Rehabiliterings­­ansvar

När en arbetstagare får nedsatt arbetsförmåga på grund av skada eller sjukdom aktualiseras arbets­givarens rehabiliteringsansvar.

Arbetsgivarens ansvar avser endast den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och omfattar alla sjukfall och skador, även de där arbetsplatsen inte är den direkta orsaken till sjukfrånvaron. Arbetsgivaren behöver så långt det är skäligt med hjälp av stöd- och anpassningar rehabilitera arbetstagaren för att denne ska återfå sin arbetsförmåga och återgå i arbete. Det handlar om åtgärder på och i nära anslutning till arbetsplatsen.

Om arbetsgivaren fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och det ändå kan konstateras att arbetstagaren har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga och inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren, föreligger sakliga skäl för uppsägning. Detta innebär att arbetsgivaren även ska ha gjort en noggrann omplaceringsutredning.

Allmänt om rehabilitering

  • Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar uppstår när arbetstagarens arbetsförmåga sätts ned på grund av sjukdom eller skada.
  • Arbetsgivaren ska kräva läkarintyg efter sju kalenderdagar.
  • Kontakta företagshälsovården vid föreliggande rehabiliteringsbehov.
  • Håll regelbundna rehabiliteringsmöten där arbetstagaren om hen önskar kan ha med sin arbetstagarorganisation.
  • En arbetsförmågebedömning krävs för bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga, ett läkarintyg räcker ofta inte som underlag.
  • Om arbetstagaren utan godtagbara skäl inte medverkar i sin rehabilitering eller avbryter rehabiliteringen i förtid, kan arbetsgivaren ha skäl att avsluta rehabiliteringen. Arbetsgivaren ska dock först försöka undersöka varför arbetstagaren uteblir ifrån möten eller liknande.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren se till att det finns en lämplig organisation för arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet.

För att arbetstagarna ska veta vad de kan förvänta sig för det fall en arbetstagare får nedsatt arbetsförmåga på grund av skada eller sjukdom, bör arbetsgivaren ha en rehabiliteringspolicy.

Skyldigheter

Det är viktigt att arbetsgivaren gör sin egen utredning av rehabiliteringsbehovet i det enskilda ärendet, att rehabiliteringsarbetet planläggs och att arbetsgivaren genomför de stöd- och anpassningsåtgärder som krävs.

Arbetsgivare ska senast dag 30 i arbetstagarens sjukperiod upprätta en plan för återgång i arbete om arbetstagaren förväntas vara borta från arbetet mer än 60 dagar.

Arbetstagaren ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering och efter bästa förmåga ta egna initiativ till rehabilitering samt medverka i processen.

Exakt hur långtgående rehabiliteringsskyldigheter en arbetsgivare har bedöms ifrån fall till fall. Normalt kan man kräva större insatser ifrån en större arbetsgivare än en liten. Rehabiliteringsinsatserna behöver dock vara fungerande för såväl verksamheten som övriga arbetstagare på arbetsplatsen.

Arbetsgivarens ansvar är inte begränsat till att avse endast rehabiliteringsåtgärder för återgång i arbete inom ramen för anställningen, även möjligheterna efter rehabilitering att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren måste övervägas.

Arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga

Eftersom anställningsskyddet är förstärkt för arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga behöver arbetsgivaren i en omplaceringsutredning lägga extra vikt vid att se över om arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för vakanta tjänster.

Ta hjälp av genomförd arbetsförmågebedömning eller andra utlåtanden för att avgöra vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren har arbetsförmåga till.

Vidden av arbetsgivarens skyldighet avgörs av en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet där såväl arbetsgivarens som arbetstagarens förhållanden och förutsättningar vägs in.

Ansvar vid omfattande personalfrånvaro

Arbetsgivaren ansvarar för att verksamheten upprätthålls på ett så funktionellt och godtagbart sätt som möjligt. Personalförsörjningen kan snabbt bli en prioriterad fråga och riskbedömning, förberedelser och planering är av yttersta vikt för att hålla igång verksamheten.

För att säkra personalförsörjningen kan det innebära att arbetsgivaren behöver fatta snabba beslut om exempelvis arbete hemifrån, återkallande av påbörjad semester och eller beordra övertid. Personalen som utför arbetsuppgifterna behöver kunna arbeta under så säkra förhållanden som möjligt. Det är därför viktigt att arbetsgivaren gör löpande riskbedömningar utifrån verksamhet och omständigheter.

Plan för återgång i arbete

2018 infördes en ny skyldighet för arbetsgivare att upprätta en plan för återgång i arbete. Planen gäller för de arbetstagare som varit frånvarande i 30 dagar på grund av arbetsoförmåga och som kan antas vara frånvarande från arbetet mer än 60 dagar.

Planen ska utgöra ett stöd för såväl arbetstagare som arbetsgivare i rehabiliteringsarbetet. Utformningen av planen ska vara på ett sådant sätt att den verkligen stöder anpassnings- och rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen samt att den är lätt att följa upp. Om uppföljningen av planen innebär att den behöver revideras, ska arbetsgivaren se till att det sker.

Upprättande av rehabiliteringsplan

Ibland kan det vara svårt för en arbetsgivare att senast dag 29 i sjukperioden göra ett antagande om att arbetstagaren kommer vara borta från arbetet mer än 60 dagar. I så fall gäller följande:

  • Om man först tror att individen kommer vara tillbaka i arbete före dag 60, och det framkommer senare att sjukfallet kommer passera dag 60, ska man omgående upprätta en plan.
  • Om det föreligger oklarheter kring hur arbetsförmågan kommer se ut dag 60, är huvudregeln att man ska upprätta en plan.
  • Om man mot bakgrund av arbetstagarens hälsotillstånd anser att återgång inte är möjlig, behöver arbetsgivaren inte upprätta en plan. Om medarbetarens hälsotillstånd senare förbättras, ska en plan upprättas.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan