Publicerad 21 december 2023

Så tycker SKR i Kommunutredningen

Kommunutredningen fokuserar på sammanslagningar som den främsta åtgärden för att stärka kommunernas kapacitet. Men landets 290 kommuner har olika utmaningar och det finns därför ingen universallösning som hjälper alla.

Det går inte att utesluta att vissa kommuner i framtiden kan se sammanslagningar som ett sätt att möta utmaningar och stärka sin kapacitet. SKR anser att olika slags insatser behövs beroende på vilken utmaningen är och vilken slags kommun det handlar om.

SKR pekar på att Kommunutredningen bland annat inte har tagit hänsyn till följande aspekter i förslagen om sammanläggning:

Geografiska och demokratiska aspekter

Kommuner har till skillnad från regioner, en mer lokal logik som gör sig svårt att utföra på en annan geografisk plats. Det handlar till exempel om många av de kommunala kärnuppgifterna såsom äldreomsorg, förskola och skola. Den politiska församlingen behöver också ha kapacitet att kunna leda den kommunala verksamheten, fatta nödvändiga och lokalt förankrade beslut samt kunna leverera välfärd. Här upplever invånare i småkommuner i högre grad att de har möjlighet till inflytande och har ett betydligt större förtroende för det lokala politiska styret enligt Statistiska Centralbyrån, SCB.

Ekonomiska aspekter

Befintlig forskning från bland annat Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid Linköpings universitet, har visat att sammanläggningar av kommuner i olika länder ofta ger ingen effekt eller en negativ effekt ur ett finansiellt och demokratiskt perspektiv. Kommunutredningen menar dessutom själv att sammanslagningar har en marginell ekonomisk vinst, men föreslår ändå att staten tar över långfristiga skulder och pensionsförpliktelser från kommuner som frivilligt genomför kommunsammanläggningar. Det skulle kunna öka statens skulder med ungefär 500 miljarder kronor, vilket inte är i proportion till de vinster som sammanslagningar kan ge.

Kommunstorleken är inte avgörande

Kommunutredningen anser att ingen kommun bör ha under 8000 invånare, utan att resonera om vad som är en funktionell kommun. Definitionen skulle inte minst beröra landsbygdskommuner i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Flera av dessa kommuner skulle dessutom vid sammanslagningar tappa så stora utjämningsbidrag att lagkravet om att åstadkomma en permanent förbättring med en ny kommun inte kan uppfyllas.

Skuldavskrivningar gynnar redan stora kommuner

SKR:s analys visar att förslaget att skriva av skulder snarare gynnar större kommuner betydligt mer än de små kommunerna. Landets 22 största kommunerna har hälften av de 500 miljarder kronorna av avskrivbara skulderna och har dessutom en avsevärt högre skuld per capita än kommuner under 8 000 invånare. Och de fem kommuner (Örebro, Sundsvall, Ystad, Östersund och Lidköping) med högst avskrivbara skulder överstiger utredningens olika befolkningskriterier och har någorlunda till mycket god soliditet. Dessutom blir det missvisande att inte också ta hänsyn till kommunernas tillgångar, då kommuner med höga skulder inte sällan har även stora tillgångar.

Samverkan bör utvecklas

SKR:s enkätstudie visar att samverkan har förbättrat såväl kompetensförsörjningen som kvaliteten på verksamheten väsentligt. Enkätstudien genomfördes under november 2019 till januari 2020 och skickades ut till 61 kommuner som samverkar i förbund eller gemensam nämnd inom miljö, bygg eller tillsyn.

SKR anser att resultaten visar att samverkan kan nyttjas mer av kommunerna och har än större potential, bland annat genom att införa avtalssamverkan med regionerna.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Björn Kullander
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.