Social omsorg: valfrihetssystem, ersättningsmodeller

Valfriheten innebär att den enskilde brukaren kan välja och välja om utförare samt att ersättningen till utföraren följer den enskildes val. Förutsättning för att välja är att det finns ett biståndsbeslut om insats. Införande av valfrihetssystem i socialtjänst förutsätter prestationsersättning.

SKR ger stöd till kommuner och regioner genom nätverk och arbetsgrupper som stödjer medlemmarnas egna utveckling mot ersättningsmodeller som bidrar till att uppnå målen. SKR följer utvecklingen av ersättningar och ersättningsmodeller och sammanställer jämförelser.

Nationellt nätverk

SKR driver bland annat ett Nationellt nätverk för kommuner som har infört valfrihetssystem för en eller flera verksamhetsområden.

Om Nationellt nätverk samt intressenanmälan

Att utveckla ett valfrihetssystem

Det är varje kommun som beslutar om valfrihetssystem ska införas och inom vilka områden, vilka krav som ska ställas och hur ersättningen ska utformas.

Det vanligaste är att kommunen tillämpar lagen om valfrihetssystem, LOV, en även lagen om offentlig upphandling, LOU, kan bli aktuell.

Information om valfrihetssystem (LOV) och stödmaterial

Likheter och skillnader mellan LOU och LOV

Införandet sker i olika steg

1. Politiskt beslut om att ett valfrihetssystem ska införas i regionen
Utforma ett förfrågningsunderlag som innehåller:
- villkor för att bli godkänd som leverantör
- målgrupp, uppdrag, ekonomiska villkor och övriga krav
- avtalsmall med affärsmässiga villkor
Bestäm villkor för att leverantör ska bli godkänd samt andra avtalsvillkor
Annonsera på valfrihetswebbenSamtidigt är det relativt jämnt fördelat avseende larmutryckning där 26 kommuner uppger att det ingår i grundersättning, 9 kommuner har egen ersättning för detta medan 34 kommuner uppger att det inte ingår i uppdraget.
Granska inkomna ansökningar, godkänna eller avstyrka leverantören och sluta avtal
Informera medborgarna om valbara utförare
Följ upp och kontrollera avtalen

Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för valfrihetssystem i regioner

Hitta LOV-uppdrag, Upphandlingsmyndigheten

Ickevalsalternativ i valfrihetssystem

I valfrihetssystemen ska det alltid finnas ett fastställt alternativ, så kallat ickevals-alternativ, om till exempel den äldre inte har möjlighet eller inte vill välja vem som ska utföra tjänsten.

Information om ett så kallat ickeval i ett valfrihetssystem

Krav på information till enskilda personer

När enskilda personer kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster, ska nämnden lämna information om samtliga utförare. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig.

Kommunallagen (2017:725), 8 kap. 18 §

Lag (2008:962) om valfrihetssystem, 9 kap. 1§

Medborgares möjlighet till insyn

Allmänheten har rätt till viss insyn i den verksamhet som bedrivs, även när den drivs av privata utförare. Regionen behöver därför säkra tillgång till information, som ska ha en koppling till upphandlad tjänst, samt bestämma hur informationen rent praktiskt ska göras tillgänglig för medborgaren.

Kommunallag (2017:725), 5 kap. 3 § - Allmänhetens insyn

Fullmäktiges program för uppföljning av privata utförare

Valfrihetssystem inom social omsorg

Det är frivilligt för kommuner att anpassa valfrihetssystem enligt LOV inom olika tjänsteområden. Det är varje kommun som beslutar om valfrihetssystem ska införas och inom vilka områden, vilka krav som ska ställas och hur ersättningen ska utformas.

Ersättningssystem inom social omsorg

Införande av valfrihetssystem i socialtjänst förutsätter prestationsersättning. I ett valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) ska godkända leverantörer ha samma villkor. Det gäller både kvalitetskrav som ersättningsbelopp. Valfrihetssystem inom kommunal omsorg är vanligast inom hemtjänst. De kommuner som infört LOV inom hemtjänst har beslutat om hur både privata utförare som deras verksamhet i egenregi ska ersättas.

Skillnad i ersättning förekommer

Kommunerna har oftast baserat ersättningen på en analys av vad den egna verksamheten kostar men också tagit hänsyn till hur andra satt pris i regionen, marknadssituationen, effektiviseringskrav och politiska prioriteringar. Skillnad i ersättning mellan privata utförare och kommunens så kallad egenregi förekommer ibland beroende på skillnader som:

uppdraget - kommunen har ofta krav på verksamhet i egenregi ska vara verksam i hela kommunen
fria nyttigheter för egenregi som kompenseras med högre ersättning för privata leverantörer
momskompensation för privata leverantörer

Prestationsersättning till särskilda boenden för äldre: erfarenheter och tips från tre kommuner

Val av ersättningsmodell och beräkning av ersättningsnivå: hemtjänst och särskilt boende