Publicerad 2 november 2021

Forskning och konsekvenser av hot, hat och våld mot förtroendevalda

SKR:s arbete mot hot och hat mot förtroendevalda tar sin utgångspunkt i forskning om utsatthet. Upplevelser av utsatthet följs av BRÅ i deras undersökningar, PTU. SKR genomför också andra undersökningar av vad hot och hat mot förtroendevalda får för konsekvenser.

Att förtroendevalda utsätts för hat, hot och våld på grund av sitt politiska uppdrag är ett hot mot det demokratiska systemet på flera sätt. Dels kan det bli svårare att rekrytera och behålla politiker, dels kan vårt öppna samhälle påverkas av den hårdare tonen i det demokratiska samtalet. I slutändan kan även den demokratiska beslutsprocessen påverkas.

Politikernas trygghetsundersökning, PTU, 2021

Brottsförebyggande rådet (Brå) har genomfört undersökningen Politikernas Trygghetsundersökning vartannat år sedan 2012, i fullmäktige och riksdagen.

Undersökningen 2021 som genomfördes under mellanvalåret 2020 visar att var fjärde förtroendevald utsatts för hot, hat eller våld under 2020. Det är en minskning jämfört med både 2018 och 2016. MEN samtidigt visar undersökningen att:

  • allt fler utsätts vid upprepade tillfällen
  • självcensur och avhopp från politiskt uppdrag är exempel på konsekvenser av att utsättas vilket ligger kvar på samma höga nivå eller ökar

Konsekvenserna skiljer sig åt mellan olika grupper:

  • Det är en större andel kvinnor (28 procent) än män (25 procent) som uppgav att de utsatts.
  • Bland unga förtroendevalda under 29 år är det 47 procent förtroendevalda kvinnor och 35 procent förtroendevalda män som har utsatts.

”Tystnar människor tystnar demokratin” därför är det viktigt att vi alla verkar för ett öppet, transparant och respektfullt demokratiskt samtal. Ur ett demokratiskt perspektiv är det också problematiskt när underrepresenterade grupper tycks ha större risk att utsättas i sitt uppdrag.

Resultatet visar också på andra faktorer som har stor betydelse för att förtroendevalda hamnar i utsatthet, till exempel att vara omtalad och känd som förtroendevald, att vara aktiv på social medier samt att inneha ordförandeuppdrag och heltidsuppdrag.

Politikernas trygghetsundersökning 2021, Brå

Generaliseringar och stigmatiseringar om politiker

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har på uppdrag åt SKR undersökt hur politiker omnämns i social medier i form av generaliseringar och negativa stereotyper. Syftet med studien är att undersöka fördomar riktade mot politiker i sociala medier. I vilken utsträckning det förekommer fördomar, men också vilka fördomar som är vanligast.

Resultatet av studien baseras på kommentarer till artiklar som är publicerade på 28 lokaltidningars Facebook-sidor under perioden 1 januari och 28 februari 2021. Det var i 1 273 kommentarer som politiker, förtroendevalda eller folkvalda nämndes.

  • Drygt hälften kommentarerna handlade om enskilda individer eller partipolitik medan den andra delen av kommentarerna innehöll generaliseringar och fördomar om politiker som grupp.
  • De vanligast förekommande fördomarna om politiker var att de inte tar ansvar, är lata, inkompetenta, hycklare, översittare eller maktgalna. Något som var tydligt i det analyserade materialet var att enskilda politikers handlanden ofta bidrar till en generalisering av politiker i allmänhet.
  • Endast en liten andel av kommentarerna om politiker (0,5 procent) innehöll positiva eller neutrala generaliseringar.

Rapporten visar på vikten av att nyansera bilden av politiker och inte beskriva dem som ett kollektivt begrepp utan istället lyfta den variation som det politiska systemet består av. Vi har alla ett ansvar för att bidra till ett respektfullt samtalsklimat. Det är grunden för en fungerande demokrati.

Fördomar om politiker i sociala medier, webbutiken

Olika typer av trakasserier på nätet

FOI har på uppdrag av SKR sammanställt de vanligaste taktikerna för att trakassera någon på nätet, i syfte att försöka skapa ett gemensamt språk med en gemensam terminologi.

  • Gemensamt för oönskade beteenden är att de kan skada, såra, förminska eller kränka den som blir utsatt.
  • Det finns behov av att ta till sig information och kunskap och omsätta den i sitt eget handlande.
  • Ett gemensamt språk kan ge förståelse för vilka taktiker som finns men ger också en grund för de viktiga samtal som vi gemensamt behöver föra för att sprida kunskap, öka medvetenhet och därmed möjliggöra en respektfull dialog i det demokratiska samtalet.

Det är ett första steg till att vi tillsammans kan utgöra en motståndskraft till det hat och de trakasserier som skrivs på nätet.

Olika typer av trakasserier på nätet, webbutiken

Ofta ensam och utsatt i uppdraget

Johan Wänström vid Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), har på uppdrag av SKR analyserat svaren från en enkät till samtliga 290 kommunstyrelseordföranden (KSO) och 21 regionstyrelseordföranden (RSO) angående hur de upplever sitt uppdrag i kommuner och regioner. Förutom bakgrundsfrågor om deras erfarenhet av uppdraget, ålder, tillgång till stöd, uppdragets omfattning så ställdes även frågor om arbetsbelastning, stress och om de utsatts för hat och hot. Frågorna om utsatthet av hot och hat berörde också konsekvenserna av att vara utsatt.

  • I studien framkommer det att de som har blivit utsatta för hat, hot eller våld i uppdraget oftare upplever sig stressade än de som inte har blivit utsatta för hat, hot och våld.
  • Mest utsatta är de som verkar i större kommuner medan det verkar som om det svårare för KSO i små kommuner att hantera utsattheten, där en större andel har funderat på att sluta till följd av utsatthet.

Enkätstudie om uppdraget, arbetsmiljön och behov av utveckling, webbutiken

Digitalt hat - om hat och hot mot kommunalpolitiker

En studie, gjord av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på uppdrag av SKR, visar att det finns hatfulla kommentarer mot förtroendevalda i dessa miljöer.

Digitalt hat, webbutiken

Informationsansvarig

  • Anna-Lena Pogulis
    Utvecklingsledare

Kontakt

Kontakta SKR