Kartläggning om politisk organisation i kommuner och regioner

För att sprida kunskap om hur kommuner och regioner organiserar sig politiskt har SKR under hösten 2024 genomfört en kartläggning av den politiska organisationen. Kartläggningen har vi sammanställt i en rapport som nu är publicerad.

Rapporten innehåller också en fördjupning kring kommuners och regioners samverkan med fokus på samverkan i kommunalförbund och gemensamma nämnder. Den innehåller även ett avsnitt som rör erfarenheter från några kommuner med traditionell nämndorganisation som organiserat sig i en gemensam förvaltning.

Politisk organisation i kommuner och regioner

Den traditionella nämndorganisationen dominerar i kommunerna

De flesta svenska kommuner har en politisk organisation där facknämnder (utöver de obligatoriska nämnderna) ansvarar för olika verksamhetsområden, så kallad traditionell nämndorganisation. Det gäller 235 kommuner, vilket motsvarar 81 procent av Sveriges 290 kommuner.

Nästan alla 235 kommuner med facknämnder har minst en nämnd med ansvar för utbildningsområdet och en för vård- och omsorgsfrågor även om benämningarna på dessa nämnder varierar.

Vidare har 85 procent av nämndkommunerna en nämnd för samhällsbyggnadsfrågor. Därutöver har 58 procent av ”facknämndskommunerna” minst en nämnd med ansvar för kultur- och/eller fritidsfrågor och 37 procent en nämnd för tekniska frågor.

55 kommuner har ersatt facknämnderna med utskott under styrelsen

Redan i slutet av 1990-talet valde enskilda kommuner att skapa en alternativ politisk organisation där man avskaffade sina icke-obligatoriska nämnder för att i stället inrätta utskott under kommunstyrelsen.

Hösten 2024 hade 55 kommuner en ”nämndlös” utskottsorganisation. Intresset för att gå över till denna typ av organisation har avtagit jämfört med 1990-talet och liksom föregående mandatperiod har fyra kommuner valt att återgå till en traditionell nämndorganisation. Samtidigt har också fyra nya kommuner infört utskottsorganisation och flertalet kommuner med en alternativ organisation har valt att behålla denna.

Det är alltså knappt en femtedel (19 procent) av kommunerna som tagit bort (i stort sett) samtliga facknämnder och ersatt dessa med utskott under styrelsen. De behåller såklart de obligatoriska organen valnämnd, krisledningsnämnd, överförmyndare och revisorer. De väljer dessutom ofta att inrätta en eller flera nämnder för att hantera myndighetsfrågor – särskilt inom bygg- och miljöområdet och socialtjänsten. Ibland har de inrättat en särskild jävsnämnd för att säkerställa en rättssäker hantering vid tillsyn av kommunens egna verksamheter.

En stor andel bland de kommuner som har en nämndlös utskottsorganisation är relativt små. 49 kommuner (89 procent) har mindre än 20 000 invånare och av dessa har 35 kommuner mindre än 10 000 invånare.

Regionernas politiska organisation

• Samtliga regioner har minst en icke-obligatorisk nämnd vid sidan av regionstyrelsen.
• Flera regioner har lagt ansvaret för vissa verksamheter på regionstyrelsen i stället för på en nämnd.
• Flertalet regioner (19) har minst en hälso- och sjukvårdsnämnd medan det i stället är regionstyrelsen som ansvarar för hälso- och sjukvården i övriga två regioner.
• Flertalet regioner (18) har en regional utvecklingsnämnd. I tre ansvarar regionstyrelsen för dessa frågor och har inrättat ett särskilt utskott med uppgifter som rör regional utveckling.
• 14 regioner har en nämnd som ansvarar för kollektivtrafik och infrastrukturfrågor.
• 9 regioner har en särskild kulturnämnd som ofta även ansvarar för utbildningsfrågor.
  

De flesta kommuner och regioner samverkar

I stort sett samtliga kommuner utövar den politiska styrningen av vissa verksamheter i samverkan med andra kommuner. Det sker genom kommunalförbund, gemensamma nämnder, delägda bolag, avtalssamverkan, ideella föreningar eller nätverk. Samtliga regioner ingår i olika typer av samverkan med andra regioner respektive med kommuner i det egna länet.

Kommunalförbund

• 91 aktiva kommunalförbund - i sju av dessa ingår en region som medlem.
• 263 kommuner (90 procent) är medlemmar i minst ett kommunalförbund.

Vanligaste verksamhetsområde är räddningstjänst följt av vatten, avfall och energi följt av gymnasie- och vuxenutbildning

Gemensamma nämnder

• 147 gemensamma nämnder – i 18 av dessa ingår även en region.
• 247 kommuner ingår i minst en gemensam nämnd.

Den vanligaste verksamheten som drivs av en gemensam nämnd är överförmyndarverksamheten där 161 kommuner deltar i 43 nämnder.

• Andra större verksamheter som styrs av en gemensam nämnd är
  • bygg- och miljö (51 kommuner i 19 nämnder)
  • räddningstjänst/krisledning (28 kommuner i 9 nämnder)
  • vård och socialtjänst (16 kommuner och 3 regioner i 3 nämnder).

Om kommunalt självstyre