Uppsiktsplikt för kommunstyrelsen (KS)

Kommunstyrelsen ska ha löpande uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag. Utöver detta har styrelsen en så kallad förstärkt uppsiktsplikt över de kommunala aktiebolag. KS förstärkta uppsiktsplikt har laglighetsprövats av Högsta Förvaltningsdomstolen.

Om förstärkt uppsiktsplikt

Den förstärkta uppsiktsplikten innebär att kommunstyrelsen i årliga beslut för varje bolag ska pröva om verksamheten har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om så kallade nödvändiga åtgärder.

Förstärkta uppsiktsregler över kommun-och landstingsägda bolag

I en promemoria av professorn i civilrätt vid Uppsala universitet, Daniel Stattin, behandlar den förstärkta uppsiktsplikten och hur den har hanterats i några kommuner och regioner.

Förstärkta uppsiktsregler, professor Daniel Stattin (PDF) Pdf, 389 kB.

Kommunstyrelsens förstärkta uppsiktsplikt har blivit föremål för laglighetsprövning

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 22 maj 2018 prövat omfattningen av kommunstyrelsens uppsiktplikt över kommunala aktiebolag. De slog i sin dom fast att uppsiktsskyldigheten är övergripande och att det av detta följer att kommunstyrelsen (KS) inte är skyldig att granska samtliga enskilda affärshändelser i bolaget. Granskningen ska dock vara tillräckligt omfattande för att möjliggöra en bedömning av om verksamheten som helhet har haft en sådan inriktning och bedrivits på ett sådant sätt att den varit kompetensenlig.

I målet prövades även omfattningen av själva laglighetsprövningen. Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att föremålet för domstolens prövning är kommunstyrelsens beslut om verksamheten som helhet. Detta innebär att en laglighetsprövning av KS beslut inte innefattar frågan om av bolaget fattade beslut eller specifika affärshändelser har varit kompetensenliga eller inte.

Dom i mål: 6335-16, Högsta Förvaltningsdomstolen