Uteslutning vid offentlig upphandling

Vid upphandlingar över tröskelvärdena får uteslutning endast ske i vissa utpekade situationer.

Obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunder

Uteslutningsgrunderna i lag om offentlig upphandling (LOU) delas upp i obligatoriska och frivilliga.

• För de obligatoriska uteslutningsgrunderna finns en skyldighet att utesluta en leverantör om den upphandlande organisationen genom kontroll eller på annat sätt får veta att leverantörens företrädare är dömd för viss typ av brottslighet .
• De frivilliga uteslutningsgrunderna innebär att det finns en möjlighet, men ingen skyldighet, att utesluta om leverantören kan koppas till vissa angivna missförhållanden.

Skyldighet att begära in bevis och kontrollera

Vid upphandlingar över tröskelvärdena är upphandlande myndigheter skyldiga att begära in och kontrollera bevis kopplade till de uteslutningsgrunder som använts.

För att underlätta vid insamlingen av dessa bevis lämnades det 2023 ett förslag om att ge Bolagsverket i uppdrag att tillhandahålla ett system för samordnad registerkontroll. Systemet skulle tas i drift i oktober 2025 men har nu blivit för senat till 2028. Fram till att detta system är i drift behöver en upphandlande myndighet använda sig av flera olika myndighetsregister för att inhämta relevanta bevis.

En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter, Regeringen

Hämta in bevis om obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter, Upphandlingsmyndigheten

Stöd vid offentlig upphandling, Skatteverket

Begränsningar

För de flesta av de obligatoriska och de frivilliga uteslutningsgrunderna finns begränsningar av hur gammal en dom, ett beslut eller en händelse kan vara för att ligga till grund för uteslutning. Vid uteslutning med stöd av de obligatoriska uteslutningsgrunderna gällande brott får en dom inte ha meddelats för mer än fem år sedan och för de frivilliga uteslutningsgrunderna får den relevanta händelsen inte ha inträffat för mer än tre år sedan.

För de obligatoriska uteslutningsgrunderna har det ingen avgörande betydelse om leverantörens företrädare dömts för de relevanta brotten inom ramen för det anbudslämnade leverantörens verksamhet eller någon annan verksamhet.

Avseende de frivilliga uteslutningsgrunder måste dock händelsen vara kopplad till den anbudslämnade leverantörens verksamhet (Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 1400–1402-21). Denna begränsning finns inte vid uteslutning under tröskelvärdena.

Ge leverantören möjlighet att förklara sig

Det är inte möjligt att utesluta en leverantör utan att ha gett den möjlighet att förklara sig. Det kan ske genom att leverantören åberopar så kallade självsaneringsåtgärder. Självsaneringsåtgärder innebär att leverantören påvisar att den trots förekomsten av en uteslutningsgrund är att betrakta som tillförlitlig och kan tilldelas ett kontrakt.

Exempel på åtgärder kan vara

• leverantören visar att den ersatt de skador den orsakat
• aktivt samarbetat med utredande myndigheter
• vidtagit åtgärder som ska förhindra framtida brott eller missförhållanden.

Tre praktiskt användbara frivilliga uteslutningsgrunder

Samtliga exempel är frivilliga att använda.

Den första uteslutningsgrunden

En leverantör kan uteslutas om den gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att dess trovärdighet i professionellt avseende kan ifrågasättas (13 kap. 3 § p. 3 LOU).

Det finns inget krav på att felet ska vara begånget i en tidigare avtalsrelation med den aktuella upphandlande myndigheten. Det allvarliga felet kan, men behöver inte, avse brott. Något domstolsbeslut krävs inte heller för uteslutning enligt bestämmelsen.

Begreppet ”allvarligt fel” syftar på ett agerande från leverantören som tyder på att denne haft en illvillig avsikt eller har varit vårdslös i viss omfattning. Att ett tidigare kontrakt utförts bristfälligt kan visa att leverantören har en bristande yrkeskompetens, men innebär inte automatiskt att ett allvarligt fel har begåtts. Exempel på vad som bedömts som allvarliga fel i yrkesutövningen i domstol:

1. En leverantör tömde matavfall på ett felaktigt sätt samt körde transporter med betydande överlast vid ett flertal tillfällen (Kammarrätten i Jönköping, mål nr 3484–12).
2. En leverantör överdebiterade en upphandlande myndighet med en betydande summa i en tidigare upphandling (Kammarrätten i Jönköping, mål nr 982–13).
3. En leverantör hade ställt ut osanna fakturor (Kammarrätten i Stockholm, mål nr 4809-11).
4. En leverantör hade agerat kränkande i vårdverksamheten mot både personal och patienter samt uppvisat bristande kvalitet i utredningar (Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1425-20).
   

Den andra uteslutningsgrunden

Den andra uteslutningsgrunden innebär att en leverantör kan uteslutas om den visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något väsentligt krav i ett tidigare upphandlat kontrakt och bristen har medfört att kontraktet har sagts upp i förtid, lett till skadestånd eller jämförbara påföljder (13 kap. 3 § p. 5 LOU).

Uteslutningsgrunden framhäver vikten av att agera vid avtalsbrott då en upphandlande organisation annars förlorar möjligheten att utesluta med stöd av denna uteslutningsgrund (Kammarrätten i Jönköping, mål nr 2022-12). Uteslutningsgrundande avtalsbrott kan vara:

• uteblivna leveranser av varor
• uteblivet tillhandahållande av en tjänst
• att felaktiga varor har levererats
  
• att tjänsterna som levererats inte gått att använda för det avsedda syftet
• att personal hos leverantören har uppträtt olämpligt vilket gett upphov till att det finns allvarliga tvivel om leverantörens pålitlighet.
  

Observera att uteslutningsgrunden endast omfattar kontrakt där avtalsparten varit en upphandlande organisation. Om det är så att leverantören visat brister i tidigare kontrakt med en privat aktör kan detta istället hanteras inom ramen för uteslutningsgrunden allvarligt fel i yrkesutövningen.

Den tredje uteslutningsgrunden

Den tredje uteslutningsgrunden innebär att en leverantör kan uteslutas om den i allvarlig omfattning lämnat oriktiga uppgifter, undanhållit uppgifter eller inte lämnat uppgifter för kontroll av uteslutningsgrunder och kvalificeringskrav (13 kap. 3 § p. 8 LOU).

Den här uteslutningsgrunden kan lätt hamna i skuggan av andra uteslutningsgrunder som direkt adresserar brott eller missförhållanden hos en leverantör. Avvikelser kopplade till de uppgifter som denna uteslutningsgrund omfattar kan dock vara ett tecken på att leverantören försöker dölja just sådana brott och missförhållanden.

Vidare kan denna uteslutningsgrund vara enklare att påvisa än andra uteslutningsgrunder vilka har ett större inslag av osäker rättslig bedömning.

Uteslutning under tröskelvärdena i LOU

Uteslutning i LOV

Reglerna för uteslutning i LOV kommer sannolikt snart att förändras

Det finns inga tröskelvärden inom lag om valfrihetssystem (LOV). Det innebär, till skillnad från LOU, att det enbart finns ett regelverket att förhålla sig till. Regelverket i LOV liknar i dagsläget det som gäller för upphandlingar över tröskelvärden enligt LOU med vissa skillnader, som ger mer frihet åt upphandlande myndigheter.

Vad dessa skillnader består i kommer inte att redovisas här eftersom regelverket sannolikt snart kommer att genomgå en förändring. Förändringen är en del av det förslag som den så kallade Leverantörskontrollutredningen lämnat om att ge Bolagsverket i uppdrag att tillhandahålla ett system för samordnad registerkontroll.

Enligt förslaget ska möjligheterna till uteslutning enligt LOV vara detsamma som för upphandlingar under tröskelvärdena enligt LOU. Förändringen är föreslagen att träda i kraft den 1 oktober 2025.

En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter - Regeringen

Uteslutningsgrunder i kontraktsvillkoren