestationer partiet i så fall har fått.

Partistödet kan enbart betalas ut till en juridisk person som är ett parti och som har fått minst ett mandat i kommun- eller regionfullmäktige. Det ska också finnas minst en vald ledamot för det mandatet.

Saknas en lokal partiorganisation kan stödet exempelvis utbetalas till partiets distriktsförening om det är en juridisk person.

Partistöd kan vara både ekonomiskt bidrag och annat stöd. Som annat stöd räknas till exempel tillgång till lokaler för partiarbetet och andra administrativa verktyg.

Varje fullmäktige bestämmer själv om omfattningen på partistödet och hur det ska vara utformat. Det krav som ställs är att stödet inte får utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti.

Utgångspunkten är att alla partier har ett behov av vissa grundresurser. För att inte små partier ska missgynnas på ett otillbörligt sätt behövs ett grundstöd. Stora partier har normalt högre kostnader på grund av sin storlek. Det är därför vanligt med system som består av ett grundstöd som kompletteras med ett mandatbundet stöd.

Exempelvis kan utformningen av partistödet i kommuner vara enligt följande

• ett grundbidrag som är lika för alla partier i kommunen
• ett bidrag baserat på antalet mandat.

Hur stor del av partistödet som är grundbidrag respektive bidrag per mandat kan också variera mellan kommunerna.

Redovisning och granskningsrapport ska ges in samtidigt, senast den 30 juni och avser perioden 1 januari-31 december året innan redovisningen sker.

Kommunallagen innehåller däremot inga regler om vad som ska ingå i redovisningen. I förslaget till lagens bestämmelser skriver regeringen att ”det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet”.

Lagstiftaren anser att kravet på redovisning medför en ökad öppenhet. Fullmäktiges behandling av ärendet om redovisning av partistöd sker offentligt och handlingarna är offentliga.
Öppenheten är tänkt att leda till att partistödet används för sitt ändamål och samtidigt bidrar till en acceptans för systemet med lokalt partistöd.

Granskningen syftar till att säkerställa att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Granskaren utses av partiet och ska intyga att partistödet har använts för de ändamål som stödet utges för.

Granskaren ansvarar för att inte göra sig skyldig till ett osant intygande. Granskningen är däremot inte en revison i ordets snäva bemärkelse.

Granskaren ska uttala sig om partiets redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Granskningsrapporten bör också innehålla en redogörelse för på vilket sätt granskningen genomförts och vilket material som legat till grund för granskningen.

Allmänheten får då en möjlighet att värdera den särskilda granskarens uttalande i frågan om redovisningen ger en rättvisande bild.

Nej, fullmäktige ska få en redovisning och en granskningsrapport, men fullmäktige ska inte göra en prövning av hur partistödet har använts. Det är istället en bedömning som överlåts till medborgarna och den allmänna debatten.

Nej, fullmäktige kan inte kräva tillbaka partistöd. Fullmäktige får dock besluta att inte ge partistöd till ett parti som inte lämnar in sin redovisning eller granskningsrapport.

Det är fullmäktige som fattar beslutet om att betala ut partistöd. Beslutet fattas årligen och kan inte avse hela mandatperioden.

Stödet betalas ut under de år partiet är representerat i fullmäktige och som längst under ett år efter det att representationen upphört.

Partistödet är riktat till partiet. Det beräknas med utgångspunkt från antalet mandat partiet fick i valet. En avhoppad förtroendevald tar inte med sig rätten till partistödet.

Om ett partis samtliga fullmäktigeledamöter har avgått får partistöd ges för högst ett år efter det att den sista ledamoten avgick. Det är fullmäktige som avgör i vilken utsträckning möjligheten ska användas.